Torv – sluttampen – sanningen om handläggningen.

Av , , Bli först att kommentera 11

 där ja..

Nu är det slutkämpat för vår del. Sista datum för ytterligare yttranden är satt till den 26:e maj. Men nu har vi skrivit samman alla yttranden, och än finns det anmärkningsvärda saker i denna handläggning som måste upp på agendan.

Jag kommer att klippa in några saker från de sista skrivelserna, och du kommer att upptäcka ett mycket obehaglig mönster.

Det här inlägget kommer främst att kretsa kring ett yttrande – nämligen det som byn satt samman. Jag kommer även att lägga ut ett slutligt yttrande från den person som genomfört den kompetenta fågelinventering som vi i byn bekostat. Den fågelinventeringen finns i spalten till höger –>
I den skräder inte inventeraren med orden – det kan jag lova.

Men vi håller oss först till byns eget yttrande

 

Då vi bybor i Vitvattnet nu får en sista möjlighet till yttrande vill vi belysa ett flertal brister och direkta felaktigheter som existerar i ärendegången kring Beatamyran m.fl. Felaktigheter i Neova AB:s (som vidare benämns Neova) underlag till Länsstyrelsen, brister i undersökningsplikten hos Länsstyrelsens handläggare tillsammans med en nonchalant hantering avseende information och fakta som inkommit till Länsstyrelsens handläggare från olika parter.

 

Detta är inledningen på skrivelsen. Man kan säga att det är lite mjukstart.
En hel del av detta yttrande är saker som du som trogen följare läst om på bloggen tidigare, men det tål att upprepas, och det finns en del nytt material, sånt vi sparat till slutet. Detta för att motparten inte ska hinna ta del av det innan det är inregistrerat på regeringskansliet.
Saken är den att det finns en del saker som är så anmärkningsvärda, så opartiskheten kraftigt kan ifrågasättas. När alla turer kring detta är avklarade, så är det upp till berörda myndigheter att granska detta. Ingen som tagit del av innehållet kan drömma om att detta är normalt myndighetsarbete.

De brister och direkta felaktigheter vi vill belysa framställs delvis direkt i detta yttrande och delvis i bifogade bilagor. Vi kommer att lyfta fram ett antal frågeställningar kring ärendet och ärendehanteringen som vi saknar svar på.

Det är bara att hoppas att de myndigheter som berörs av denna skrivelse verkligen tar sig tid att läsa och begrunda det som är skrivet. Att vi efter inskickandet till regeringen publicerar yttrandet är självklart för att sätta press på berörda parter. Vi vill inte att det ”sopas under mattan” och försvinner som ett ärendenummer bland hundratusentals andra ärenden.

Neova anlitade ett konsultföretag för att utföra de åtaganden som Neova enligt lag är tvungna att ta med i sin ansökan och i sin MKB.
Konsultföretaget – Sweco – anlitade i sin tur andra konsulter för vissa uppdrag. Ett av de mer uppmärksammade uppdragen var den fågelinventering som Neova lämnade in i sin ansökan. Om du läst den pdf som vår fågelinventerare genomförde så kan du där läsa att Neovas konsult genomförde sin fågelinventering i september!! Den som finner häckande fåglar, eller fåglar överhuvudtaget på myrar den årstiden gör det bra.
Självklart rapporterade konsulten att det var väldigt lite fågel i området – men det mest anmärkningsvärda – för att trivialisera dessa myrar och ge stämpeln av förstörda och torvbrytningsbara myrar så skriver denne konsult väldigt mycket om Stor-sprängmyran.
De myrar som berörs av Neovas koncession heter -

  • Holmmyran
  • Beatamyran
  • Kurkmyran 

Stor-sprängmyran tillhör inte koncessionen, men Neovas konsult skrev en hel del om denna myr. Och konsulten har rätt i det han skriver, Stor-sprängmyran är påverkad, men det tål att upprepas – den har ingenting med denna torvbrytning att göra.

Utan att verka påstridig, men visst borde ansvarig handläggare på Lst påpeka det besynnerliga i att denna myr överhuvudtaget nämns i rapporten från Neova?
Men nä, tvärtom, handläggaren hänvisar senare till Stor-sprängmyran ett flertal gånger när denne påpekar hur påverkad myrarna är..

Även i Länsstyrelsens beslut står att läsa att ”Stor-sprängmyran är kraftigt påverkad av dikning och merparten av myren är skogsbevuxen. Kantzonerna mot skogsmarken är smala och också de påverkade av dikning vilket innebär att myren i sitt nuvarande skick inte har något större värde för myrfåglar.”

 

Så står det faktiskt i beslutet som gav Neova rätt att bryta torv på tre helt andra myrar.. Men lugn, det kommer mera.. Klipper in en del av det svar som lst skickade in till regeringen efter det att vi skickat in den omfattande fågelinventeringen

Yttrande - fågelinventering-översuddat-namn

 

Se här hur de helt enkelt ignorerar allt som står i inventeringen om Kurkmyrans fågelliv. För att få rygg på sin flathet så får landshövdingen gå in och ge styrka åt det uppenbara tjänstefel som handläggaren begått.

Kurkmyran som ingår i det ansökta koncessionsområdet och därmed är aktuell för exploatering anses däremot högst relevant att kommentera. Viktigt att framhålla är att Kurkmyran inte är påverkad sedan tidigare och borde därmed inte vara ett föremål för ansökan om torvkoncession överhuvudtaget

 

Som jag tidigare visat så är Kurkmyran helt orörd- och får enligt torvlagen inte brytas. Detta faktum är påtalat för ansvarig handläggare upprepade gånger, men utan respons på något vis. Att missa att Stor-sprängmyran inte tillhör koncessionen kan man kanske kalla ett misstag av handläggaren – men att ignorera det faktum att Kurkmyran enligt lagen inte får brytas- det måste anses som tjänstefel.

Radarbild

Den numer berömda radarbilden som visar att Kurkmyran är helt orörd

Det finns mer att läsa om Kurkmyrens naturvärden och fågelliv i fågelinventeringen

Det här är alltså – och det är inget skämt – på det sätt ansvarig handläggare bemöter de obestridliga fakta som visar att Kurkmyran är helt orörd – och därmed enligt lag undantagen från torvbrytning.

yttrande-beslut-orörda-våtmarker

 

Vi fortsätter – är tvungen att fatta mig kort i de olika delarna.
Nu till en del som aldrig tidigare är belyst, och en sak som vi inte talat om – för att inte ge chansen att Neova ska korrigera sina ”misstag”
För att deras ansökan ska bli så korrekt som möjligt så måste de ta vattenprover i de vattendrag som rinner i anslutning till torvtäkterna. Det sker för att man vid en brytning av torv ska kunna jämföra vattnets kvalité – för – under och efter täktens tid.

Beata och Kurkmyran delas av Lillarmsjöbäcken och Holmmyran ligger i direkt anslutning till Hörnån.

by-bäck-ån

Den ljusblå sträckan är Lillarmsjöbäcken och mörkblå är Hörnån

När Neova redovisar vattenproverna så måste de även bifoga koordinatpunkter för vart de har tagit sina prov.

BP1 – belägen precis nedströms utloppet från Beatamyran
BP2 – ligger i utloppet av Videhålbäcken
BP3 – vattenprov i ett annat vattendrag(Videhålbäcken)
BP4 – 2 alternativa punkter, båda ligger i direkt anslutning till ett blött myrområde.
(här kunde Neova tydligen inte bestämma sig)
P1 – det enda vattenprovet utan inblandning av myr eller diken.
HP1 – i diket på Holmmyran
P2 – i utloppet från diket på Holmmyran

Kartan nedan visar punkterna som Neova redovisat i sin ansökan. De ser väl relativt ok ut?

provpunkter-vattenprov

 

Om det är lite otydligt så går det att jämföra med kartan ovan den här. Den är lite renare och visar bäcken lite tydligare. Men nånstans är det fel i dessa angivna provtagningsplatser. Har Neova – eller deras anlitade konsult vilselett myndigheterna? Att ge sken av att ta prover i vattendragen när de i själva verket klafsat omkring och letat upp de skitigaste vattenpölar de kunnat hitta?
Man får onekligen den känslan när man granskar det lite närmare.

Tydligt är att Neovas egna GPS-koordinater inte stämmer överens med de provpunkter som uppgetts på kartan. Följer vi koordinaterna hamnar vi på smått märkliga ställen:
BP1 – den del av Armsjöbäcken som blev avgrävd på 50-talet. Detta är samma ställe som det ”mindre vattendrag” Neova hänvisade till att stilla SGU:s oro över grundvattennivåerna.
BP2 och BP3 – samma koordinater har angetts för båda provpunkter och är belägna i Kurkmyrans absoluta norra ände. Det enda vattendrag som finns här är Videhålbäcken
BP4 – mittemellan de två alternativ som angetts på kartan. Det enda vatten som finns här är ett dike.
HP1 – mitt på Holmmyran där det enda alternativet kan vara en vattenspegel.
P2 – diket från Holmmyran.
P1 – den enda provpunkt som på kartan såg rättvis ut. Vid angivna koordinater hamnar vi emellertid på en mätpunkt cirka 360 meter från Hörnån – mitt i skogen

Här är koordinaterna – om man följer Neovas egna angivna punkter – och alltså inte jämför punkterna med prickar på kartan

BP1                                                BP2-BP3                                                        BP4

3första

HP1                                                                P2                                                               P1

3sista

 

Det är inte så mycket vattendrag vid dessa koordinater! Kan man tolka det hela som annat än förvrängd verklighet för att uttrycka sig försiktigt.

Som om detta inte var nog -

Efter kontakt med Miljöanalysenheten på Länsstyrelsen för frågor kring Armsjöbäckens vattenkvalitet får bybon och markägaren Marcus Jonsson uppgifter om att Armsjöbäcken ”är ett för regionen mycket klart vattendrag.” Vidare informerar Miljöanalysenheten att ”Avseende bottenfaunan kan man konstatera att Armsjöbäcken har en artrik fauna. Vid provtagningen 2014 återfanns 56 taxa (i princip = arter) (röd markering). Detta gav plats nummer 11 av 91 provtagna lokaler i kalkade vattendrag 2014.” Avseende uttrycket ”röd markering” hänvisade detta till en kartbild som inte bifogas i detta dokument.

Det råder alltså ingen tvekan om att dessa vattendrag är av hög kvalité. Artrikedomen är stor och som jag skrev nyligen, det finns starka indikationer på att det förekommer lek av vild lax i bäcken.
Hur reagerar då ansvarig handläggare på detta?

I Länsstyrelsens beslut 2014-02-18 står att läsa ”Båda vattendragen är bland de mest värdefulla i Västerbottens län och man har hittills lagt ner stora summor för att åtgärda den försurning som vattendragen drabbas av samtidigt som ytterligare medel tillförts för att de båda vattendragen efter flottningens rensningar. Dessutom finns det fastställda miljökvalitetsnormer1 för vatten för både Hörnån och Armsjöbäcken

 anser andra på Länsstyrelsen att man ska klassa dessa tå vattendrag.

Fiskeriverket är inne på samma linje.

Av Fiskeriverket är Hörnån utpekad som nationellt värdefullt vattendrag (ACFiV 13).
”Anledningen är:
 rödlistade och hotade arter som flodnejonöga
 skyddsvärda stammar som havsvandrande öringstam
 skyddsvärda sällsynta stammar som vattendragslekande kustharrstam
 fritidsfiskearter öring och harr
Detta har inte behandlats i ansökan.”
 Vi vill få svar på varför varken miljömålet levande sjöar och vattendrag eller miljökvalitetsnormen för vatten har behandlats i Neovas ansökan.
I Armsjöbäcken pågår rejäla återställningsarbeten för fullt – ett restaureringsprojekt som genomförs av Länsstyrelsen. Armsjöbäckens nedersta del restaurerades så sent som hösten 2015. Denna drygt 2 km långa sträcka ligger direkt nedströms planerad torvtäkt.

Här måste jag faktiskt gå in och skryta lite över mig själv. För omkring 10 år sedan fick jag med mig en ansvarig handläggare på Miljöenheten för en fältstudie av ån och bäcken. Jag har för att det var samtidigt som jag jobbade på miljökontoret på kommunen och sysslade med bland annat upphandling av kalkning som vi var ut. När jag satt på miljökontoret så fick jag se hur Lst klassade vattendragen i kommunen, och Hörnån och Lillarmsjöbäcken hade den lägsta klassningen och stod därmed sist på listan över kommande åtgärder.
Vi åkte ut och jag började visa på hur bäcken såg ut stora delar av sträckan. Den har mycket bra bottensubstrat för lekande öring och däremellan nödvändiga djuphålor. Vi åkte till Lillarmsjön – den första av två stora sjöar – och visade på den sjön och det vandringshinder som sitter i utloppet från sjön. När jag sedan visade en karta över vattendraget och hur bäcken är den naturliga fortsättningen på Hörnån, som slutar i myrmark nån kilometer uppströms bäckens utflöde – då väcktes samma framtidstro hos handläggaren som hos mig. Efter en kortare överläggning inne på Lst bytte de klassning – från lägsta till högsta.
Sedan dess är det investerat 35 miljoner i dessa vatten. Framtiden för dessa vattendrag, både ekologiskt och ur fiskesynpunkt förändrades  - Neova är det enda hotet.

 

Vi går vidare i yttrandet – och det är här det verkligen börjar bli oroväckande partiskt handläggande.

Korrespondens mellan parter
I en kompletteringsbegäran ”Komplettering av ansökan om bearbetningskoncession för torv för Beatamyran m.fl.” daterad 2011-02-01 ber Länsstyrelsens handläggare Neova om ursäkt för att de ställer kompletteringsfrågor Neova måste besvara inför beslutet. Detta uttalande av Länsstyrelsens handläggare anser vi vara högst anmärkningsvärt, se utdrag från skrivelsen nedan.

I inledningen skriver Länsstyrelsens handläggare ”Ansökan och MKB har i vissa delar kompletterats enligt tidigare utskickad kompletteringsbegäran. I vissa delar är kompletteringarna fortfarande bristfälliga och kräver fortsatt ytterligare kompletteringar.

Dessutom skickades ansökan i denna remissrunda även till Bjurholms kommun som inkommit med yttrande som kräver en del förtydliganden. Ytterligare några kompletteringspunkter har tillkommit efter att Länsstyrelsens miljöanalysenhet påpekat ytterligare brister i den 2:a remissrundan. Jag ber om ursäkt för detta men hoppas att det inte ställer till några problem då det är bättre att ansökan är komplett vid kungörelsen.”

 

Ansvarig handläggare ber alltså Neova om ursäkt för att de inte har gjort sitt jobb, och att deras ansökan ska bli godkänd redan på detta stadium, det framgår ju tydligt i slutet av citatet ovan. Visst är det på många sätt bekymmersamt med dessa formuleringar.

Särskilt när det i beslutet så som följer: Om man då betänker det understrukna här ovan – hur mycket tror du egentligen att ansvarig handläggare övervägt beslutet?

yttrande-beslut-lst-övervägande-för-emot

 

I samma kompletteringsbegäran från Länsstyrelsen till Neova står under tredje stycket punkt 11.2 Vattendragens naturvärden skrivet ”Vad gäller beskrivningen av nuvarande status har ni angett att båda vattendragen har god ekologisk status. Enligt vatteninformationssystemet för Sverige, Vattenmyndigheternas vattendatabas (http://www.viss.lst.se/) har Armsjöbäcken bara måttlig ekologisk status i området för den planerade täkten.”

Detta är rent av medhjälp till förfalskning av Neovas egna ord i sin ansökan. Handläggaren går alltså aktivt in och ändrar vattendragens status på eget bevåg. Och genom detta förbättrar handläggaren Neovas möjligheter att få igenom sin ansökan. Men det är klart – kungörelsen är ju redan inofficiellt godkänd.
Vart går gränsen för tjänstefel??

Vi går vidare -

För att stilla bybornas oro med vad för miljöproblem torvtäkten kan tänkas ställa till med så skrev ansvarig handläggare följande -

Villkor i Länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsens handläggare har framhållit att fastställda krav/villkor som ställs på Neova i beslutet är de starkaste som någonsin ställts på någon torvexploatör i landet! Detta bekräftas av Neova i yttrandet daterat 29 oktober 2014 där de avslutar sitt yttrande med ”Utredningsvillkoren och övriga villkor som Länsstyrelsen satt upp i beslutet är också betydligt hårdare än brukligt.”

Men hur var det med det egentligen – hur hårda är kraven

Ingen verksamhet får bedrivas under älgjaktens 2 första veckor
- Begränsningar vid närmaste bostäder avseende buller från verksamheten har gränsvärden mellan 40 – 50 dB(A), det lägsta värdet nattetid mellan kl. 22:00-07:00, dock med tillåtelse om momentanvärden på högst 55 dB(A) under samma tidpunkt

Vill påminna om närheten till boende – de som bor närmast kommer alltså att bo 250 meter ifrån torvtäkten. Detta i ett relativt öppet landskap.
Byn undrar -

Vi ställer frågan hur ofta torvproduktion normalt förekommer i början på september i norra Sverige. Detta med hänsyn till uppsatt krav på att ingen produktion får bedrivas under älgjaktens 2 första veckor.
 Vi vill få svar på varför Länsstyrelsens handläggare inte krävt en bullerutredning inför beslutet.

Neova uppger själva att torv bryts under de varmaste sommarmånaderna – dit hör väl inte september – än i alla fall. Får torvförbränningen fortsätta att höja jordens medeltemperatur – ja, då ligger väl september snart inom ramen för vad vi kallas sommar.

 

Hårda krav you say -

Ytterligare villkor satta av Länsstyrelsen är att:

- Halten av suspenderat material får inte överstiga medelvärde på 20 mg/l och 25 mg/l vid enstaka tillfälle.
- Arbete får ske dygnet runt under skördesäsong trots att det endast är 250 m till närmaste boende utan någon skyddsbarriär i form av skog eller dylikt.
- Torvproduktion får inte bedrivas under omständigheter när vinden överstiger 8 m/s.

 

Hur tänker då andra handläggare – på andra Länsstyrelser?

Länsstyrelsens uppsatta gränsvärden i vårt ärende avseende halten av suspenderat material till recipienten (Armsjöbäcken), kan vi jämföra med ett beslut som Länsstyrelsen i Skåne fattade år 2010. Berörda myrar där är Röglamossen och Ramnasjömossen. Efter det att kommunen föreslagit ett högsta medelvärde på 5 mg/l liter fastställde Länsstyrelsen ett mer generöst värde – 12 mg/l som medelvärde och 25 mg/l vid enstaka tillfälle. I detta aktuella ärende har bolaget även restriktioner när det gäller arbetstider. Detta för att inte störa närboende.

På Röglamossen är avståndet till närmsta bostäder cirka 300 m med en skogsbarriär mellan och där är det arbetsförbud om nätterna. På Ramnasjömossen är avståndet till närmsta fastighet cirka 800 m och där ska det vara tyst på nätterna under helger

 ansvarig handläggare kallar sitt beslut för de hårdast som ställts? Vi som tvingas göra handläggarens jobb, och kollar fakta ser snabbt att kraven på Neova i detta fall är bland de mest generösa någon Lst ställt.
Det är så nonchalant agerat av ansvarig handläggare – man kan ju tro det är en gammal ”stöt” utan förståelse för internets styrka – men det rör som en handläggare i den yngre medelåldern. Vid den åldern torde internet som faktaverktyg vara känt även för denne handläggare.
Att leta fram andra ställda krav på torvbrytningsföretag är relativt lätt och det finns väldigt många runt om i landet som är villiga att dela med sig av sina upplevelser.

Vi ställer frågan om det är Neova som ska ställa villkoren till Länsstyrelsens beslut? Neovas förslag till gränsvärden i miljökonsekvensbeskrivningen är identiska med de gränsvärden Länsstyrelsen ställt i sina krav till exploateringsföretaget. Detta avser både gränsvärden för buller, vind och halten av suspenderat material till recipienten

Vi gör helt enkelt det antagandet att handläggaren aldrig kollat upp vilka krav andra Länsstyrelser ställt – utan helt enkelt gått på Neovas MKB:s siffror. Nån som tror annorlunda?

Hur blir det sedan då -

Så här skriver Neova:

”ÅTERSTÄLLNING TILL VÅTMARK
Bristen på våtmarker har gjort att den vanligaste efterbehandlingen är återställning till igenväxande sjö eller våtmark. Behandlingarna är ofta framgångsrika och har lett till både en förbättrad miljö och en ökning av den biologiska mångfalden. Det är framförallt viktigt att få igång produktionen av vitmossor men även andra myrväxter för att främja torvproduktionen och öka artrikedomen igen.”

Läs första meningen igen – bristen på våtmarker. Minns den meningen till senare.

Men först så är vi lite tacksamma över att Neova tvingat oss att lära oss och lära oss ännu mer om detta med torv och lagar.
Beatamyran har ett dike som rinner ut i Lillarmsjöbäcken, och det diket nyttjade Neova vid provtagningen – såklart.

dike-batamyran

Tänk med vilka enkla medel vi nu kan fylla igen diket och få en hel del positiva miljöeffekter.

  • Bäcken slipper dessa utsläpp som myren spolar ut
  • Diket kommer att bli en vattenspegel
  • Myren kommer att bli mer vattenfylld – vilket gynnar det myllrande myrlivet

Visst är det bättre att vi fyller igen ett litet dike än att vi ska få hundratals hektar med myrmark som ger ifrån sig tusentals gånger större utsläpp än detta lilla dike?

 

Miljömålen - de 16 mål som Sverige inte lever upp till.

Vilka mål kan vi hjälpa till att nå med detta torvstopp?

Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås

Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

 

Detta är miljömål som med all säkerhet faller under gynnande av stoppad torvbrytning. Övriga miljömål kan säkert appliceras på torvbrytning, om inte den här täkten, så några av landets övriga torvtäkter.

 

kurkmyran-PerHansson

Kurkmyran – foto – Per Hansson

Nästa kapitel -

Rapport över myrområdet
Jan Elveland (JE), FD, universitetslektor och docent i ekologisk botanik besökte myrarna 7 juni 2014 och nedanstående text är utdrag ur hans skrivelse ”Rapport över arbete rörande det tilltänkta torvexploateringsområdet vid Vitvattnet, Bjurholm”

En av de mest respekterade och kunniga personerna i landet gör ett fältbesök

Ovan nämnda Kurkmyran, vars Västra kant ligger endast ca.250m från Jonssons gård, är ett värdefullt och representativt objekt med ett antal moränholmar med skog i olika successionsstadier (vissa kan vara potentiella nyckelbiotoper), hydrologiskt i stort sett orörd och med ett spektrum av olika, regiontypiska växtsamhällen reprensenterade: Mosseartade ristuv-/tallsamhällen, fast-och mjukmattekärr av olika typsamt – speciellt i den norra delen – vegetation som påverkas av översvämningar från Videhålbäcken (bäver!), med bl a styltstarrtuvor, högvuxen flaskstarr och videuppslag. Betydande delar av kärren har tidigare utnyttjats för slåtter, vilket framgår av gamla kartor från ägoskiftningen.

Klipper in lite mer:

Även Jan Elveland som sakkunnig trycker i sitt utlåtande på riskerna för Armsjöbäcken och att detta värdefulla vattendrag kommer att bli starkt påverkat om en torvbrytning kommer till stånd.

Hela Elvelands rapport återfinns i byns yttrande. Nu finns det självklart mer att läsa, och en del andra synpunkter som jag – med hänsyn till er – inte tog med i detta inlägg. Men jag hoppas du tar dig tid att läsa även yttrandet i sin helhet – för det är bra läsning – och den är lärorik.

Byns yttrande i sin helhet finns här: Skrivelse från Vitvattnet

 

 

Ska lite kort också ta med det kompletterande yttrande som den ornitolog vi anlitat sammanställt. I likhet med Jan Elveland är han en av landets mest respekterade inom sitt område – och det är nog ingen som törs ifrågasätta kompetensen hos honom:

FÖRORD 
Som oberoende miljökonsult, skoglig doktor, docent i tillämpad skogspatologi samt ekolog och ornitolog, fick jag av Vitvattnets bysamfällighet förtroendet att under juni 2014 göra en inventering av fågellivet (fortsättningsvis ”fågelinventeringen”) på några för torvtäkt föreslagna myrar nära byn Vitvattnet, Bjurholms kommun, Västerbottens län. Detta hade, förvånansvärt nog, inte genomförts inom ramen för exploatören NEOVA: ABs MKB.
Mitt arbete redovisades 2014-08-29 i rapporten ”Häckfågelfaunan på Kurkmyran/Beatamyran i Vitvattnet och Holmmyran i Brännland – samt synpunkter på NEOVA AB:s miljökonsekvensbeskrivning” (Underbilaga A till denna BILAGA 1). Fågelinventeringen och synpunkterna var en viktig del i byns överklagan till Regeringskansliet av den torvbrytningskoncession som Länsstyrelsen i Västerbotten (LST) beviljade 2014-02-13.

Jag har fått Vitvattnets bysamfällighets förtroende att bemöta dessa yttranden samt avlägga en fördjupad analys på hela handläggningen av ansökan om torvbrytningskoncession från det finska statliga bolaget NEOVA AB (fortsättningsvis ”exploatören”).
En ansökan, som påbörjades 2009-06-29, och som LST, trots samstämmigt negativa samrådsyttranden, och efter otaliga kompletteringsförslag, tillstyrkte 2014-02-13. Beslutet är överklagat till Regeringskansliet av flera viktiga parter, däribland Bjurholms kommun samt min uppdragsgivare Vitvattnets bysamfällighet. Jag kommenterar yttrandena var för sig.

Så inleder Per Hansson sin kompletterande skrivelse. Han fortsätter lite in i skrivelsen så här:

En oenig LST har genom sin handläggning länge undvikit avslag, bl a genom att aktivt föreslå en rad kompletteringsmöjligheter – som om LST känt en skyldighet att hjälpa exploatören.

Det är ord och inga visor – som det brukar heta.

ÖVERGRIPANDE REFLEKTIONER 
Innan jag går in på de ovan nämnda yttrandena (sid 16-17), vill jag sammanfattningsvis reflektera över att det varit lätt att hitta underligheter, brister och försummelser från såväl exploatör, miljökonsulter och en oenig LST. Detta gäller på såväl strategisk som mer detaljerad nivå. Jag kan i denna rapport, och på den korta tid som stått till buds – i förhållande till de sju åren ärendet hanterats av exploatör och LST – rimligen endast göra några nedslag.

Det hela ter som inledningen på en skräcknovell värdigt en författare som Edgar Allan Poe – och det är snarlikt.

Enligt 4 § 4 punkten Artskyddsförordningen är det förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. 
Detta gäller oavsett om det sker avsiktligt eller inte.

Vidare så påpekar Per -

Som jägmästare och ornitolog bedömer jag att Kurkmyran har sammantaget höga naturvärden och att den i huvudsak är orörd. Därför antar jag att den, om man under VMI gjort ett fältbesök, hade blivit en Klass 2-myr.

Ett sista utklipp – och då får jag be dig som läsare att minnas vad jag skrev högre upp i detta inlägg  - Läs första meningen igen – bristen på våtmarker. Minns den meningen till senare.

OMRÅDET LIGGER I EN MYRFATTIG DEL AV LÄNET
Det aktuella området ligger på gränsen mellan naturgeografisk region 29a, ”Kustslätter och dalar vid Bottenviken” och 30a ”Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden”. I båda dessa regioner är våtmarkerna färre och generellt sett mer påverkade än längre västerut. Detta innebär, tvärt emot vad exploatören och LST hävdar, att de kvarvarande myrarna (även de av klass 3) i östra delarna av länet är av proportionerligt större biologiskt värde bara med anledning av sällsyntheten. Av VMI och Figur 4 framgår tydligt att Bjurholms kommun, som helhet, är ett våtmarksfattigt område varför de två aktuella myrkomplexen (röd ring) är av stort värde.

Nu ska jag inte avslöja mer – utan ni får nöjet att läsa denna skrivelse i lugn och ro – den finns att hämta här Bilaga1 med underbilagaA

 

Avslutar med en fråga till dig – hur ska man agera med dessa fakta på bordet? Vi vet att Neova gjorde enormt många besök hos ansvarig handläggare – vart går gränsen för den sortens påverkan? Det är ett stort demokratiproblem att Länsstyrelserna inte enligt lag måste spara alla inloggade besök på myndigheten. Det är så hos regeringen, och Lst är ju regeringens direkta röst i länen runt om i landet. Om jag besöker Lst – då måste jag skriva in mig – men det är enbart ur säkerhetssyfte – sedan så stryks mitt besök efter någon dag.

Länsstyrelsen Skåne tycker så här om otillbörlig påverkan.

Tack för att du har läst – och kanske blivit upprörd. Låt oss hjälpas åt med dessa demokratiproblem – dela gärna mitt inlägg – så att det når så många som möjligt.
Vi måste få ändrade regler kring detta. Och nog så viktigt – kompetenta personer på myndigheterna.

Bli först att kommentera

Vild lax i Hörnån.

Av , , 2 kommentarer 4

Mitt i alla kalabalik kring torvbrytningens vara eller icke vara så dimper det ner information som får en att ta små små glädjeskutt.

Ny data från elfisket i Hörnån och Lillarmsjöbäcken – den bäck som delar två av de myrar som täkten handlar om visar på ett växande bestånd av vild lax.

Hörnån-Umeå-Karta

 

 

Översikt

by-bäck-ån

Kartbild över Hörnån (mörkblått) – Lillarmsjöbäcken (ljusblått) och de aktuella myrarna inringade

 

Nu är det genprover på SLU som är nästa steg innan rapport skickas HaV och sedan vidare till ICES för beslut om klassning som vildlaxälv

 

 

Klassning som vildlaxälv sker av Internationella Havsforskningsrådets arbetsgrupp för lax

Två huvudkriterier för att klassas som ett vildlaxvatten är:

  • att det inte sker några utsättningar av odlad lax
  • och att de laxungar som finns i vattendraget ska vara avkomma av lax som i sin tur kläckts på naturlig väg.

Generellt för lax

Lax i vattendrag

Tid till smolt och utvandring i havet 1-5 år vanligen 2-3 år.

Hannarna är könsmogna vid utvandring

Tid i havet innan lekvandring (honor):

1,5 år 60cm            2-3kg
2,5 år 80-85cm        6,5-7,5kg
3 år 110cm             10-13kg
4år 110-120cm        15-20kg

 

Detta är självklart oerhört glädjande nyheter – för alla utom ansvarig handläggare och Neova  - att den vilda laxen fortplantar och sprider sig är ett mycket gott betyg till alla inblandade i arbetet med att restaurera vattendrag i allmänhet och Hörnån i synnerhet.

Jag har tidigare blivit ombedd att skriva om fisketurismen kring Hörnån kontra mer berömda fiskevatten, och det ligger lite material i mapp och liksom växer till ju mer fakta jag samlar på mig.
Med en stenhård förvaltning och en intensiv kontroll av fiskekort och eventuellt överfiske så är det inte långt bort innan Hörnåns vattensystem är en mångmiljoninkomst för regionen.

 

Laxinghane-Foto-Mörrums-Kronolaxfiske

En bild som visar vad som väntar i Hörnån om 5-6 år

 

Läs här vad Naturskyddsföreningen säger om vild lax.

 nu utökar vi listan på regelverk som enligt lagtexten ska stoppa denna torvtäkt.

  • Riksintresse för rennäring
  • Riksintresse för vattentäkt
  • Fågeldirektivet
  • Habitatsdirektivet
  • Vildlaxälv

 

Avslutar med film om den vilda laxen och dess behov för överlevnad.

[youtube https://www.youtube.com/watch?v=Z_UWEFJEzvo&w=560&h=315]

 

Visst hjälps vi nu alla åt att få bort den sista dammen i Lillarmsjöns utlopp nu?

Nu får det vara slut på detta dravel från Länsstyrelsen – erkänn er besegrade -
ta tillbaka ert beslut och låt – byborna, fiskarna, uttrarna, alla djur och fåglar- få lugn och ro.

2 kommentarer

Om torv, radio, enhetschef och lögner..

Av , , Bli först att kommentera 7

Till min stora förvåning och med spänning i öronen så lyssnade jag häromdagen på P4 Västerbotten som gjort en del reportage om den planerade torvtäkten i byn.

Det sker en studiointervju med enhetschefen för den avdelning som handlagt ärendet – och det blir en smått bisarr upplevelse att höra en människa radio säga det den säger..

  1. Fullständigt inkompetent – han vet inte vad hans ansvarige handläggare sysslat med
  2. Han ljuger i sändning – han vet, men måste skydda sig själv och ansvarig handläggare

liar - näsa

 

Här kommer radions samtal med denne enhetschef

http://sverigesradio.se/sida/embed?url=http%3a%2f%2fsverigesradio.se%2fsida%2fartikel.aspx%3fprogramid%3d109%26artikel%3d6414900

Ok -

Inledning om rödlistade fåglar som häckar på myren – Ansvarig handläggare köpte Neovas egen fågelinventering – en inventering som alltså skedde i september

Till ingens förvåning så var myrarna rätt tomma på fåglar, och särskilt häckande fåglar i september. Utifrån det så konstaterade ansvarig handläggare att myrarna inte var skyddsvärda.. Och jag måste faktiskt tillägga: Den ansvariga handläggaren är utbildad biolog – tro det eller ej.

När vi i byn bekostar en egen ornitologisk undersökning – en oberoende sådan – så finner denne inte mindre än 13 rödlistade arter. Detta avfärdades av ansvarig handläggare med att – byborna anser – Nej vi anser inte att det finns rödlistade arter – vi har fått det konstaterat via en oberoende ornitolog.
Den undersökningen finner ni här.

Eftersom enhetschefen tydligen inte kan sina arbetsuppgifter så ska jag hjälpa denne på traven lite. Nedan följer några utklipp från en hemsida så drivs att något som kallas Naturvårdsverket. Kan man inte regelverk trots att man tituleras enhetschef, så kan man alltid leta efter gällande regelverk.

fågeldirektivethabitatdirektivetrödlistade arter

 

 

Ingenstans i dessa direktiv står det angivet särskilda krav på miljö, antal individer eller ”viktig område”.
Rödlistade arter ska skyddas. PUNKT.

 

Utsläppsrisken som det talas om – än en gång så har ansvarig handläggare enbart lyssnat på Neovas löften och helt ignorerat det faktum att ALLA torvtäkters sedimentdammar går sönder och släpper ut stora mängder tungmetaller, miljögifter och enorma mängder sediment som lägger sig som ett lock över bäckens och Hörnåns lekbottenområden. Lägger in lite från mitt förra inlägg – från en läsare som har forskat och sitter med stora kunskaper om torvens miljöfara

Man hade studerat effekterna vid friläggning av torvjordar vid vägbrytningar i torvområden och kunde direkt se frisättning av en rad allvarliga miljögifter: man kunde faktiskt följa dess väg ända från myren (Vindelntrakten) till utloppet i havet. Det är beklagligt, eller helt oansvarigt, att inte ansvarig tjänsteman vid Länsstyrelsen har tagit del av sådana undersökningar som faktiskt gjorts vid Umeå Universitet. Det finns säkert många mer aktuella! Det går inte att röra en myrjord utan frisättning av dess bundna innehåll. Branschföreningen måste veta detta – hur ska man med vettig ekonomi kunna utvinna torv, men samtidigt förhindra läckage av oönskade ämnen till Hörnåns vattenområde. Hörnåns vattenområde är samtidigt ett vattenområde samma Länsstyrelse stöttar och ger bidrag för förbättring.

 

Om Enhetschefen kan redovisa en enda pågående torvbrytning där det inte sker utsläpp- redogör för den då- snälla..
Det enhetschefen säger om extra hårda och tydliga villkor – en snabb sökning visar snarare på motsatsen. De angivna kontrollpunkterna är snarare färre än genomsnittet.

När det gäller utsläpp av svavel och uran från den planerade täkten så anger Neova – föga förvånande – att det inte förkommer några höga halter av svavel och uran – och med det har ansvarig handläggare låtit sig nöja.
Men det förekommer svavel och uran i så gott som all myrmark – kruxet är bara att man vid de förberedande undersökningarna måste borra till ett visst djup för att få en helhetsbild av myrens alla gifter och tungmetaller.

Än en gång så tipsar jag enhetschefen om en annan statlig myndighet SGU och en rapport om provtagning vid planerade torvtäkter.

 

provtagning

 

 

Jag har under resans gång försökt få fram uppgifter på de borrprovtagningar som Neova låtit genomföra. Som det framgår av SGU:s lista så är borrdjupen av absolut intresse.
Neova har nekat mig dessa borranalyser – de hänvisar till företagshemligheter.
Länsstyrelsen å andra sidan kan begära ut dessa analyser – men handen upp om ni tror att de begärt ut dem?
Så än en gång är enhetschefen ute på djupt vatten – ljuger denne eller har de inte gjort sitt jobb??

Ansvarig handläggare lät sig nöjas med Neovas analyser och riskerar därmed liv och hälsa – inte enbart för oss bybor utan även för växter och djur samt alla nedströms levande varelser. Hörnån mynnar ut i samhället Hörnefors med omkring 2500 boende samt ett rikt friluftsliv med många havsbad bland annat.

Och en sak som inte finns med i detta klipp- utan något som sas tidigare i inslaget – då enhetschefen säger den största lögnen – nämligen den att myrarna är tidigare rörda och därmed kan handläggas enligt torvlagen.
Än en gång – ljuger enhetschefen i radio -eller är han inte påläst?

Radarbild

 

Radarbild över myrarna. Kurkmyran är aldrig rörd av mänsklig hand och får därför – enligt gällande regelverk – inte omfattas av torvlagen.

Det är oerhört allvarligt när betrodda tjänstemän så obekymrat ljuger den befolkning som betalar dennes lön rakt in i öronen så som det gjordes här.

Kurkmyran är orörd och innehåller sumpskogar, skogsholmar av nyckelartskaraktär (saknas fältstudier), häckningsområde för ett dussintals fåglar och innehåller växter som är klart skyddsvärda.

Är enhetschefen så inkompetent som denne ger sken av -eller för han någon annans agenda?
Att han ljuger med flit – det tar jag för givet..

Bli först att kommentera

Neovas ekonomi.

Av , , Bli först att kommentera 0

Ännu mera torv ska ni tro.

Som ni vet så har jag avhandlat så gott som alla tänkbara aspekter av detta med torvbrytningens konsekvenser.

Allt från

  • förstörd vattentäkt
  • förstört riksintresse för rennäringen
  • stor brandrisk i täkten- 2-300 meter från bebyggelse
  • förstörda biotopvårdsåtgärder motsvarande 35 miljoner
  • förstörda naturvärden . Kurkmyran är helt orörd med sumpskogar, nyckelbiotoper, växter och djur
  • frigörande av miljögifter och tungmetaller – även Uran
  • ständigt buller från dygnet-runt verksamhet
  • Enorma dammoln in över byn – tvätt ute är omöjligt, utemöbler behöver rengöras två-tre gånger dagligen
  • Ett utsläpp från sedimentdamm förstör bottenfaunan i Lillarmsjöbäcken och stora delar av Hörnån

Det är några av de saker som kommer att bli verklighet för byborna.

Saxat från Neovas hemsida:

Neova är ett av Skandinaviens ledande bioenergiföretag. Vårt syfte är att trygga tillgången på lokal hållbar energi. Det arbetar vi helhjärtat för. Varje dag.Neova är bioenergi. Vårt erbjudande består av produkterna torv och trä, fjärrvärme och värmelösningar. Bland våra kunder finns såväl stora värmeverk och industrier som villaägare.
Vårt tydliga fokus på bioenergibränslen spelar en given roll i Sveriges energi- och miljöpolitik. Syftet är att minska utnyttjandet av fossila bränslen och istället öka användningen av bränslen som är skonsamma mot miljön.
Neova ingår i den finska Vapo-gruppen som är världens största torvproducent och ledande inom bioenergi i Östersjöregionen, med en omsättning motsvarande ca 5,5 miljarder kronor. Vapo-gruppen ägs till 51 % av finska staten och till 49 % av ett konsortium av finska kommunala energibolag.

 

OJ - vilket stort och tryggt företag – kan man ju tycka – om man ser till omsättning och ägarstruktur.
Men det är med Neova som med dejitingsajter – man vill göra framstå som lite bättre än vad sanningen säger.

För om man googlar lite så är sanningen en helt annan

 

ekonomi-2

 

 

2009 var nettoomsättningen närmare 1,5 miljarder – för att på tre år sjunka till strax över 1 miljard.
Det innebär alltså nästan 1/3 i minskad nettoomsättning – det är ganska mycket om du frågar mig.

Utan någon som helst ekonomisk utbildning i företagsekonomi – jo lite förresten – så visst borde det ringa några varningsklockor??

Om man enbart ser till dessa siffror så känns ju inte grunden helt stabil.

Att ett företag som minskat så kraftigt i omsättning ska få påbörja en skövling av svensk natur känns ju inget vidare.
Det här är ju ett mönster som känns igen, främst från gruvindustrins håll – där företag påbörjar gruvetableringar, med allt vad det innebär av skövlad skog, förändrade vattenförhållanden, provspräningar  och så vidare. För dig som följer med i miljödebatten kring gruvexploateringarna så känns detta igen.

Men ändå – jag menar en nettoomsättning på 1 miljard – det borde väl ändå kännas stabilt – eller hur?
Jag menar, ett sånt stort företag, med finska staten som huvudägare ska väl med lätthet kunna balansera sin nettoomsättning kring 1 miljard?

Men om vi lägger in nästa bild

ekonomi-1

 

Ni ser själva – nu är nettoomsättningen nere på under en halv miljard

Det här är alltså Sveriges största företag inom torvbrytningsindustrin – ett företag som ägs av finska staten till över 50% – ett företag som på 5 år tappat över en miljard i nettoomsättning – det vill säga 2/3..
Lägg därtill ett förlängt räkenskapsår 2014 -riktigt illavarslande för ett statligt företag om du frågar mig..

Så hur ser räkenskaperna ut för 2016? För 2017? Fortsätter nedåtgången så är företaget i konkurs vid det laget.

Att finska staten ska gå in med mer kapital är knappast troligt då Finland går före Sverige när det gäller utfasning av torv.

 

Finland fasar ut torven

Publicerad: mån, 2013-10-28 14:05

Reportage – Energi

I fjol producerade Finland mindre växthusgaser än någonsin sedan 1990. Det berodde delvis på minskad användning av kol och torv. Precis som i Sverige har det sedan flera år höjts röster mot användning av torv som energikälla och för ett omedelbart stopp av utvinning och förbränning av torv. Åtskilliga forskare anser att detta leder till orimligt stora växthusutsläpp.

 Neovas sista klämtande andetag inom torv(för)brytarbranschen ligger inom detta lands gränser, och de klämtande andetagen blir allt mer ansträngda.

 

kurkmyran-PerHansson

Fotot – Kurkmyran – Per Hansson – Vox Natura

 

Som om detta inte var nog – om Neova påbörjar torvbrytningen och sedan går i konkurs – då kan vi som markägare drabbas av en rejäl ekonomisk smäll.
Vi kan alltså få bekosta både återbeskogning och markavvattning.

Ett ifrågasatt koncessionssystem
Koncessionssystemet för torv har kritiserats bl.a. för att systemet inte beaktar de grundläggande förutsättningarna för fastighetsägarnas långsiktiga bruk av och ansvar för marken. Fastighetsägare som motsätter sig en torvtäkt på sin mark har inte stora möjligheter att påverka att någon annan får ta marken i anspråk för undersökning och utvinning av energitorv. Påverkan på de arealer som utnyttjas är drastisk. Fastighetsägarna har under den tid som verksamheten bedrivs inte möjlighet att bruka det berörda området. Om man vid efterbehandling väljer att odla skog måste fastighetsägaren vidmakthålla markavvattning på lång sikt.

 

 

Saxat från Länsstyrelsens beslut:

Ekonomisk säkerhet

Ni ska ställa en ekonomisk säkerhet på 515 000 kr för kostnaderna för avhjälpande
av miljöskador. Säkerheten ska bestå av pant eller bankgaranti och förvaras hos
Länsstyrelsen.
Verksamheten får inte påbörjas förrän den ekonomiska säkerheten har ställts och
Länsstyrelsen godkänt den.

 

Kommer Neova kunna ge en ekonomisk säkerhet på 515 000 kr om nåt år?? Och vilken löjligt liten summa som ställs som säkerhet.

Har letat fram lite siffror som beräknar markägarnas kostnader om vi tvingas betala återbeskogningen

kostand-återbeskogning

17 180 kr

 

Saxat från lst:s beslut:

Koncessionsområdena för Beata- och Kurkmyran och för Holmmyran har en total yta
på ca 279 ha varav den preliminära produktionsarealen är ca 68 ha för Beatamyran
och Kurkmyran och ca 35 ha för Holmmyran.

Om vi då räknar på Skogsstyrelsens siffror så hamnar kostnaden enbart för återbeskogning på - 17 180 kr x 279 ha =

4 739 220 kr

Till det kommer kringkostnader som vägar och annat..

Saxat från beslut:

Neova AB yrkar att tillstånd lämnas för en total produktion om ca 1,0 miljoner m3
torv fördelat på i medeltal en årsproduktion på ca 44 000-55 000 m3 energitorv med
en maximal årsproduktion på ca 110 000 m3.

 

Hur mycket kommer då Neova att tjäna på denna torv? Räknat i dagens prisläge blir det ungefär som följer -

Syftet är att utvinna energi från förbränning av torven som avses försäljas till värmeanläggningar
i regionen. Genom förbränning av torv i värmeverken kan volymen olja
vid förbränning minskas. Omräknat till produktion av energi vid förbränning motsvarar
torven i den planerade täkten ca 1,0 TWh fördelat på en 20-års period

Prisbild:

prispåtorv

1 TWh = 1 000 000 MWh – och dagspriset ligger i runda slängar på 150 kr per MWh.
150 kr x 1 000 000 MWh = 150 000 000 kr delat på 20 år ger en årlig vinst på 7 500 000 kr..

7 500 000 kronor i årlig inkomst..

150 000 000 kronor slutlig inkomst..

 

Till detta - 515 000 kronor - i säkerhet – för återställande av miljöskada.

 

Bli först att kommentera

Orsaker till torvstopp runt om i landet.

Av , , Bli först att kommentera 3

Innan det kommer ett nytt inlägg, så vill jag be om ursäkt till de personer som kommenterat mina inlägg om torven. Jag har helt enkelt inte varit in på den här bloggen på ett tag, och då missar jag kommentarer. På min ”stora” blogg så får man e-postnotis om det kommenteras. Så man blir van att man får mejl som uppmärksammar.

Det är intressanta inlägg som jag uppmanar er att läsa.

 

Nu till det nya inlägget – håll till godo.

- – - -

 

 

Jaha - ännu mer torvbabbel.
Japp – men nu är det mest information som jag samlat in och sparat i en mapp på datorn. Du trodde väl inte det klart??

nelson-bbpin

 

Under torvresans gång har man googlat och letat efter information. En del saker har man använt direkt och andra saker har man klickat bort och en del saker har man sparat.

Nu tänkte jag redogöra för några av de sparade länkarna.

Det blir mycket klickande om du vill läsa alla länkar – annars så kommer jag att  väldigt kort beskriva vad det handlar om.

  • Mark- och miljööverdomstolen upphäver tillståndet till torvtäkt i Åstorpsmossen. Området är en sådan värdefull naturmiljö där torvtäkt enligt stoppregeln inte får komma tillstånd.
  • Mark- och miljööverdomstolen avslog ansökan om torvtäkt i en våtmark som enligt våtmarksinventeringen har höga naturvärden. Domstolen slog fast att våtmarken skulle ses som ett sammanhängande mossekomplex.
  • Bolaget ansökte 2002 om tillstånd enligt torvlagen för energitorvtäkt. Myren var sedan tidigare dikad men har ändå utvecklat höga naturvärden. Regeringen beslutade 2011 att ingen torvtäkt får komma till stånd på grund av de höga naturvärdena.
  • Risken för höga uranhalter i torv från Skallemossen gjorde att Naturvårdsverket överklagade ett beslut om bearbetningskoncession för energitorv till regeringen. Regeringen biföll överklagandet och beslutet upphävs.
  • Syftet med Bredsjömossens naturreservat är att skydda och vårda värdefulla skogar och våtmarker. Karakteristiska arter för lövrika barrskogar, tallskogar, våtmarksmiljöer med högmossar och kärrmiljöer i allmänhet och hotade, sällsynta samt hänsynskrävande arter i synnerhet, ska fortleva i gynnsamt tillstånd. Ett övergripande syfte är även att tillgodose friluftslivets behov av områden för naturupplevelser.
  • Skymossen är räddad. Neova AB avbryter sitt arbete med att försöka få tillstånd att bryta torv i Hallsberg.– Jag känner en stor tacksamhet, säger Lennart Ståhl som har mossen inpå knuten där han bor.
  • Länsstyrelsen säger nej till Jämtkrafts ansökningar om att få öppna nya torvtäkter på Branaflon i Östersunds kommun och Bölesmyren i Berg.
  • Länsstyrelsen säger nej till ansökan från Neova AB om torvbrytning på Odenslättmossen i Tierps kommun.
  • Myren berörs inte av några riksintressen – ändå säger länsstyrelsen nej. Anledningen uppges vara att länsstyrelsen anser att det finns andra viktiga naturvärden på myren. Bland annat ett rikt fågelliv. 
  • Det blir ingen torvbrytning i Trolleflodsmossen på andra sidan länsgränsen i Örebro län.
    Miljödomstolen går på länsstyrelsen i Östergötlands linje och säger nej. Risken är för stor för negativ påverkan på värdefulla naturområden i Östergötland.
  • Länsstyrelsen säger nej till att bryta torv i Ryholms stormosse intill sjön Viken i Töreboda kommun. Planerna på att bryta torv i mossen har upprört både närboende och kommunpolitiker.

 

Det får räcka så där. Utan att vara allt för elak mot ”vår” handläggare på Länsstyrelsen – så jag vara snäll och säga – dessa avslag tillsammans är inte ens hälften av de orsaker som vi klargjort borde föranleda ett nej till torvbrytning i vår by.
Visst är det besynnerligt att en statlig myndighet – där riktlinjerna för deras arbete ska vara likställt över hela landet ändå kan utfalla så olika?

 

justitia1

 

 

Jag anar varför det kan vara skillnad – som jag skrivit tidigare – Neovas besök på Länsstyrelsen och ansvarig handläggare var många – hur många är okänt eftersom besöks inte loggförs längre än några dagar. Länsstyrelsens jurister har dock lyssnat på mina synpunkter och nya rutiner ska utformas. Att Neova gjort minst ett besök per vecka är inte att ta i – så jag avrundar till 100 besök. Jag tror inte att någon annan handläggare fått så många besök. Att den ansvarige handläggaren dessutom hjälpt till att korrigera fel i MKB:n förvärrar ju saken tycker jag. När handläggaren hjälper ett företag på det viset, då försvinner ju självklart opartiskheten.
Det finns en del annat som borde synas i det här ärendet – men det åligger det andra att göra. Jag är för partisk för att ge en neutral bild av det hela.

Med detta sagt så vill jag på inget sätt svartmåla Länsstyrelsen – jag har förmånen att känna en del folk där – och det är härliga och ärliga människor. Men i just detta ärende har det blivit fel.

Handläggaren på Länsstyrelsen hävdade i början av denna process att anledningen till att godkänna bearbetningskoncessionen från dennes sida var att det skulle vara enda möjligheten för oss att få yttra oss i frågan

 

- Jo det är sant – så sa denne – och det är orsaken till varför det hela har blivit denna följetong. Det fanns redan i första skedet goda skäl till att avslå ansökan, men handläggaren vänder alltså på hela ansvarsbiten och ger oss bevisbördan. Hade handläggaren sagt nej – på grund av de orsaker som redan låg på bordet – bland annat att alla berörda markägare redan på samrådet skrev under med ett nej på en protestlista, att kommunens miljöavdelning sa nej – då hade Neova aldrig gått vidare.
Nu fick de i stället fri lejd, då praxis inom statlig förvaltning är att inte ändra redan fattade beslut – så korkat så man storknar – men så är det. Att det får vara på det sättet är ju ytterst märkligt, men jag vet att det är ändringar på gång. Här är faktiskt USA ett föregångsland. där sitter inte alla under samma myndighet, utan de är satta på sitt jobb för att enbart jobba med sitt, oavsett vad andra myndigheter säger och gör.
Att det är som i Sverige där en och samma myndighet är åklagare -försvarare och även domare är ju inte så bra – för att uttrycka sig milt.

Avslutar med en länk till ett nyligen taget beslut som jag antar gäller alla slags koncessioner – och som därmed väger tungt även i detta ärende.

 

Det är dags att vi alla blir lite Urmek - beskyddaren av Gaia

urmek-beskyddare

 

Det som hittills aldrig är avhandlat i torvkampen är det här med ekonomi – både vår lilla byakassas sinande kapital – och Neovas ekonomi som inte är synad – än!!

Bli först att kommentera

Det här med Sveriges klimatansvar..

Av , , 1 kommentar 2

jo - du gissade rätt – lite mer torv blir det.

Att Sverige i vanlig ordning agerar världspolis – åt andra stater – är ju inget nytt.

Det kan gälla tjuvjakt, utfiske, skogsskövling eller något annat naturskövlande agerande.

Men hur är det på den egna bakgården?

Vi skjuter bort våra få rovdjur, vi fiskar hej vilt i havet, vi skövlar mer urskog än något annat land och vi har världens generösaste gruvdrift.

Och så har vi torvbrytningen – jordens mest koldioxidhöjande verksamhet – sett i % av verksamhet.

 här ser det ut..

 

emissionsutsläpp

 

 

För förklaring av tabellen: ju högre värde desto sämre för klimatet.
Visst är den här tabellen tillräckligt för att säga nej tack till fortsatt torvbrytning - Vi tar ansvar - för framtiden.

 

Sammanfattning - emissioner,energifaktorer

 

 

Läs mer här

Men den sorgliga parten i kråksången är den som följer.
Vi lever ju i föreställningen att miljöförstörande verksamhet är tungt beskattad, för så agerar ju morallandet Sverige.

Men sanningen är att i tvärtomlandet Sverige så är det som så att miljöförstörande verksamheter är minst beskattat av allt i samhället.

Gruvdrift med efterföljande naturödeläggelse är lägst beskattat i världen, men samtidigt är Sverige det land där det är lättast att starta gruva. När världens gruvhökar öppet säger – det är inte lönt att muta nån afrikansk president för att starta en gruva, när det bara är att åka till Sverige och slå ner inmutningspålar – då begriper man Sveriges hållning i miljöfrågan.

Och hur är det då med torven – beskattas den som den miljöfara den är?

 

styrmedel

 

Nja, sanningen är tvärtom att torv är den mest gynnade verksamheten i fråga om skatter och undantag.

Och det mest tragiska i den kråksång är att de som är involverade i torvbrytning utan omsvep erkänner att det är alla dessa skattelättnader som gör så att torvbrytningen existerar.

Om det åtminstone vore så att torvens energiinnehåll är så pass högt att det motiverar ett existensberättigande – men så är ju inte fallet.

energivärde olja-torv

 

Så nu är det dags för Sverige att – ta ansvar – för sin del i den stenhårda kampen mot annalkande klimathotet.

Lägger ut en länk här om det alltmer CO²-stigande klimatet

Jag avrundar inlägget med detta utklipp där fakta redogör för torvens kolinnehåll.

torvens kolinnehåll

 

#LåtTorvenLigga – det är inte värdigt ett land som Sverige att befatta sig med sådan här miljöförstörande verksamhet.

1 kommentar

Ett axplock av torvfakta – eller maktlösheten man känner..

Av , , 1 kommentar 4

Sitter och funderar på det här med stora företag, statens ställning och den enskilde medborgarens roll i samhället.

Utan att peka finger eller särskilt styra den här texten åt nåt håll så utgår jag stora delar från mina erfarenheter i frågan om torvbrytningen.

Men jag antar att det är ett standardförfarande som gäller.

Ett företag söker land och rike kring efter lämpliga marker att bryta torv på. Torven är tänkt att säljas och förbrännas i energibolagens stora värmeanläggningar. En stor orsak till det är faktiskt miljöorganisationernas kamp för en renare miljö. Allt arbete med att få bort plasten i soporna gör nämligen dina sopor för energifattiga, och därmed brinner de inte så bra i värmepannorna. Det är där torven kommer in med sin fossila kol. När den brutna torven torkat är den nämligen ett högkoncentrat av olja – vilket brinner bra.

 

hörnån-hela området

Här ligger byn som riskerar att förstöras för all framtid.

 

Jag ska nedan försöka redogöra för de olika stegen i det arbete som så småningom ska leda fram till en täkt.
Observera att jag inte är jurist eller på något sätt gör gällande att jag redovisar detta korrekt – du är välkommen att genom kommentarer korrigera mina fel.

Undersökningstillstånd: Företaget ansöker om detta – en så kallad inmutning över området där avsikt, ungefärliga platser anges, kontaktinformation till företaget.

Samråd: Ett möte emellan företaget som avser bryta torv, berörda myndigheter och markägare. Vid vårat samråd kan jag berätta att företaget Neova berättade att de aldrig går emot markägare – det fanns ett undantag – och då gällde det markfrågor gällande en väg in till brytningsområdet.
Vi som var på detta möte skrev då på ett papper där vi klargjorde att vi inte vill se någon torvbrytning på våra marker.
Då borde väl Neova säga ok – det blir inget av med denna torvbrytning.
Obs: hela detta samråd spelades in på band.

MKB: Miljökonsekvensbeskrivning – här kommer det konstigaste i svensk miljölagstiftning. Det företag som ska förstöra vår natur börjar hela processen med att lämna in en MKB till Länsstyrelsen. I vårt specifika fall vet vi att Neova sprang skytteltrafik hos ansvarig handläggare samt hade en omfattande mejlkorrespondens med samma handläggare. Dessa mejl visar hur handläggaren steg för steg korrigerar felaktigheter och svagheter i MKB:n. När all text är i ordning så godkänner handläggaren MKB:n och Neova får sitt tillstånd.

Just i detta ärende så påtalade jag för Länsstyrelsens jurister att det är direkt olyckligt att det inte finns lagtext som synliggör och sparar besök som utomstående gör på Länsstyrelsen. Det är ett allvarligt demokratiproblem – vilket de höll med om.

Visst är det väl oerhört besynnerligt att ett företag på det här viset får juridisk hjälp av ansvarig handläggare att få till en lagligt hållbar MKB?

Här fick de hjälp med att synka sin MKB gentemot till exempel Miljöbalken, bestämmelser om vattenverksamhet och en del andra lagar som man kan tycka borde ligga på Neovas bord att själva reda ut.

När MKB:n är godkänd så beviljas -
Bearbetningskoncession. Denna ger företaget rätten att bryta torv i området, tills det inte finns mer torv att bryta.

I samband med tillståndet går Länsstyrelsen ut med en kungörelse om bearbetningskoncessionen och den möjliggör för markägare, sakägare, rennäring och andra, som till exempel miljöorganisationer att inkomma med ett yttrande över beslutet.

Och just här börjar hela processen lukta riktigt rutten – för den som ska handlägga dessa yttranden är samma handläggare som hjälp Neova med sin MKB. Och som i fallet med våra yttranden, så hade vi många synpunkter på MKB:n. Men eftersom handläggaren  - i sina ögon – redan godkänt MKB:n gentemot gällande lagstiftning – så är det ju självklart att denne handläggare inte finner några synpunkter i alla yttranden som kan ändra i beslutet.

Kan man på något sätt undkomma ordet JÄV med stora bokstäver??

Ska man på något sätt ge alla yttranden en ärlig chans så måste väl en annan (instans) bedöma frågeställningarna i alla dessa yttranden.

Det som gör det hela än värre är det faktum att det på Länsstyrelsen sitter andra avdelningar och formligen sliter sitt hår i förtvivlan över den beviljade koncessionen. Men praxis är att man inte motarbetar Länsstyrelsens tagna beslut.

Missförstå mig inte – jag tycker Länsstyrelsen gör ett bra jobb – men nånstans måste det väl bli fel när det är såna motparter under samma tak?

När sedan alla yttranden börjar blir för besvärande och det börjar svikta under fötterna på handläggaren, då går denna till sin chef – Landshövdingen och ber denne skriva under svaren på alla yttranden. Som om hennes namnteckning gör det hela mer rätt?? Jag kan sätta 100 kr på att landshövdingen inte har en aning om hur Torvlagen – Miljöbalken eller regelverket för vattenverksamhet är utformat.

 

Hörnån-bäcken

 

Jag ska lista några saker vi yttrat oss om – det kommer mera framöver

  • Närheten till boende - som närmast 200-300 meter. Alla andra Lst (Länsstyrelser) avslår täkter som nära boende. Livskvalitén blir helt enkelt förstörd av buller och damm. Eftersom själva torvtäktverksamheten endast kan pågå under sommarperioden så jobbas det dygnet runt på dessa täkter.
    .
  • Vattentäkt - två byar får sitt vatten från en täkt som ligger i absolut gräns med täktområdet. Vi hävdar att dricksvattnet försvinner om man tar bort mothållet – dvs – torven. SGU gjorde inte sitt jobb första och enda gången de yttrade sig – de hade då inga synpunkter. Men efter kontakt och redovisning för de faktiska förhållandena så medger de att de i dag skulle avslå ansökan. Men praxis är ju som sagt att inte ändra tagna beslut!!
    .
  • Rennäringen - Vapstens sameby har dessa myrar som kärnområde för sitt vinterbete. Samma sameby som riskerar sitt kärnområde för sommarbete förstört – den planerade nickelgruvan i Rönnbäcken/Tärnaby.
    .
  • Brandrisken - alla torvtäkter brinner – Bjurholms räddningstjänst har i ett yttrande klargjort att de inte har resurser att förhindra spridning av täktbrand, och med ett par hundra meter till byn så är det självklart ytterst oroande för alla boende.
    .
  • Biotopvård - De två tänkta täkterna – Beatamyran och Kurkmyran delas av Lillarmsjöbäcken. Lst har i Lillarmsjöbäcken och den å med vilken Lillarmsjöbäcken flyter samman med – Hörnån –  investerat omkring 35 miljoner i vattenfrämjande åtgärder. Två stora dammar är utrivna, vandringshindrar borttagna, lekbottnar iordningställda, mångåriga kalkningar – både med helikopter och med kalkdoserare. Senaste elfisket i området för täkten gav bla en harr. Havsöring har börjat vandra upp i systemet. Jag har personligen sett utter i området. Till saken hör – ett enda kraftigt skyfall med efterföljande översvämning i de sedimentdammar som ska ta hand om täktens ytvatten är tillräckligt för att omintetgöra allt det biotopvårdsarbete för omkring 35 miljoner som Lst utfört.
    .
  • Fågellivet - Neovas så kallade fågelinventering borde aldrig ha godkänts. Den skedde vid tillfällen då det inte är oerhört svårt att finna fåglar på myrarna, sena höstdagar och mörkar kvällar. Vår egen inventering – finns som pdf till höger – uppvisar en mängd rödlistade fåglar. Artskyddsförordningen ska självklart ha företräde med alla dessa rödlistade fåglar i området. Ansvarig handläggare ska INTE behöva upplysas om turordningen – Artskyddsförordning kontra torvtäkt.
    .
  • Naturvärdesbedömning - Utförd av en av länets mest meriterade och kunniga skriver om Kurkmyran- sumpskogar, moränholmar med barrdominerad skog i olika successionsstadier ( vissa kan vara potentiella nyckelbiotoper, hydrologiskt sett orörd och med spektrum av olika regiontypiska växtsamhällen.
    .
  • Uran - Neova redogör inte för på vilka djup de gjort sina provtagningar. En stor riskfaktor i all torvbrytning av förekomsten av uran. Den förekomsten ligger alltid ett par meter ner i torven. Det är därför av yttersta vikt att det redogörs för på vilka djup Neova gjort sina provtagningar. Jag har försökt efterforska gps-punkter, hur djupt de borrat osv, men det är ”företagshemligheter”. Lst har tydligen rätt att kräva ut dessa resultat, men det ligger nog inte i ansvarig handläggarens intresse att eftersöka dessa fakta. Så när torven friläggs riskerar området att svepas in i urandamm.
    .
  • Grannkommunerna stödjer alla Bjurholm i ett stort nej till denna täkt. Alla energibolag som kan tänkas bli köpare av denna torv säger nej – alla utom Umeå energi. Trots upprepade mejl till ansvariga, så får vi inget ställningstagande från bolagets sida. Marknadschefen på Skellefteå kraft sa klart och tydligt – vi köper aldrig torv från områden där ortsbefolkningen säger nej till täkt. Till saken hör att Neova måste redogöra för vem som ska köpa torven innan de får börja bryta. Så om du vill stödja oss – mejla, ring eller på annat sätt – ställ Umeå energi mot väggen.
    .
  • #LåtTorvenLigga är Sveriges stora bidrag i kampen mot klimathotet.
    .
  • Vi behöver din hjälp - genom påtryckningar, mejl eller som journalist. Nån som ställer frågor till Länsstyrelsen, Umeå energi, Naturvårdsverket, SGU eller Regeringen. Men först och främst frågar Neova – varför?
1 kommentar

Sverige – dags för ett stopp.

Av , , Bli först att kommentera 1

Dags igen för lite torvtext.

Regeringen har nu gått ut med brev till de inblandade i torvbrytningsbrottet i Vitvattnet – Bjurholm – Västerbotten.

Det ska skickas in ytterligare remissvar i ärendet, och som vanligt när det gäller regeringsärenden så är det bråttom. Från en total tystnad i många månader så gäller det att skynda på – vi har mindre än 3 veckor på oss att svara.

Jag börjar med lite inklistrat

According to the World Conservation Union (IUCN):

Already 50% of the world’s wetlands have been lost. The degradation of wetlands puts the livelihoods of communities and the biological diversity at risk. Over 800 freshwater species worldwide are now threatened with extinction.

 

Om man ska basera torvens vara eller icke vara på ”ren” fakta – då är tabellen nedan allt som behövs. Tydligare än så kan inte torvens miljöpåverkan åskådliggöras. Den omfattande kampanjen #låtkoletligga som bedrivs av några miljöorganisationer är viktiga för miljöns framtid – men samtidigt är det så att vi måste ta samma ansvar för det svenska kolet som för det tyska. Att stenkolet ska bevaras i marken i Tyskland får inte överskugga vårt ansvar för det svenska ”kolet” – torven. Nu är det investerat en hel del prestige i det tyska kolet, men torv är så mycket mer än ett fossilt bränsle – det är den enda konstanta kolfällan på jorden. Den är en viktig vattenrenare, den är livsnerven för många amfibier och växter, den är reglerare av grundvattennivåerna, men framförallt så är torvmyrarna vackra och underbara rastplatser i livet.

emissionsutsläpp

#låttorvenligga är hashtaggen att gilla och dela. Sverige kan inte som enda land i Europa tillåta torvbrytning. De två stora torvbrytarländerna – Finland och Vitryssland har börjat fasa ut torven som energislag i sina respektive länder.

Ett litet första steg i rätt riktning är att frånta torven rätten till elcertifiktat – då är den totalt olönsam och energibolagen kan då rikta in sig på mycket mer miljövänliga energislag – såsom Hampa. Energibolagen erkänner utan omsvep att torvbrytning existerar endast för att det är sådana skattelättnader genom certifikaten.

 

Although more than half of the mires within the European Union are still pristine, the development mentioned above has led to strong anti-peat campaigns, especially in the United Kingdom, Ireland and Germany. For instance in Switzerland all remaining peatlands have been protected and no peat harvesting is possible any more. Also in the North European countries, nature conservation organisations and environmental authorities carefully monitor the environmental impacts of peat production and use, and new restrictions are imposed almost annually, as a result of ever-tightening environmental legislation. The role of the European Commission in environmental issues concerning peat has increased, especially after Finland and Sweden joined the EU in 1995, with repercussions in both countries.

 

Hittade en intressant artikel här, där Neova bjuder in till öppet hus, för att i vanlig ordning vilseleda befolkningen.

Saxar ut några intressanta ord från Neova:

Regina Jönsson säger att man bara producerar på mark som redan tidigare har påverkats av brytning och som därför redan läcker koldioxid. Därmed besparar man den orörda mossen och menar att torv är en bra resurs som ska användas med förnuft.

Med dessa ord så har Regina redan beseglat Neovas öde i kampen om att få bryta i Vitvattnet. Vi har nämligen redan bevisat att Neovas mest eftertraktade myr – Kurkmyran är en helt orörd myr – bevis för detta är radarbilder inskickade till berörda instanser.

Radarbild

På denna radarbild så visas att Kurkmyran är en orörd och därmed skyddad myr

Det är ingen slump att Neova valda att kalla projektet Beatamyran m fl – hade de sagt Kurkmyran m fl, då hade det hela varit kört redan från början.
Som ett litet bevis på hur ansvarig handläggare på Länsstyrelsen kommenterar det faktum att Kurkmyran är orörd skriver denne följande: Många bybor ANSER att Kurkmyran är orörd, men Neova håller inte med..
Vi anser inte – vi har redovisat detta bildbevis.

Men för att liksom på ett övertydligt sätt motargumentera så säger handläggaren i samma mening – Kurkmyran innehåller i vilket fall så låga naturvärden så den därigenom kan anses brytbar.

För upplysning - en orörd myr ska skyddas, oavsett naturvärden. Nivån på naturvärden är även den motbevisad – bland annat genom den fågelinventering som är genomförd.

När det gäller torvindustrins mantra gällande torvbrytning så kopierar jag ur min egen blogg – från ett tidigare inlägg:

 

Eftersom uttaget är mindre än tillväxten kan det klassas som långsamt förnybart biomassabränsle

En rätt intressant formulering. Tänk om vi applicerar den på den tjockolja som pumpas upp runt om på jorden. Ni vet den tjockolja som vi dagligt tal kallar för fossilt bränsle, och så säger vi åt alla dessa oljepumpare att minska på takten.
Hur mycket ska de minska på takten?

Jo. de ska minska på takten så pass mycket så att den mängd olja de pumpar upp är mindre än den mängd olja som produceras varje dag.

Men hallå säger du då, olja är fossilt och flera miljoner år gammalt!!

Självklart är det så, men det är faktiskt så att det varje dag sjunker tusentals ton växtmaterial till havets bottnar varje dag. Detta växtmaterial är början på ett mångtusenårigt förmultningsförlopp som så småningom blir den fossila olja vi så hett eftertraktar.

Vi förbrukar omkring 85 miljoner fat olja per dag. Ett fat innehåller omkring 160 liter så om vi räknar lite så får vi fram att vi förbrukar 13 600 000 000 liter olja varje dag. Många forskare menar att nybildningstakten motsvarar en procent av utvinningsvolymen.

Så om vi då ber att de sänker farten så det motsvarar nybildningstakten, blir oljan mindre fossil då?

Självklart inte.

 

Nej Sverige - vi kan bättre.

Torv är enligt FN:s klimatpanel IPCC varken att betrakta som fossilt bränsle eller biobränsle och sorterar därför sedan 2006 under en egen kategori, torv. Som energikälla är dock torv enligt klimatkonventionens och EU:s regelverk att betrakta som ett fossilt bränsle eftersom dess utsläpp av växthusgaser, sett ur ett livscykelperspektiv, är jämförbara med de av fossila bränslen. Regelverken bygger på IPCC:s bedömningar.

Nu när den sista svängen yttranden ska avhandlas, så framstår det tydligt att det enbart handlar om prestige från ansvarig handläggare samt landshövdingen. Trots alla bevis för hur oerhört korkad denna torvtäkt är, så fortsätter de två köra huvudet i sanden. Återkommer med mer fakta framöver.

fakta om torven

 

 

Bli först att kommentera

Breaking news – ingen torvbrytning..

Av , , Bli först att kommentera 5

.. än på ett tag i all fall.

 

Goda nyheter – nyheter som visar att trägen vinner – regeringen har tagit ett beslut som går helt i denna bloggs önskan..

 

Vår hårda kamp för att stoppa den torvbrytning som hotar vår by, vårt dricksvatten, ett helt vattensystem, Vapstens samebys kärnområde samt mycket annat har fått utdelning.

 

Regeringens beslut:
Regeringen uppdrar åt Naturvårdsverket att analysera och redovisa den svenska torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan särskilt med avseende på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och Myllrande våtmarker samt att föreslå hur torvutvinningens negativa inverkan på måluppfyllelsen kan minska. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast 30 juni 2016.

 

Länk till beslutet här..

 

Ytterligare ett utklipp:

Torvbrytningen innebär att torven i myren bryts ut och myrens ekosystem och därmed dess ekosystemtjänster såsom vattenbalansering, kolinbindning, vattenrening och habitat för växt- och djurarter riskerar att försämras eller försvinna. Det bör därför efterstävas att utvinning av torv sker på platser och i en omfattning där utbrytningen ger liten miljöpå- verkan, både avseende naturvärden och nettoavgången av metan, lustgas och koldioxid. Det kan därför övervägas om det finns skäl att införa krav på redovisning av klimatpåverkan vid tillståndsprövning av nya torvtäkter.

 

Jag måste erkänna att det känns som om regeringen har läst allt jag skrivit om torvens miljöpåverkan, och fast så inte är fallet, så unnar jag mig en klapp på axeln, en klapp som jag självfallet delar med alla hårt kämpande bybor, engagerade miljövänner och alla ni som läser min lilla blogg och som därigenom ger det bränsle som motivationen emellanåt kräver.
Förutom allt jag har skrivit i bloggen, så har mycket av bloggtexten skickats i mejlform till diverse myndigheter, vi i byn har skrivit yttranden, vi samlat in namnunderskrifter, vi har försökt påverka politiker i alla samhällsnivåer – och att vi fått gehör tycker jag detta regeringsbeslut visar.

 

giphy

 

 

Nu är det på intet sätt avgjort, men bara det att regeringen lyfter på locket till detta klimat/miljöproblem är ett stort steg i rätt riktning. Förhoppningsvis så innebär denna utredning att det tillsvidare är stopp för icke påbörjade torvtäkter runt om i landet.

För dig som blev intresserad, men som inte hängt med – till höger i denna blogg finns ett antal kategorier – klicka på torv – så kommer alla inlägg i detta ämne upp.

(OBS: gäller huvudbloggen (naturstacken.com)

Jag brukar inte be den som råkar läsa min blogg att dela vidare, men i detta fall gör jag ett undantag. Använd knapparna nedan :)

Bli först att kommentera

Svar till landshövdingen.

Av , , Bli först att kommentera 11

Västerbottens landshövding skrev nyligen ett blogginlägg där hon hyllar sin egen myndighets natur/miljöarbete med levande laxälvar som en framtida inkomstkälla för länets turistföretagare.

Läs hennes inlägg här

Jag kopierar även in det nedan:

Fisketurismen ger jobb!

Av , 20 augusti 2015 kl 11:44, Bli först att kommentera  5

Under veckan har Länsstyrelsen arrangerat en konferens om Levande laxälvar. Den har handlat om restaurering av vattenmiljöer och klok förvaltning av fisk i våra vattendrag.

Själv minns jag väldigt väl hur man i min barndom flottade timmer på Klarälven i Värmland. Det var inget som sågs som negativt på något sätt. Möjligtvis farligt för människan. Men inte för miljön.

Just flottleder, vägtrummor och kraftverksdammar är några exempel på sådant som på många sätt varit till stor nytta för oss – men inte för miljön. Det man inte förstod då, är att det samtidigt blev stor negativ påverkan på fiskebeståndet. Här i Västerbotten i första hand på lax och öring.

Från Länsstyrelsens sida har vi länge arbetat med att stärka fiskbestånden i länets laxälvar. Det görs genom att återställa och underlätta för fisken att vandra uppströms, leka och sedan återvända.

Arbetet har gett mycket goda resultat, våra laxälvar visar en positiv utveckling med ökande antal uppvandrande laxar. Ett exempel: I Vindelälven var det ungefär 15 000 lekvandrande laxar under 2013, en stor skillnad mot de sämsta åren i början av 1990-talet – då man bara räknade ca 500 lekvandrande laxar.

Rekreation, friskvård och fisketurism

Något vi också diskuterat är möjligheter till utveckling med hjälp av fisketurism. Västerbotten är ett län där fiske är viktigt och omfattande. Visste ni att Västerbotten är det län som har flest älvar med naturliga bestånd av lax? Totalt finns 150 mil laxälv här i länet.

Vårt län är också rikt på andra fisk och fiskemöjligheter. Här finns 17 000 sjöar med storlek över 1 hektar. Dessutom kan vi erbjuda ett fantastiskt fjällfiske i Västerbottensfjällen med 40 000 sportfiskedagar i statens vatten varje år.

Och ja. Vi har kommit en bit på väg, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inte minst med tanke på att det är närmare 1,6 miljoner svenskar som ägnar sig åt fritidsfiske varje år.

Enligt en undersökning som SCB gjort lägger fritidsfiskare över fem miljarder kronor på sin hobby. Årligen.  Nästan hälften, dvs. 2,3 miljarder läggs på kostnader för förbrukningsmaterial, alltså sådant som redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi.  Det är betydande summor. Pengar som skapar jobb, inte minst för besöksnäringen.

Och visst skulle mycket mer av dessa besök (och intäkter) kunna hamna i vårt län!

HM Konungen i vatten 2

 

Visst är det glädjande att vår landshövding visar sig stödja den lokala besöksnäringen, men det finns även an annan sida som landshövdingen inte vill skriva om.
Så för att belysa detta så har jag författat ett svar till hennes blogginlägg. Då jag inte vet om hon avser visa mitt svar i hennes blogg, så har jag även skrivit in det nedan.

 

Hej Magdalena.
Roligt och glädjande att du talar dig varm kring frågan om fiske som en inkomstkälla för engagerade turistföretagare i länet.
Jag håller med om att Västerbottens länsstyrelse gör stora insatser för att möjliggöra en hållbar framtid för länets fisk (och fiskare)
Jag citerar från ditt inlägg –
”Just flottleder, vägtrummor och kraftverksdammar är några exempel på sådant som på många sätt varit till stor nytta för oss – men inte för miljön. Det man inte förstod då, är att det samtidigt blev stor negativ påverkan på fiskebeståndet. Här i Västerbotten i första hand på lax och öring.”
Detta är insatser som brukar kallas för biotopvårdsåtgärder – man gör ett förbättrande ingrepp till gagn för vattnets hela ekosystem, där öring och lax brukar få epitetet nyckelart som symbol för den förhöjda livskvaliteten som dessa åtgärder ger.

Men, är man engagerad i länets miljöfrågor så vet man att du även motarbetar möjligheterna till ett ekologiskt hållbart fiske.

Jag är en av de bybor som riskerar att få delar av min mark förstörd, en av de som riskerar att få min skog förstörd av brand, en av de som helt enkelt kan få mina boendemöjligheter kraftigt försämrade.
Varför?
Jo, för att jag bor i Vitvattnet/Bjurholm.

Nu vet du vad jag åsyftar, eller hur?
För er andra så kan jag berätta att Magdalena till 100% stödjer ett finskt företags (Neova) önskan om att börja gräva efter torv i vår by.
Detta trots att en del av hushållen i byn är så nära som 200 meter från den tänkta täkten, trots att vårt dricksvatten med alla säkerhet kommer att försvinna, trots att räddningstjänsten inte kan garantera resurser till det släckningsarbete som kommer (torvtäkter brinner alltid), trots att vi lämnat in en oberoende experts fågelinventering, som visar på minst 13 rödlistade fågelarter på de berörda myrarna.

Listan kan göras mycket längre på varför denna torvtäkt är ett rent vansinne.

Men, för att återgå till ditt blogginlägg – du får skryta hur mycket du vill om det fina arbete länsstyrlsen gör när du samtidigt stödjer Neovas ansökan med näbbar och klor. En torvtäkt kommer med alla sannolikhet (nationell erfarenhet) att släppa ut enorma mängder miljögifter och sediment som kommer att döda bottenfaunan nedströms täkten (halva Armsjöbäcken och stora delar av Hörnån.

Det finns inte en enda som tror på täkten, förutom du, ansvarig handläggare och självklart Neova.
Att då tro på ett framtida fiskeparadis i Hörnån är en utopi.

Ta dig gärna lite tid, slå på en kanna kaffe och läs lite i min blogg – kategori Torv – för att se sanningen om torven och dess direkta miljö och klimathot.

Har du frågor så är du välkommen att höra av dig

Michael Jonsson

 

fakta om torven

Bli först att kommentera