Hetta

Av , , Bli först att kommentera 1

Känner mig som tuff med trasig ac i Volvon… men jag kör nog inget idag…
En sån här dag går det kanske att cykla, men mest sitter jag inomhus och stickar jättevarma kläder samtidigt som jag ser på Dejtingsvindlaren på svt play (svekfull man och hämdlystna kvinnor!).
Jag får nog börja sticka svala sommartoppar – då blir det snart 67 grader kallare och vi gnäller över det också.
En rödstjärthona ryttlar och kvittrar utanför vårt fönster, i sjön simmar och start/landartränar små grupper av svärtor eller knipor, stuggrannarnas barnbarn stojar i pooler, hundarna ligger still, inga hammarslag hörs och för en gångs skull kör inte stuggrannen en enda hjullastare eller lastbil och ej heller surrar gräsklippare.
Den ende bofasta här i byn susade förbi på fyrhjulingen – han var nog uppe tidigt och fiskade och badade i Varjisån.
Nu blir det sjukgymnastik och stretching och sen kaffe.
Vad bra vi har det, tänker jag och sitter här i lilla stugan fullvaccinerad och med fläktsnurr och myggmedel och fullt kylskåp.
Med hopp om mindre näthat och skolmobbning och mer världsfred önskar jag alla en fin julidag🌾🌞

Ett nytt parti…

Av , , Bli först att kommentera 5

…skulle det smaka läsekretsen månntro? Jag blev så inspirerad när jag såg partiledare i Agenda.

Nå – vi ska bli stora jättefort. Vårt partiprogram ska vara otydligt intill obegriplighetens yttergränser. Alla representanter som för partiets talan ska ha kiselstenar i munnen som Demosthenes, och vara mycket vältränade i att absolut inte svara på den fråga som journalisten ställer. Helst bara upprepa samma korta mening som är aktuell för dagen. Floskler, generaliseringar och fega falska påhopp är hårdvaluta.

Vi ska styra landet instabilt och en aning vingligt. Inte bara ömsom höger och ömsom vänster, utan vi ska också röra oss genom socialgrupper och klasser. Mest uppåt.

Dock är det viktigt att vi alla kommer från ett strävsamt, lagom bemedlat och laglydigt hem i en rekordelig tätort som alla vet var den ligger och som går att uttala på alla språk och dialekter. Ungefär som Bålsta.

Vi ska inte prata med vissa andra partier, men vi ska samarbeta med alla som bortser från sin idiotiska ideologi, men inte alltid för vi är ju flexibla. Om det gagnar oss så är vi fria att sprida diverse goja och halvlögner i sociala medier om våra motståndare. Om dom inte har superadvokater, förstås. Då skickar vi bara läskiga brev utan fingeravtryck.

Vi prioriterar i första hand välfärden (i största allmänhet), sjukvården, skolan, kriminalitetens bekämpande, landsbygden, innerstadskärnorna, utrikespolitiken, energifrågor, miljön, infrastrukturen, eu-samarbeten, arbetslöshetens nedpressande, friskvården, högre utbildningsnivåer, kulturens växande, trafikens flyt, public medias bevarande, jordbrukets lönsamhet, biologisk mångfald och allas delaktighet.

Vi ska ha tre representanter som talespersoner, och varje gång någon ny ska tillsättas måste en nålsögenoga koll göras medicinskt och juridiskt. Ungefär som när brittiska kungahuset kollade Diana, det verkar lagom.

I denna första partiskiss har jag varit nödgad att vara tydlig. Jag lovar att äta upp min ena sko om jag är såhär tydlig igen, det ska inte upprepas. Om det inte är avdragsgillt vill säja. Apropo det så ska våra politiker ha väldigt låga folkliga löner så de inte tappar taget om verkligheten. Typ 32000 kr i månaden. Och bara några enstaka aktieportföljer, styrelseuppdrag och hyresfastigheter i diverse stadscentrum. (Inte Dorotea eller Norberg).

Är ni med?

Nästan ett år sen

Av , , Bli först att kommentera 1

… som jag var med tre stycken nära och kära och vandrade i Stora Sjöfallet. Jag var ganska mallig, eftersom dom var tre decennier yngre – och ändå var jag den som var minst tagen av vandringarna.

Jag skriver sällan om Covid-19, för jag tycker det skrivs så mycket om det, men det är oundvikligt när jag sitter och tänker på att den där bilden var nästan ett år sen.

Tänk så himla mycket som vi hinner göra och så himla mycket som hinner hända! Jag känner inte att jag gjort särskilt mycket, men oj vad jag hunnit med ändå.

Vi har allihop på den tiden levt med pandemin, försökt förstå oss på smittvägar, eller vad 85%-igt vaccin egentligen innebär, om olika vacciner är varierande i verkningsgrad och biverkningar, eller med sviktande framgång försökt hålla avstånd på COOP, och inte minst bävat för att de äldre och de svaga ska behöva tampas med sjukdomen.

En älgjakt och en björnjakt (för sambon) har passerat, vi har haft roliga besök av vänner som kunnat genomföras utomhus, en av gråhundarna blev för gammal och fick avlivas. För övrigt den bästa hund jag känt.

Barnbarnen har vuxit med jättekliv, jag har motionsgått 252 mil, sambon har tingat en ny gråhundsvalp, yngsta dottern tar snart ännu en universitetsexamen, hennes sambo har fått nytt jobb, sonen kommer med täta rapporter om sitt jobb på ett jordbruk i Västergötland, och min pappa är fullvaccinerad och tuffar på i tillvaron lika oförtrutet som alltid.

Jag har vid närmare eftertanke designat och stickat mängder, sålt flera islandströjor och skrivit stickmönster.

Och kanske bara för att vi inte skulle resa så mycket har en sällan upplevd reslust börjat brinna hos mig. Jag som flygvägrar, blir sjösjuk, blir åksjuk och gräsligt otålig vid stillasittande – helt plötsligt drömmer jag om att skaffa en bättre bil,och fara runt i Sverige och hälsa på folk, uppleva södra landsdelens trädgårdar, fara till Färöarna och kolla på gårdar, får, stickmönster och livsvillkor, få komma mig till Island och rida och höra språket, fara en tur till fjäll och sedan vidare en tur uppåt norra Norge, få besöka jättestora garnaffärer IRL och känna på kvaliteten och uppleva färgerna!
Jomen snart, så!

It is all about the speed!

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag gillar inte spel om pengar som spelbolag driver, och enda anledningen att inte helt förbjuda spelbolags verksamhet i Sverige är att det antagligen inte skulle hjälpa. Folk skulle ändå kunna spela på utländska spel.

Reklamen de har är inte bra, t.ex. så upplyser den aldrig om hur kontrollen av spelen går till, hur pålitlig slumpgeneratorn är och hur stor del av omsättningen som går tillbaka till spelarna. I spelbolagens namn och slogans dyker ord som ”schyssta” och ”snabba” upp, och dessutom framställs spel som något tämligen oskyldigt – vanlia männschor som lämnar in en liten tipsrad eller spelar några ynka bingobrickor för en krona styck. Och så har de ju verktyg som hjälper spelarna att kontrollera spelandet.

”Snabba”. Det är lite som ett nyckelord, och de som fastnar i spelmissbruk är vad jag förstår ofta sådana personer som vill ha en kort tidsrymd tills hjärnans belöningssystem tillfredsställs. Det intressanta är dock att det antagligen inte skulle gå att köra det här för fort, skulle spelbolagen 30-dubbla farten på sina spel så att alla bingobrickor och körsbär och gruvutgrävningar bara blev ett ett enda sudd, vinsterna klirrade in med sån hastighet att innan spelaren hade hunnit fatta att hen vunnit så hade redan 20 nya spel hunnit rinna förbi ögonen, så skulle det bli ett ramaskri från dom. Hela nöjet går om intet.

Nå. Vi kan inte få bort dessa giriga ogräs i våra livs annars så underbara och problemfria företagsrabatter 😃, meeeen om vi skulle lyckas att sänka farten på spelen, då?

Om spelaren satt där i en paus på jobbet och skulle tänka sig att tvärgå ner i den spännande digitala gruvan, klicka på knappen – och så vara tvungen att sitta i typ fyra – fem minuter och vääääänta på att stenarna skulle sakta vältra sig ner och blottlägga den eventuella skatten. Körsbären och jokrarna och äpplena masar sig oändligt sakta runt runt runt medan tiden går. Då skulle det kanske inte bli så beroendeframkallande…

Jag tänker att det skulle bli lite som Den stora älgvandringen. Där går det precis lagom fort för våra hjärnor. Nuuu kommer det två älgar, nej – det var bara renar, massor av renar som tuggar och solar. Vad fint och trevligt och plupp så blir det en ny vy med en ensam svan som kråmar sig och knipor som turas om att dyka. Men snaaart, men nuuudå, kommer inte älgarna snart?
Nä, kompis, din hjärna får vänta så länge på belöningskicken att du kanske rentav börjar tänka några alldeles egna innovativa tankar. Eller börjar virka eller tälja – det ger också välmåendehormoner.

Alla vet ju att slöjdare är lite nöjdare!

Och så vart det några tum snö

Av , , Bli först att kommentera 4

Men det struntar jag i! Kan det finnas en bättre tid än nu häruppe i norr?
Vi ser att ljuset växer i längd med jättekliv varje dygn, fröna börjar sticka upp sina hjärtblad inomhus, snösparvarna kvittrar och gnager på bruna kvistar, hackspettarna jagar varann och vi får rapporter. Grannar och vänner ser till att ryktena om observationer tar fart. Inte bara om vem som bygger nytt garage, skiljer sig, är gravida, har antikroppar, är bäst på att baka bullar, ska flytta, har ramlat ner från tak och stegar eller köpt sprillans ny skoter. Utan om skyddsjakt av lodjur, en nyvaken björn på flygrakan, svanar och andra flyttfåglar!
Via telefon, facetime, messenger och annat får vi info om vårens trevande antåg.

Själv stickar jag som en tok. Minst tre på gång, och medan jag stickar på dom så har jag redan planerat för några till i detalj med storlekar, mönster och färger,och beställer mer garn.

Sitter här i stugan med den fina utsikten och försöker sociala-medier-banta. Tonen i grupperna stör mig. Folk retar upp sig och tycker om och illa om och vräker ur sig utan någon som helst eftertanke. Vore bra om vi alla kunde försöka förstå oss på andra och tänka på ”de tre misserna”, som en f.d. granne sa för längesedan. Nämligen de som ställer till mycket elände för gemenskap och samförstånd: Misstänksamhet, missunnsamhet och missförstånd.

Ha det bra alla och skratta mycket!

 

Nu tinar det!

Av , , Bli först att kommentera 2

Det blåser och solen skiner och vägen är nästan ofarbar, snart våååår dårå!
Jag stickar benvärmare (sååå 80-tal) med ett fint enfärgat mönster jag hittade i en stickbok. Två orrar var här i morse och kurade i vinden som slet i tallarna på hygget. Hygget som snart är snöfritt och går att gå på, lättgått och med torr mossa eller om det är lav. Renmat alltså. Och det går att sätta frön för det är så ljust nu.

Jag skriver ingenting om COVID-19, nejnej, inte jag inte. Inget om restriktionsdemonstranter, antivaxxers, vuxna gnälliga människor, konspirationsfanatiker, förintelseförnekare, antikällkritiker, vaccinationsköer eller annat trist.

När jag stickar sockar eller sånt som det är två av, ärmar eller benvärmare t.ex., så gör jag det alltid på samma gång och växlar efter några varv. Då riskerar jag inte att de blir olika.

Hoppas ni har det bra och må solen lysa över er och må vaccinationssprutan komma i er arm snart!

Rätt rött

Av , , Bli först att kommentera 3

Ett par röda varma vantar i snön bland de röda gamla husen. En rödräv har slagit lovar kring gården, och röda fläckar har hackspetten. Älgkalvar är nästan lite röda när dom föds och lingonsylten är en röd och glad källa till vitaminer under den långa vintern.

Här i det röda Norrbotten hittar jag ingen vidare stridsvilja hos folk. Jag hade faktiskt trott att de som bodde här minsann inte böjde sig för överheten nå mycket, och nog finns det missnöjesyttringar om naturtillgångar (och därmed pengar) som vandrat i en ostoppbar ström söderöver. Men här finns mycket ”det är som det är”, ”det löns inte klaga” och bara sträva sig fram. Redan när jag flyttade till Västerbotten för 40 år sedan så trodde jag på fullt allvar att de skulle säga åt mig att fara tillbaka till Värmland och sluta ta jobben av dom. Det hände ju inte, utan det är idel välvilja.

Nå, men kan tro att stridsviljan har tagit sig andra och mera positiva uttryck – jag tänker på Polarbrödsbranden då ägarna redan dagen efter orubbligt sa att de skulle bygga upp bageriet igen och på alla de som fredligt kämpat för att Vidsels högstadium inte skulle flyttas in till Älvsbyn, och på alla de småföretag som blomstrar i kommunen.

Nåväl hursomhelst, nu kommer vaccineringarna med stormsteg och även snötiningen och vårbäckarna, pilgrimsfalkarna, och senare tonårsskatorna, blåbärskarten och allt det där fjantigt fina!

Kanske borde jag inte…

Av , , Bli först att kommentera 2

…börja varje morgon med Nyhetersmorgon och CNN… lilla Sverige och hela USA liksom sköljer över mig – Tiger Woods olycka, antivaxxers, regeringens stödmiljarder, laglig och olaglig vargjakt, svält i Jemen, bombningar, inrasade lagårdstak och så en massa stormar i vattenglas om vad kända personer har bråkat om i sociala medier.

Här är ju vi i lilla stugan långt bort i Norrbottens skogar och omgivna av dess i historia i form av röda timrade byggnader och kvarlämnade stengrunder. När jag dessutom kliver upp denna morgon med plusgrader och vår i luften och börjar med att tända i kaminen (som en av bröderna Landby sa på gamla dar när samhället skulle förbarma sig över honom och flytta honom till ett ålderdomshem:”Jag kan inte bo i ett hus utan eldstad, det är inget hem.”) och efter en balja kokkaffe och hårdbrömackor sätter mig med stickningen så märker jag att jag alltså för vidare ett kulturarv. Jag gör precis som de som bodde här för ett sekel sedan!

Är jag fast i gammeltider? Måste jag sluta att odla köksväxter i trädgården, hasa runt i yllesockar, hugga ved, sakna papperstidningar i brevlådan, handskriva brev till barnbarnen, tälja träskedar och smörja näbbstövlar? Måste jag förnya mig och klä mig i polyesterkläder, köpa elbil, gå på AW, investera 20 000 kr till i Avanza, ha en kaffemaskin och plastikoperera mig?
Nä. Jag förnyar mig på mitt eget vis här i den lilla byn där COVID19- s framfart inte märks alls, jag stickar på #denrundafilten. Vad är det, då? Jo, mönstret till den går att köpa hos Tant Koftas webshop, och alla pengar går till Plan Sverige. 170 000 kr har den gett hittills till stöd.

Jag rekommenderar den även för att det är ett lättstickat mönster, den går att göra hur stor eller liten du vill, och den passar utmärkt att använda restgarner till. Du behöver inte bestämma garntjocklek, garntyp, färger eller storlek i förväg, sticka bara tills alla dina olika restgarner är slut. Min är 54 cm i diameter nu och 320 maskor, beräknad att bli ungeför 110 cm.

En våt mäklardröm

Av , , Bli först att kommentera 4

Jamen det är den beskrivningen som hoppar upp i min hjärna när jag tänker att jag ska beskriva hur vi har det här i fritidshuset i Norrbotten!

Vi bor faktiskt här, vi och de två jakthundarna, större delen av året. Huset nere i ”civilisationen”, 13 km från Älvsbyn, är tämligen övergivet. Där tvättar vi kläder och tömmer postlådan och mellanlandar när vi far och provianterar.

I den här lilla byn finns en bofast karl, S, och så ungefär nio fritidshus som alla är mer eller mindre gamla hus. Det har varit jordbruk här, flera stycken, fortfarande finns åkrarna kvar som ängar, men hur de kunde klara sig för över hundra år sen är en källa till ständigt undrande. Byvägen som fortsätter förbi och går som en större basväg för skogsbruket byggdes på 60-talet.

Hur tog de hit vedspisar? Och hur gick barnen i skolan, hur baxade de dit mjölkkorna, vad gjorde de vid sjukdomar och förlossningar?

S jobbar på ett företag i grannbyn som tillverkar en rikskänd produkt, och bor i ett Per-Albinaktigt hus med tillhörande lagård där han förvarar viktiga saker saker som kan vara gött å finn. Han kör skoter på vintern och sätter ut fällor och på sommarn fiskar aborrar i den lilla sjön nedanför oss.

Vi dricker kaffe och går ut med hundarna och kollar på de fåglar och vilda djur som är akruella för årstiden, och ibland far vi till andra små byar och hälsar på gamla jägare och jag lyssnar på uråldriga jakthistorier eller omständliga släktutredanden…

GÄÄÄÄSP. Inte det minsta spännande att orda om. MEN ni skulle bara veta att det händer mer grejer här än vad en kunde tro.

En gång kom det hit två unga män från Schweiz i en husbil. De ville köpa ett björnskinn och var beredda att betala tredubbelt för skinnet mot för vad deras husbil var värd… Nå, det gick dåligt med att köpa björnskinnet för det visade sig oöverstigligt att juridiskt ta det genom Europas tullar. Men vi bjöd dem på mat och hade jättetrevligt när vi hankade oss fram på engelska, för de pratade schweizertyska – tror jag det heter.

En höstdag dök det upp en hippiebuss här på gården. En 60-tals Folkabuss med tvivelaktig och halvdåligt förbättrad lack och många egna små målningar som bestod av runor eller hippieslagord och solnedgångar och månar… Inuti var det täcken och fårfällar och i taket hängde och slängde en fotogenlampa!
Det visade sig att min sambo Göran hade mött dem långt ute i skogen när han var och jagade, och bjudit hit dem på kaffe. En alldeles utomordentlig bekantskap med två naturmänniskor som tillförde mycket skratt och framtidstro.

Och en av schweizarna kom tillbaka med sin flickvän och hälsade på oss mitt i vintern. De hade varit i Abisko och levde i sin ombyggda jättestora Citroën Jumper. De hade med sig julklapp till oss och sov över hos oss. Mycket varmare här i deras bil (+5 grader) än längst uppe i norr där de varit och äventyrat sig.

Slut rapport, njut av bilder! Den sista bilden är från morgonens dramatik: en örn tog en annan fågel. Jag såg örnen flyga, mäktigt värre!

Små äckliga musher

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag måste dra ner på stickandet, det driver mig iväg över förnuftets gränser. Borde börja med att köra folkrace, nej det är ju inte klimatsmart, men typ mountainbike över stock och sten eller barrel racing eller steer wrestling. Nåt vanligt och normalt, större och rejälare.

Varför det, då, undrar ni.

Dom sa: pimpa dina kläder, styla och boosta dina stickade tröjor med piffiga muscher – det blir fint och coolt sa dom.

Och jag stickade en provbit, valde omsorgsfullt och väl en vacker chokladbrun färg åt hasselnötshållet till. Brottades för att få ihop de där söta plopparna som skulle förgylla min garderob.

OCH VAD BLEV DET?
Ja, inget förväntat i alla fall. Ni ser själva vad det liknar på fotona nedan. För liknar, det gör det. Ser ut som polyper, kattbajs i kattlåda, den där grejen längst ner i munnen, ett totalt misslyckat kakbak, små potatisar med mängder av skorv.

Om en läkare blev konfronterad med dessa miffon skulle hen säja nåt i stil med: ”Jag ser att du har hemorojder” eller ”De där maskformiga bihangen ska du göra dej av med, särskilt i kombination med pälsen som växer på bröstvårtorna”.

Vidare ger de assosiationer till de där ”kottarna” som finns på kornas efterbörd eller förfrusna tappade lillfingertoppar.

En av dessa cystor sprack och kräktes ut hela sitt delikata innehåll.

Skoja bara! Det är en ostbåge…