häftigt. Som när man börjar jobba kl 6 på morgonen och får för sig att man ska upp o hinna jogga före det. Så lyckas man få bena över sängkanten, klä på sig o gå ut. Där står man yr o stel kl 4.30 med en likadan border collie bredvid sig. Man joggar, efterswettas o duschar. Jobbar, tar paus vid tio. Då känns det som om det är eftermiddag.
Eller om man tror att man orkar möblera om själv, avböjer hjälp från välmenande vänner- o sen står där halvfärdig med vält bokhylla, soffan mitt i rummet, rödflammig och upprörd. Alldeles själv, kantänka.
Eller om man får för sig att man ska överraska sig själv med att skruva fast extraljusen på bilen. Int går he nå bra, int! Slutar med att man måste fara iväg med extraljusen racklande på 3/4, o sladdarna inknorvade under huven.
Att man aldrig lär sig.