Michael Noren, Ånäset

Stadspojken

En vision så god som någon eller Är det så här framtiden kommer se ut

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag undertecknades överenskommelsen om att Robertsfors blir residensstad i den nya kustnära regionen – Robertsforsregionen. Detta gjordes under överinseende av Statsministern, EU-kommissionens ordförande Margot Wallström samt ett antal sändebud från UBC och samtliga kommuners vänorter på Hyatt hotel Gumboda. Att man valde denna dagen var strategisk eftersom man för första gången anordnade ett stort internationellt travlopp, Jennings memorial, på Gumboda.

I samband med invigningen deklarerade Margot Wallström att ett EuroArktiskt Utvecklingscenter skall byggas i regionen. Man ska bedriva forskning kring hållbar utveckling i olika miljöer och klimatzoner. Centrat blir direktunderställt både Kommissionen och DG Miljö.

Man insåg från kustkommunerna att ett samgående till en Storstadsregion liknande den 4e Storstadsregionen var den enda lösningen för att kunna växa och utvecklas. Dom första riktlinjerna och överenskommelserna blev offentligjorda i samband när RobAir, den den internationella flygplatsen i Åkulla som invigdes 2012.

Kommunalråden i Umeå, Skellefteå, Vindeln & Robertsfors var eniga om att detta är den enda raka satsningen för att kunna stärka och utveckla både närområde såsom Västerbotten & Norrland på den Europeiska kartan. Att man enades om Robertsfors som centralort är det centrala läget i storkommunen samt att man i sin hållbara utvecklingsplan beslutat att kasta bort både Janten och dom Troll som säg att man inte kan.

Det har varit ett händelserikt år för Robertsfors med omnejd. Först att bron över Kvarken invigs, sedan att man blir utsedd till årets innovativa småkommun och nu detta. Vän av ordning ställer sig frågan, vad händer här näst. Det är en stor skillnad mot dom problem som man brottades med under den sista ekonomiska krisen 2009.
Men som en Fågel Fenix lyckades man resa sig ur askan och sikta mot solen. Det var länge sen som man passerade visionen 10000 invånare, man lyckades passera den redan 2017.

En tuffings bekännelser eller vad hände hos veterinären i fredags

Av , , Bli först att kommentera 0

Nu är det dags komma ut ur garderoben och bekänna färg. Jag vet att Huskorset är sugen på att ta upp händelsen men jag träder nu fram själv och avslöjar vad som har hänt. En del av er därute har ju också fått höra om detta. Jag höll på att svimma av på veterinärstation i fredags
Huskorset upptäckte att det en tand som gått av på den nakne kinesen och han hade ont i munnen, så hon bokade in tid hos veterinären.
Det är verkligen en ynnest att bo 300 meter från veterinärstation, när hunden behöver underhåll och service. Sagt o gjort Stadspojken och den nakne kinesen tog en promenad i omgivningen innan det var dags för att bege sig till stationen och Anders med personal. Dagen till ära så var det självaste chefen som skulle kasta sig över den Nakna Kinesen.
Upp med honom på ett undersökningsbord för en första besiktning. Anders insåg direkt att det behövdes lite lugnande, Totte har ju ärvt sin mattes humör och hugger först o frågar sen. Totte fick sprutan och efter ett par minuter så var han riktigt lugn o loj.
Veterinärfarbrorn kom in igen och började pilla på dom små bissarna och Totte var genast på hugget och gjorde klart att här skulle inte pillas alls. Så det var bara att återupprepa historien och trycka i honom en spruta till. Det tog bara 15 sekunder innan John Blund, Doktor Snuggles och DrömFåren gjorde entré o han dörna in.
Nu gick det mycket bättre och efter en kvart så var ingreppet klart och en tandbit i 5mm storleken avlägsnades. Det var intressant att få vara med och se en skicklig veterinär in action.
När jag reste på mig och sträckte mig så drev det in en yrsel och kallsvett som ett lågtryck från öster. Jag var helt övertygad att nu kommer vinterkräksjukan som ett brev på posten.
Jag blev rent av så justerad så jag fick sätta mig ner Yrseln övergick mer o mer mot kallsvett o tunnelseende. Jag fick mig lite vatten och kände mig något bättre men säg den glädje som varar för evigt. Jag blev snabbt ännu sämre och började fundera på hur jag skulle ta mig hem och om jag skulle ringa till Huskorset för att bli hemkörd.
Helt plötsligt så började hela rummet att snurra och jag sa till Anders att jag skulle behöva lägga mig. Jag skulle få lägga mig en stund i personalrummet. Raglandes likt en duktigt drucken tog jag mig fram genom korridoren. Jag sparkade av mig skoterkängorna och flöt ut i sängen. Anders levererade den Nakne Kinesen som var i ett dåsigt och slitet skick i en lämpligt anpassad uppvakningsbinge för honom.
Efter att ha legat där i en tio minuter så kom alla krafter tillbaka och jag steg upp. På med kängorna och in till veterinärerna i deras kontor. Jag fick mig några Mariekex för att inte däcka av i en dikeskant under den långa promenaden (300m) tillbaka till residenset.
Väl hemma så kastade jag mig i soffan och låg still i ett par timmar. Det var ingen influensa som kom inrullandes över Stadspojken utan troligen ett fall av svimmningsattack i samband med ingreppen i den Nakne Kinesen.

Visste du att… nästan var tredje person i San Francisco är homosexuell

Snöröjare eller ett röjande av snö

Av , , Bli först att kommentera 0

Imorse så vaknade jag upp till ännu en snöfylld dag. Det har varit några stycken i rad nu eller i alla fall fyra för denna gången som det har snöat och varit häftiga vindar. Och vem vet om det är slut med det, det är fortfarande snöoväder utanför residenset.

Idag så har jag likt Madonnas "Like a Virgin" utfört något som jag som borne stadspojken inte nånsin gjort tidigare. Vad?? Jo idag har jag skottat snö från taket på utbyggnaden och balkongen. För många av er därute med platta eller svagt lutande tak som utbyggnaden så är det ju ingen nyhet. Men för mig som stadspojken är det en ny upplevelse.
Huskorset höll mig under noggrann kontroll så jag varken föll över kanten eller fick en hjärtattack på kuppen.
Jag har väl även skottat bron ett tiotal gånger idag samt sett till att den lille kinesen haft det lätt att ta sig ut för att lufta sig.

Igår var vi på Rockkarusellen på The Globe. Som vanligt var det en full bil från Ånäset med mig och juryn. För er som inte kommer ihåg så består den av Huskorset, Blonda Lena, VolontärMagda o VolontärIren.
Det skulle varit fyra band som tävlade, men väder, vind och sjukdom satte stopp för tre av dem. Men det gjorde inte så mycket, bandet som kom var ett gäng proffsiga killar som spelade en bred musik med allt från Jazz till hårdrock o punkinfluerade låtar. Efteråt så äntrade husbandet, Summoned Tide, scenen med hustomten Rikard som leadguitarist och den övriga sättningen. Dom körde en 40 minuters konsert
Efter det att husbandet lämnat scenen så åkte Stadspojken med alla brudarna för att droppa av Blonda Lena på en klassfest. När vi for var det likt Elvis " The King has left bygnnaden,
När vi släppte av Blonda Lena så gjordes det upp om att jag skulle hämta henne när hon ringde. Vägen till och från Kålaboda var vild tack vare snöovädret. Det var drevat från Ultervattenkorsningen vid Fagerliden och ända hem till Ånäset. Vägen var likt ett vindpiskat hav och bilen som en båt parerades alla dessa vågor.
Väl hemma så kastade jag o huskorset framför TVn och tittade på film. Jag återvände ut på det stormpiskade havet eller snarare vägen till Kålaboda vid halv tre för att hämta hem Blonda Lena.
Nu är det dags att kasta sig i snarkofagen för att möta ännue en dag en ny arbetsvecka full med oskrivna blad och ännu inte beslutade möten. Den kommande vackan blir en tuff och lång vecka med mycket att göra

Visste du att… ’Babben’ Larson var tvungen att gå upp nästan 100 kg inför sin roll som stå-upp komiker på Norra Brunn

Vägar full i snö eller tack för all snörök

Av , , 2 kommentarer 0

Vägar i eller tack för all snörök
Idag har jag varit på möte i Schtaan och naturligtvis väljer man rätt dag att vara ute på vägen, snörök från Ånäset ända upp till Schtaan. Jaa inte gjorde det mig så mycket att de var snörök men det tar ju på natt inte kunna fara med bilen i de lagstadgade hastigheterna utan vara beroende av vad framförvarande ansåg vara en rimlig hastighet.
Ett par kilometer före Bureå så lååg vi i den höga hastigheten av 40 km/h eftersom vi hade en plogbil före oss och ingen tordes köra om.
Men just inna Bureå lyckades jag ta mig förbi några bilar och plogbilen. E4an låg öppen för mig, Blonda Lena och den knökblå bilen. Men säg den glädje som varar för evigt på dessa Europeiska vägar, mitt på hållet 110-sträckan kom jag ikapp en vägg av snö, en låååångtradare.
Medans vi låg där i bakvattnet på denna snömaskin så dök det upp ett par lampor i backspegeln. Den bilen kom som en raket och bestämde sig för att visa både Stadspojken och hans anhang samt en hårt yrkesarbetande lastbilschaufför hur en bil ska framföras i snöstorm. Han for som skjuten ur en kanon och likt ett tåg på räls for han förbi oss. Det kändes som om han skulle passera Skellefteås norra kommungräns innan Stadspojken,
Den Blonda och Blå faran en skulle anlända till Anderstorp. Men skadeglädjen är ju den enda sanna glädjen, och den fick sin beskärda del när vi kom till den 1a rondellen i Anderstorp. Mitt i rondellen stog bilen snyggt parkerad i knädjup snö, ja inte knän på små barn utan knän på en fullvuxen, likt mig.
Killen som körde måste varit sörlänning eller liknande. Han gick nämligen runt bilen och försökte sparka den fri från snö i sina italienska lågskor.

Men tillbaka till snön, snöröken odet yppiga snöfallet.
Det är en hel del som klagar på att Bigges Boys, snöröjarna i kommunen, inte röjer tillräckligt ofta eller tillräckligt fort dom skulle ha varit i Schtaan en dag.
Det låg en 20-26 cm på i princip alla vägar fram till vår godis leverantör.
Hemvägen så var det likadant, men det märktes ju närmare vi kom Ånäset att det var andra killar som ordnade snöröjningen. Det var en helt annan klass på den.

Nu i kväll har vi haft en UngFullm träff och jag återvände hem vid halv 10.

Kraftsamlingen eller en dag då mycket tänktes o även gammalt kom upp på bordet.

Av , , Bli först att kommentera 0

Igår var vi på Kraftsamling på Tingshuset i Ånäset. Vi var ett 20-tal tappra som mött upp för att dels få information om vad som händer & är på gång i kommunen. Men även för att diskutera fram idéer som man kan ha med sig för att utveckla kommunen.
Ett mycket intressant och givande sätt att spendera sin lediga dag på. Det som slog mig när det var dags för sammanfattning av grupparbetena var att man har haft många kreativa och visionära ideer både nu och förr. Men ibland är inget som man tror på förhand, man kan ju nu med facit i hand se att många av dessa tankar skulle fått en högre prioritet än de fått. Tänk om man sagt JA för en Travbana i Gumboda för 20 år sen när den iden kom upp. Hur hade det varit idag om man tagit dom beslut som behövdes. Hade vi kunnat ha en stor magnet för allt travfolket i Sverige.
Eller tanken som också fanns vid den tiden om en Internationell storflygplats för regionen, likt det som Socialdemokraterna har i sitt lokala partiprogram. Hade vi då kunnat flyga direkt till Bryssel från RobAirport idag.
Eller tänk om man lyckats med att få hit IKEA eller GeKås i Ullared som man också har haft uppe tidigare. Hur hade kommunen sett ut då? Ja detta kan man fundera på i alla upptänkliga sätt, utan att någonsin få svar på det. Funderingarna finns ju fortfarande och lever där om än något tillbakadraget. Men fort kan man ju damma av alla dessa gamla ideer och aktualisera dom. Det hade varit kul att se responsen om politiken enas och går ut med en röst och säger att vi vill ha något av ovanstående i kommunen och skall göra vårt yttersta för att försöka. Tänk om!!!!!!

Men redan nu på Tisdag är det ett intressant möte på Gropen i Robertsfors, som jag har tänkt att glida in på. Det är S-kvinnor i Robertsfors som har bjudit in riksdagskvinnan Britta Rådström. Hon ska bl.a. berätta om vad som händer i Riksdagen, vad är på¨gång i politiken och varför behövs S-kvinnor i debatten. Detta tycker jag verkar vara ett intressant möte med många intressanta frågor.

Idag har jag gjort något absolut nödvändigt. Jag har gjort om fönstret inne. Tanken att det skulle vara snett i alla evinnerlighet gjorde mig nästan yr. Så jag tog bort allt och började om från början och nu är jag helt nöjd med det resultat som det blev. Jag grundmålade allt och såg genast att detta var det rätta.

Visste du att… eskimåerna, är den enda etniska gruppen i världen som, saknar könshår.