Vår framgångssaga…

 

Vad jag kan minnas har det nästan alltid funnits en Ungdomsgård i Tvärålund den har drivits av ett antal olika organisationer så som Idrottsförening, Samhällsnämnd och EFS (har säkert glömt någon). Inom alla dessa organisationer har det funnits eldsjälar som brunnit för detta, ingen nämnd ingen glömd. Men ibland tar orken slut och denna lilla historia tar sin början.
 
Vill minnas att det var 1993 och vi hade faktiskt varit utan ungdomsgård ett år. Vi yngre hade prata om hur kul det va tidigare och tråkigt det va nu. Jag minns inte om det var på vårt eller på samhällsnämndens initiativ som iden kläcktes.
 
Men med samhällsnämndes ordförande (Karl-Göte Mattsson) så startades det upp en studiecirkel i föreningsteknik där vi en grupp intresserade ungdomar fick lära oss styrelseverksamhet och en ungdomsstyrelse under samhällsnämnden skapades av killar och tjejer mellan 14-17 år.
 
Vi fick en budget på 2000 kr att börja med och tanken var att samhällsnämnden skulle styra till medel varje år ifall behovet fanns. Det hela byggde på att vi skötte öppning och låsning av lokalen inom givna ramar och att det skulle vara absolut drogfritt. Det fanns dessutom alltid två föräldrar som hade huvudansvaret och tittade oanmält in nu och då.
 
Vår verksamhet byggde på att förvalta våra slantar och försöka tjäna mer så att vi kunde köpa de saker som ”dom i Vindeln” hade, sådana saker som en stereoanläggning, hockeyspel, sällskapsspel och biljardbord.
Vi lyckades med våra mål och hade fantastiskt skoj under den tiden. Vi bakade bullar sålde dricka och godis.
Inför landsbygdskongressen 1995 så skrev ordförande (K-G Mattsson) ihop ett par rader som resulterade i att vi 2 år efter att vår verksamhet startat uppmuntrades med ett stipendium på 5000 kr.
Det var en grupp stolta ungdomar som lämnade Lycksele den kvällen.
 
Det här var vår lilla framgångssaga. Så här i efterhand kanske den varat längre ifall man hade haft ett föryngringskoncept i styrelsen. Det blev mer eller mindre att det dog ut i och med att vi flyttade för studier och kärlekar.
 
 
Det jag har funderat lite över är:
- Är detta något som bara är genomförbart i små byar?
- Skulle detta vara genomförbart i en tätort?
 
Jag kan känna ibland att det blir lite väl dukat i Vindeln, av erfarenhet så vet jag att vi växte kraftfullt som individer under de åren vi höll på. Jag tror även att ifall man ger ungdomar en chans att ta ett eget initiativ så kommer de att nå framgång. Jag tror att skulle det bli en förening eller en annan organisation som tar över ungdomsgården så spelar ungdomarnas delaktighet stor roll i hur sagan slutar.
 

/ Mattsson

Etiketter: , , , ,

En kommentar

  1. Mikael Sundling

    Det var tider det Mattsson. Och roligt hade vi. Tror absolut att det skulle funka i en större ort.

    Tyvärr så strulade det till sig med ungdomssverksamheten i byn får något år sedan. Allt de byggt upp raserades på en kväll. Ett inbrott medförde att plasma tv stereo mm blev stulet. Luften gick ur de som drev UG för 12-18åringar. (Lilla UG är i full gång 7-12år) Men nu är ett uppstartande på gång igen och jag hoppas det fungerar som det gjort förut. Men nu hoppas jag larm och övervakning ska installeras så inga banditer kan förstöra en bra ideel verksamhet igen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>