Dä va´nte bättre förr (del 1)

Nu tänkte jag ha en liten serie som på swänska heter Det var inte bättre förr. Serien är tänkt som en jämförelse för de som var med och som en historiebok för de som är yngre.Jag börjar med:

Skattemyndigheten. När jag var ung var Skattemyndigheten vrång. Först skulle man deklarera på sånt där papper (en platt grej som prasslar) med en penna (en slags pinne som är ögonblickligt interaktiv) och fylla i rutor och yrka avdrag. Så skickade man in den med post. Inte mail. Inga klickanden. Man lade sitt brev ordentligt i ett kuvert, som är ett ihopvikt delvis ihoplimmat papper, och förslöt man det. Sedan gick man till ett Postkontor. Där har det sålts frimärken sedan 1600-talet i Sverige, något som vi alla tyckte funkade bra dom första 350 åren utan mankemang. Man köpte ett frimärke och klistrade det på kuvertet (samma taxa över hela landet) och så lade man det på lådan. Sedermera bars brevet ut till Skattemyndigheten. Man trodde att allt var okej, man skuttade runt i sin oskyldiga ungdom och väntade på skatteåterbäringen. Hände ingenting. En dag får man ett bistert brev från myndigheten. ”Ni anmodas härmed…bestyrka edra uppgifter…kvarvarande bevisning…hänvändelse till…blablabla…ni ska betala 24000 kr i kvarskatt”. VAAA? Ring ring ring, hallå? vad är frågan? Jag skulle ju få tillbaka skatt!

”Nä, men det står ju här att du har tjänat 400.000 kr förra året.”

”Aha, det måste blivit något fel”, säjer jag lättat – bara ett missförstånd! ”Det ska naturligtvis vara 40.000 kr. det är inte så vanligt med 19 åringar som tjänar 400.000, haha. dessutom har jag ju betalt skatt så att det stämmer med 40.000. Kan du bara ändra det, är du snäll?”

Bister röst i andra änden som snabbt tog all förhoppning ur det unga sinnet:

”Här ändras ingenting, jag är en myndighetsutövande tjänsteman.”

”Jamen, du ser ju att slutsumman 40.000 stämmer med de inkomster jag har har redovisat?”

”Då skickar jag en ändringsblankett till dig, som du kan skicka tillbaka till oss så handlägger vi ärendet ånyo”.

Man riktigt hörde i telefonen hur det falska pärlhalsbandet klirrade förolämpat på den rosa knytblusen.

Hade nu allt detta varit 2013 hade jag bara kollat att allt stämde, klickat på mobilen och sms:at iväg deklarationen. Och OM det hade blivit något fel hade en tillmötesgående person ringt mig och sagt t.ex. ”Hej! jag ser att du har deklarerat 4.000.000 kr i inkomst, men eftersom det inte stämmer med dina årsredovisningar så kanske jag bara kan ändra felet här och nu, om det går bra för dig?”

Leve skattemyndigheten – så bra ni har blivit!