...tiden, liksom. Då skulle man va vaken dom här underbara sommarnätterna och sen sova i november. Av någon anledning var detta den värsta vintern. Ändå är jag inte så väderkänslig. Det är ljuset jag vill ha! Första sommaren häruppe 1981- då komme vi oss aldrig i säng. Inte för att det är svårt att sova när det är ljust, utan för att vi frenetiskt utnyttjade ljuset och alldeles glömde bort tiden. Kära gamla Västerbotten, utan sommarn vore du inte mycket att ha!