Fågelinventering x 2 – så olika resultat

Det här inlägget faller under kategorin Torvkampen.

..(eller utfallet av ett arbete utfört av två professionella fågelinventerare gällande samma område)

Ni som av en händelse följt med i denna blogg och läst alla mina inlägg om vår kamp mot torvbrytningen får nu nästa kapitel i denna historia.

Jag har tidigare tagit upp den inventering som Neova gjort och som Länsstyrelsen köpte rakt av.

Den var ju inte ett underverk av hårt arbete om man så säger.

Neovas MKB bollades med ansvarig handläggare i rätt många omgångar innan den kunde anses uppfylla de krav som lagboken kräver.

Fåglar

Fågelutredningen belyser översiktliga synpunkter på fågellivet och eventuell inverkan av den planerade torvtäkten. I rapporteringssystemet Svalan som används av fågelskådare för att lägga in sina observationer fanns inga rapporter från de aktuella myrarna. De aktuella myrarna är alltså inte kända som goda fågellokaler. De ligger i ett tämligen hårt exploaterat skogslandskap där hyggen och ungskogar dominerar stort. Kantzonerna mot våtmarken består av smala skogsremsor som i många fall påverkats av dikning, de flesta myrholmarna är tydligt påverkade av skogsbruk.

Kurkmyran är den minst påverkade myren men den centrala delen saknar gölar och andra vattensamlingar vilket innebär att förutsättningar för flertalet myrhäckande arter saknas. Myrens södra del och flikarna mot norr är i huvudsak bevuxna med myrtallar och utgör en fågelfattig miljö. Miljön kring Armsjöbäcken har påverkats av grävning/kanalisering och här kan det finnas en del häckande fåglar men skyddsvärdet är minimalt.

Den del av Beatamyran som skurits av kanalen är nästan helt skogsklädd och har blivit olämplig för myrfåglar, detta gäller också området sydväst om åsen. Myrens östra delar är fortfarande öppna och tämligen blöta. Området är så kraftigt påverkat av dikning att dess värde för myrfåglar har minskat markant. Den enkelbeckasin som fanns vid platsbesöket visar dock på att myren fortfarande har ett värde för våtmarksfåglar.

Stor-sprängmyran är kraftigt påverkad av dikning och merparten av myren är skogsbevuxen. Kantzonerna mot skogsmarken är smala och också de påverkade av dikning vilket innebär att myren i sitt nuvarande skick inte har något större värde för myrfåglar.

Vattendragen

Hörnån med biflödet Degerbäcken är utpekat som ett nationellt värdefullt vattendrag.

Utpekandet är ett led i att underlätta bevarandet av särskilt värdefulla sötvattensmiljöer för att uppnå det nationella miljömålet ”levande sjöar och

vattendrag”. De vattendrag som valts ut har ofta stor betydelse som livsmiljö för många rödlistade arter och präglas ofta av en låg grad av ingrepp, intakt strandmiljö, naturliga flödesförhållanden samt omväxlande och naturliga vattenmiljöer. Hörnån är utpekad med hänsyn till att den hyser hotade arter som flodnejonöga och utter samt att den har skyddsvärda stammar av havsvandrande öring, vattendragslekande kustharrstammar och fritidsfiskearter som öring och harr. I Hörnån finns arternaabborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga, gers, gädda, harr och lake.

Armsjöbäckens nedersta del består till stor del av strömmande vatten men grus- och stenbotten och är lämpliga sträckor för reproduktion, uppväxt och för större öring. I Armsjöbäcken finns abborre, elritsa, lake, stensimpa, öring, bäcknejonöga, gädda och mört. I båda vattendragen finns därmed ett flertal arter som är känsliga ur olika synpunkter.

Enligt artportalen finns utter i Armsjöbäcken uppströms den planerade täkten och i Hörnån nedströms Armsjöbäcken. Utter är fridlyst och listas i kategorin sårbar (VU) enligt den nationella rödlistan.

Båda vattendragen ingår i Länsstyrelsens kalkeffektuppföljning. Det bedrivs kontinuerliga vattenprovtagningar, elfisken och bottenfaunainventeringar.

Armsjöbäcken anses hålla en måttlig ekologisk status med en god kemisk status om man bortser från kvicksilver. Det finns en risk att god ekologisk status inte kommer att uppnås till 2015 som tanken är med vattendirektivet. Främsta skälen är att bäcken är försurad och utgör målområde för kalkning samt att det finns gamla flottleder som inte återställts.

Hörnån anses också hålla måttlig ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Risken att inte uppnå målet är samma för Hörnån som för Armsjöbäcken, de främsta skälen likaså.

Bolaget har beskrivit att påverkan från täkten kommer att bli låg eller mycket låg då sedimentationsdammarnas uppehållstid kommer att vara tillräckligt lång för att grumlingstillskottet till recipienterna kommer att bli litet tack vare utspädningseffekter.

Notera till exempel att Utter finns uppströms och nedströms, ska det innebära att uttern inte använder sig av bäcken vid den planerade täkten??

Just i detta nu jobbar Länsstyrelsen med återställning i Armsjöbäcken – ett arbete som i dagsläget överstiger 30 miljoner i investerade biotopvårdsåtgärder.

Tyvärr är MKB:n för stor för att lägga ut – ska se om jag kan åtgärda detta senare – men den fågelinventering som Neova bekostat finns återgiven och kommenterad i vitala delar i den nedan genomförda fågelinventeringen.

 

Det är för vår del en mycket trevlig läsning, och för Neova,inte riktigt lika trevlig.

Det är 22 väl värda sidor att läsa..

Det finns alltså stor anledning att avge en ”second opinion” från en utomstående ornitolog och ekolog. Denna ornitologiskt inriktade rapport ska ses i ljuset av detta.

http://www.youblisher.com/p/966977-Fagelinventering-Vitvattnet/

 

Om man jämför de två inventeringarna så behöver man ingen professorshatt för att inse att den inventering vi bekostade är betydligt bättre utförd – utförd vid rätt årstid till att börja med, den är dessutom genomför på ett för ”vetenskapen” mer uppbyggt sätt, med inrapportering till Svalan eller Artportalen som är samlingspunkt för all naturinventering  mm

 

Vi har naturligtvis skickat in denna utförliga inventering till Länsstyrelsen för att visa på de brister som finns i den MKB som Neova skickat in, samt för att påvisa att det finns fåglar som enligt Fågeldirektivet kräver skydd mot exploatering och intrång i deras livs och häckningsmiljöer.

Vår tanke var ju att Neova ville trixa lite med sanningen – om man utrycker det fint – genom en slarvigt genomförd fågelinventering, och att ansvarig handläggare helt enkelt blivit förd bakom ljuset.

Som medborgare i landet Sverige -med allt vad det innebär av lagar, regler och myndighetskontroll, så vill man tro att de av staten anställda – utbildade i biologi och rättsutövande – ska följa Svea rikes lag i all dess utformning. Särskilt noga vill man ju tro att personal som är anställda av staten för att skydda vår natur och miljö ska vara i sitt arbete..

Så här svarade dock ansvarig handläggare – nu med stöd av Landshövdingen – på vår inskickade inventering..

Yttrandet i sin helhet i PDF finns här.

Ytterligare kunskapsunderlag kallar dem det..

Trots att inventeringen klart och tydligt visar på Länsstyrelsens skyldighet att följa de direktiv som Sverige åtagit sig att följa – i detta fall genom EU:s Fågeldirektiv – så nöjer sig ansvarig handläggare att kalla det för att kunskapsunderlag.

Utan att vara allt för konspiratorisk så kan man genom detta, på rätt goda grunder anta att utgången för Neovas ansökan helt enkelt varit ett spel för galleriet. Denna rättsprocess som enligt en del politiker och företagare enbart kostar företagen pengar i väntan på sitt godkännande, är förutbestämd, oavsett vad som sker under resans gång.

Att Landshövdingen helt plötsligt går in och undertecknar ett yttrande av detta slag,måste helt enkelt bero på att det finns oro hos Neova att vår egen bekostade inventering ska få Regeringen att ändra Länsstyrelsens beslut.

Den som följt medias avslöjanden om t ex Pajalagruvan känner igen likheten med landshövdingens plötsliga intåg i debatten – likt en gudomlig hand ska tyngden i dennes underskrift lägga locket på för alla inblandade.

 

Men i detta fall kan ingen ansvarig på länsstyrelsen i efterhand säga att de inte visste att de bröt mot till exempel Fågeldirektivet. Vi har bevisat förekomsten av en rad rödlistade arter.