Italiensk buffé???

Av , , Bli först att kommentera 0

 Till byggnadsvårdare??? Jag bara undrar. Kan en gotlänning sätta sig in i gammal gedigen västerbottnisk hantverkstradition??

AAAaaa…i västerbotten FIKAR man, eller i förekommande fall VRÅLFIKAR. Äter man så äter man stabbigt. Vi stadiga, stabbiga, grabbiga, griniga, slabbiga, flabbiga byggnadsvårdare blev bjudna på middag av Göteborgs Universitet i kwällst. Å. jo, he var n´Henrik som bjuudd. Å vi stampe då av oss skiten å gick in däri börninga. Å i finrumme vart vi bjudd, å fick ta oss matn däri köket! 

Men nånting så oleckligt skadeligt. Duk upp fin buffén åt oss, ojojoj…

He var som… paganinibröd, eller om de het Berlusconi, he var pomodore (tomater) al dente, prosciutto (Skinka), prosciutto de la creme, insalata Toscana, Chicciolina-schmöret, formaggio (ost), bloggo papiro, il prato de munno, smalitziato, lantobrödo italiano åsså helt vanliga oliver.

Vilken fest! Tack G.U. och Hantverkslaboratoriet!

Nu ska vi bilda byggnadsvårdsnätverk så det bara brakar om det. Huka er- försummade timmerhusägare- nu köm vi å inventer, å domde´r, å vill mer, å bryt ner, å bygg mer, å impregne´r, å fakture´r!

Man kan se saker med

Av , , Bli först att kommentera 1

 Olika ögon.

 

Man kan se på tillvaron på olika sätt- med olika ögon, s.a.s. När jag på våren far ut med mina vänner May och Lotta för att plocka murklor dröjer det några dagar innan jag får ”murkelögon”. På hösten är det samma sak, vi får fara ut flera vändor innan jag får ”svampögon” och hittar trattisarna och trumpeterna.

När man är ute och promenerar med barn får man sig sannerligen en lektion i hur olika människors hjärnor fungerar och sorterar. Där jag ser en stig som är lätt att gå på för barnbarnens korta ben, och som är full av rådjursskit och myror, ser Aron en indianstig där han kan smyga på fientliga grannstammars medlemmar och använda sin egentäljda slangbella i ett taktiskt krig. Där jag ser en stig med en tjock tall som vält över, ser Isak ett spännande berg med vida utsikts- och klättermöjligheter. Där jag ser en krokvuxen björk som kan slöjdas till ett användarvänligt handtag, eller  en kådfylld tjärstubbe, där stannar Isak och Aron till för att försöka se vilken fågel det är som kvittrar.

Bjuder man in en elektriker på fika, kommer hon att sitta och kolla dragningarna av kablarna, en lokalvårdare kollar klet på skåpluckor, en byggnadsvårdare kommer att sitta och fundera på om golvplankorna är vanliga breda plank eller halva stockar, en snickare kommer att kolla om listerna är ordentligt tillpassade, en textillärare kommer att roa sig med att avgöra om dukar och gardiner är handvävda eller ej, en filosofie magister kommer att analysera förekomsten av populära kokböcker, en sur och ivägsläpad-på-fika-hos-föräldrarnas-kompisar-tonåring kommer att fnysa överlägset åt kopparbunkar och fonduegryta och ett litet barn kommer att fråga om hon får leka koja under arbetsbänken.

Vi kollar alla efter helt olika saker och kommer till lika olika slutsatser.

Där andra ser en sur och strulig tonåring som är piercad så tungt att hon inte orkar jobba, där ser du en möjlig musikkompis, där andra ser en böjd och tankspridd gammal gubbe, där ser du en f.d. trädgårdsmästare som kanske kan visa dig hur du ska beskära rosor, där andra ser en gnällig klimakteriekärring ser du en blivande joggingkompanjon, där andra ser en otålig besserwisser i medelåldern ser du en kompetent affärspartner och där andra ser en drogad, smutsig och trotsig tonåring från ett okänt och farligt land ser du en vanlig människa som behöver hjälp att lära sig klara sig i en hård värld.

Zkulle påstå att

Av , , Bli först att kommentera 2

mitt äppelvin blev ganzka bra. Ztarkt.

Apropå hemmagjort vin, så pratade min pappa och jag om en sak häromdagen. Vi har mycket intellektuella, spirituella, analytiska, rebelliska, högtravande och briljanta konversationer. Zka ni vetta! 

Jo- vi pratade om att socialdemokratin- eller egentligen arbetarrörelsen- har totalt gett upp alla tankar om att hjälpa/styra/utveckla vanliga människors förmåga och möjligheter att bli självständiga. Förr fanns Per-Albin torp och egna hem, som folk kunde bygga med statliga lån, och som gav dem en stor möjlighet att klara sig själva. Men idag ser vi intet av detta. Även har vi förlorat mycket kunskap.

Vi skulle behöva få möjlighet att lära oss och att kunna göra saker vi behöver. Odla till husbehov, hålla olika husdjur, väva, sy och laga kläder som tål att nötas, fixa enklare elfel och enklare fel på bilen, cykeln eller mopeden, tilläggsisolera huset, underhålla fastigheten, upptäcka och åtgärda fuktskador i våtrum i ett tidigt stadium, laga god och nyttig och billig mat, ta vara på det naturen ger, installera solfångare, driva företag, m.m…

Varför slår sig arbetarrörelsen till ro med att vi ska bo i lägenheter i staden, som visserligen var jättelyxiga på 60 och 70-talet, men som är dåliga och opraktiska- ja tillochmed hälsovådliga idag? Vi ska liksom bo där med våra barn, gå till jobbet och hoppas att vi får behålla det. Tror ingen längre på sin egen förmåga?

 

På arbetsförmedlingen igen!!!

Av , , Bli först att kommentera 0

 Som jag sagt förut så har inte mycket ändrats sedan 1977. Min förmedlare just nu i Vindeln har åtteminstone humor,en samhällskritisk vinkel och en trevlig vardagsrealism. Han verkar uppriktigt bekymrad över min situation och beklagar att han inte kan rekommendera annat än en svetskurs till mig. 

Men varför kan inte politikerna svara på journalisternas kanske viktigaste fråga om arbetslösheten?? Detta med att deras recept alltid är på individbasis: man ska ha jobbcoach, gå utbildning, lära sig skriva cv, gå på arbetsförmedlingens informationsträffar och vara allmänt aktiv. Även om alla gör detta så kommer det ändå att vara arbetslöshet- hur skulle det bli fler jobb för folk bara för att åtgärderna ökas?

Politikerna svarar aldrig rakt av på den typen av frågor, eller frågor om vad jobbcoacherna ska göra som inte arbetsförmedlaren redan gör. De säger typ: Jag är säker på att Sverige står väl rustat när konjunkturen vänder om fler har högre utbildning, eller: Jag tror att det går lättare att få jobb om man är mer kompetent.

TROR!!?? Vad fan, vi som är arbetslösa på riktigt vi är int hjälpta av vad en politiker TROR eller TYCKER sig veta. 

Vi är int heller hjälpta av att stå "väl rustade". Det är väl klart att ur deras synvinkel är det väldigt välrustat att ha en hel mängd arbetslösa och välutbildade människor som bara står och stampar av otålighet när det (tämligen diffust och överdrivet hoppfullt) "blir bättre tider".

Men just nu, då?

 

Men nu är det då Gudförbannat

Av , , Bli först att kommentera 1

 …nya fjompiga Synovate och SIFO undersökningar igen! Vill gärna veta vem som betalar dessa företag att ta reda på sådana fakta som att kungens popularitet har dalat kraftigt under det senaste året. Låt karln va ifred och låt han sitta på sin tron. Det har han väl gjort bra sedan 11 september 1973? (Ajaj- jag mindes fel, det var 15 september Gusatv den VI dog). Jag kom faktiskt ihåg när han dog, det var en lördag och jag hade just inlett min försenade 14-årsfest när vi fick reda på det. Kändes konstigt att fira när den gamle snälle kungen just hade dött, tyckte jag då. 

Varför frågar man svenska folket om de hellre vill se kronprinssessan Viktoria som regent? Vad jag förstår har vi den traditionen här i kalla nord att satt kung sitter tills han dör. 

Det hade förstås varit trevligt om Carl den XVI Gustaf hade envisats med att ha kvar Unionen med Norge- då hade vi haft både fler jobb, mer olja och en hel drös med skidmedaljer, men ingen är ju fullkomlig. Var det inte så att han kunde ha tagit tillbaka Norge ba sådär plättlätt 2005?Om han va som onöjd ve Unionsupplösninga?  Men han var förstås trött och glömde ställa mobilen på kwälln å så försov han sig. Rusade upp och röt åt Överståthållaren (Ubersturmbahnfuhrer) att "sätt du på kaffet, jag jett ju för bövelen hinn ve Oslopilen idag å fara åt Oslo å ta igen Norge." Å nog släppte Överståthållaren sitt ståt som han stod i höll i och satte på espressobryggarn, men då vart he ju det att… Oslopilen är ju ett tåg. Som var försenat. Carl den XVI Gustaf stod där utanför 1:a klasskupén på en ödslig skogssträcka mellan Karlstad och Arvika inte långt från Edane och så gick sakta dagen över till natt…och till nästa dag. Då var det försent för n´Carl att ta sig till norska kungen och försöka hävda nån rätt till Unionen. Så…att… det är SJ:s fel att vi int hava oljan däri Nordsjön.

 

Byggnadsvårdare är lite hårdare!

Av , , Bli först att kommentera 0

 Härmed bevisat på skolans mångkamp i torsdags! Vi vann 5 av 6 grenar, och den grenen vi inte vann i så gick tävlingsmaterialet (en galge) sönder. En gren var brännboll, och den här gammtackan har fortfarande träningsvärk efter de två matcherna:

Här är Carro i full fart. Hon vet inte om att hon kommer bli bränd två gånger och spotta och svära en del…

Äta 5 munkar på kortast tid. Linnea kämpar och Nils är koncentrerad till max:

Spiktävlingsförberedelser:

Några rara par:

Som kronan på verket lyckades i svår konkurrans Mikael Burman (längst till vänster) i vår klass få Hantverksstipendiet. Förra årets stipendiat Frida Jacobsson sitter tvåa från vänster. 

Separationsångest!

Av , , Bli först att kommentera 3

 …av värsta sort drabbar den ena och den andra i dessa avslutningstider. Hela läsåret har jag tyckt att min klass är så bra och att vi har sån sammanhållning. Men vad vet jag- vafaan- ba 51 år och går min 8:e utbildning. Jag vet väl inget. Men nu i helgen när vi grillade, valda delar av vår bångstyriga klass, så visade det sig att  flera andra också upplevde det så att vi håller ihop när det gäller!!!

Det blir svårt att klara vardagen utan er- kära Byggnadsvårdsvårdare! Om än jag varit irriterad har ni ändå tillfört energi och värme i mitt liv när jag kanske behövde det som bäst! 

Kan det verkligen vara så..

Av , , Bli först att kommentera 1

 … att arvet (Arvet!) finns där, i våra gener. Redo att pluppa upp när vi minst anar det. Jag tänker nu på mina 400 år av småländska bönder i mitt blod. Att jag har så svårt att slänga saker, gamla bilar, gamla bilor, gamla bönder, gamla saker som gått sönder, gamla …..inget får förfaras….

Det finns kvinnor som känner sig som sin mamma. Jag hoppar över en generation och känner mig som min mormor Agda: "inget får förfaras". Ska någon riva ett timmerhus? Slänga gamla handblåsta fönster och nötta pardörrar? Ring mig!!! Inget får förfaras!

En halvrostig Amazon 1962:a ute i skogen? En torr ostbit som kan rivas i pizzan? En 142:a med fräscha framdörrar? En vedspis Norrhult no 27 som bara är 100 år gammal och lite rostig??? Ring mig! 

En kakelugn från 1790-talet med guldornament? Ett utnött halvtimmergolv från 1830? Hemsmidda 5-tums-spikar?  Ring mig!!!

Min mormor, som var född 1903 och fick 3 bröder vartannat år efter det, och faktiskt hade sitt första jobb som 11-åring 1914 under första världskriget- hon skulle aldrig låtit en droppe fetgrädde vara kvar i förpackningen, en enda lök ligga kvar i leran på hösten, en enda mus komma undan fällan, en enda spaghetti ligga kvar i kastrullen, ett enda litet sår vara otvättat med 40 % Renat eller en enda fotstukning vara o- omlindad. 

Vi barn brukade skratta åt henne, men så sakteliga har en mycket hög respekt för henne smugit sig fram, jag förstår med stigande ålder och erfarenhet hur hon har formats av sitt hårda liv. 

Nu ska jag ut o kolla på min gamla kamin som jag köpt. Så jag kan sälja den efter renovering, elle använda den i min framtida verkstad. Inget får förfaras…

Öppna skåp.

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Har ni tänkt på det här med att öppna kylskåp? Alltså att öppna kylskåp hemma hos andra och titta in i det respektive att andra öppnar ens kylskåp.

Det är som en outtalad barometer på hur väl man känner varandra och vad man tolererar.

Mina barn öppnar mitt kylskåp och tar hej vilt vad dom vill ha, utom om det är sådana saker dom vet att man har i en viss maträtt, typ avokado eller creme fraiche eller rostbiff. När dom var yngre hände det faktiskt att vissa av deras kompisar gjorde det, men inte de mest väluppfostrade förstås. (Skulle Linus och Emma aldrig göra).

Hemma hos mina föräldrar gör jag samma sak. När jag var gift kollade den ena svägerskan aldrig i kylskåpet hos mig, medan den andra både öppnade, kollade och rensade ut. En del vänner man har kollar i kylen, men ingen tar något utan att fråga. En del som rest långt och är väluppfostrade sitter bara pall på en stol och sneglar mot kylen diskret.

Jag öppnar sällan kylen hos mina vänner annat än några få, men det är mera på ett sånt där sätt man gör när man är disträ.

Vissa människor gillar inte ens att deras barn kollar i kylen: ”Vi ska äta om 2 timmar- stäng dörren!”

Dom blir antagligen jättearga om någon av deras vänner skulle komma på idén, men det intressanta är att de flesta av oss liksom telepatiskt bara känner på sig att hos vissa vänner öppnar man bara inte kylen- än mindre tar något.

Nästan alla kvinnor jag känner måste absolut kolla in andra människors badrumsskåp. Dom spanar in färgen på ögonskuggan, hur kladdig tandkrämstuben är, hur mycket krämer det finns och om det ligger något pinsamt gömt längst in…

En del av dom måste även ta en liten klick dyr kräm eller måla lillfingernageln med lack, nästan som tvångsmässigt.  Har aldrig hört att karlar gör så. Varför skulle dom? Dom skiter blankt i om deras vänner har Gillettes tredubbla rakblad, om dom använder Axe eller Hugo Boss eller om deras fruar gömmer batteridrivna—–

Inga grammatiska…

Av , , Bli först att kommentera 2

 …klagomål från mina eminenta läsare i Peru??? Jamen- då fortsätter vi. Eftersom jag nu kan skryta med 1, 6 på högskoleprovet så torde ingen som åstadkommer sämre kunna kritisera mig. Fatta vad skönt att ha en egen blogg där man kan ösa ur sig vadsomhelst och vara hur besserwissaraktig och dryg man vill!

Min pappas gudmor fyllde 100 år i höstas. Hon berättade för min pappa när han ringde för att gratulera att det värsta var att hon hade ingen att spela bridge med- alla var döda. Det är bl.a. det som är sorgligt med att bli gammal- alla i ens ålder är borta, man har ingen att minnas tilllsammans med, och alla är så unga. Vi andra tycker lite som så att alla över 70 är lika gamla, men så är det ju inte. 

Jag minns själv när vi i familjen försökte få min mormor att umgås med andra lite mer när hon var sisådär 80 år. Vi tyckte att hon isolerat sig lite och skulle komma ut mera bland folk. Vi föreslog att hon skulle träffa någon annan pensionär i byn, men hon bara fräste: "De där?? Dom fattar ju ingenting- dom är för unga. Valpar på 70 år!!"

Tänk ändå- 100 år! Häromdagen var det ett reportage om en 100-åring i vk. Rubriken var "Nu blir det full fart!"

Är det inte härligt att ha en sådan inställning?! 

Presentation

Blogg som handlar det som faller mig in. Kan röra sig om politik, ekonomi, vardagsliv, barn, familj, landsbygd, jordbruk, djur, folk jag mött eller folk jag hittat på.

Läs gärna min andra blogg på vk: "folklivsforskning"

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se