Svar till landshövdingen.
Västerbottens landshövding skrev nyligen ett blogginlägg där hon hyllar sin egen myndighets natur/miljöarbete med levande laxälvar som en framtida inkomstkälla för länets turistföretagare.
Jag kopierar även in det nedan:
Fisketurismen ger jobb!
Under veckan har Länsstyrelsen arrangerat en konferens om Levande laxälvar. Den har handlat om restaurering av vattenmiljöer och klok förvaltning av fisk i våra vattendrag.
Själv minns jag väldigt väl hur man i min barndom flottade timmer på Klarälven i Värmland. Det var inget som sågs som negativt på något sätt. Möjligtvis farligt för människan. Men inte för miljön.
Just flottleder, vägtrummor och kraftverksdammar är några exempel på sådant som på många sätt varit till stor nytta för oss – men inte för miljön. Det man inte förstod då, är att det samtidigt blev stor negativ påverkan på fiskebeståndet. Här i Västerbotten i första hand på lax och öring.
Från Länsstyrelsens sida har vi länge arbetat med att stärka fiskbestånden i länets laxälvar. Det görs genom att återställa och underlätta för fisken att vandra uppströms, leka och sedan återvända.
Arbetet har gett mycket goda resultat, våra laxälvar visar en positiv utveckling med ökande antal uppvandrande laxar. Ett exempel: I Vindelälven var det ungefär 15 000 lekvandrande laxar under 2013, en stor skillnad mot de sämsta åren i början av 1990-talet – då man bara räknade ca 500 lekvandrande laxar.
Rekreation, friskvård och fisketurism
Något vi också diskuterat är möjligheter till utveckling med hjälp av fisketurism. Västerbotten är ett län där fiske är viktigt och omfattande. Visste ni att Västerbotten är det län som har flest älvar med naturliga bestånd av lax? Totalt finns 150 mil laxälv här i länet.
Vårt län är också rikt på andra fisk och fiskemöjligheter. Här finns 17 000 sjöar med storlek över 1 hektar. Dessutom kan vi erbjuda ett fantastiskt fjällfiske i Västerbottensfjällen med 40 000 sportfiskedagar i statens vatten varje år.
Och ja. Vi har kommit en bit på väg, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Inte minst med tanke på att det är närmare 1,6 miljoner svenskar som ägnar sig åt fritidsfiske varje år.
Enligt en undersökning som SCB gjort lägger fritidsfiskare över fem miljarder kronor på sin hobby. Årligen. Nästan hälften, dvs. 2,3 miljarder läggs på kostnader för förbrukningsmaterial, alltså sådant som redskap, fiskekort, resor, fiskeguider, mat och logi. Det är betydande summor. Pengar som skapar jobb, inte minst för besöksnäringen.
Och visst skulle mycket mer av dessa besök (och intäkter) kunna hamna i vårt län!
Visst är det glädjande att vår landshövding visar sig stödja den lokala besöksnäringen, men det finns även an annan sida som landshövdingen inte vill skriva om.
Så för att belysa detta så har jag författat ett svar till hennes blogginlägg. Då jag inte vet om hon avser visa mitt svar i hennes blogg, så har jag även skrivit in det nedan.
Hej Magdalena.
Roligt och glädjande att du talar dig varm kring frågan om fiske som en inkomstkälla för engagerade turistföretagare i länet.
Jag håller med om att Västerbottens länsstyrelse gör stora insatser för att möjliggöra en hållbar framtid för länets fisk (och fiskare)
Jag citerar från ditt inlägg –
”Just flottleder, vägtrummor och kraftverksdammar är några exempel på sådant som på många sätt varit till stor nytta för oss – men inte för miljön. Det man inte förstod då, är att det samtidigt blev stor negativ påverkan på fiskebeståndet. Här i Västerbotten i första hand på lax och öring.”
Detta är insatser som brukar kallas för biotopvårdsåtgärder – man gör ett förbättrande ingrepp till gagn för vattnets hela ekosystem, där öring och lax brukar få epitetet nyckelart som symbol för den förhöjda livskvaliteten som dessa åtgärder ger.
Men, är man engagerad i länets miljöfrågor så vet man att du även motarbetar möjligheterna till ett ekologiskt hållbart fiske.
Jag är en av de bybor som riskerar att få delar av min mark förstörd, en av de som riskerar att få min skog förstörd av brand, en av de som helt enkelt kan få mina boendemöjligheter kraftigt försämrade.
Varför?
Jo, för att jag bor i Vitvattnet/Bjurholm.
Nu vet du vad jag åsyftar, eller hur?
För er andra så kan jag berätta att Magdalena till 100% stödjer ett finskt företags (Neova) önskan om att börja gräva efter torv i vår by.
Detta trots att en del av hushållen i byn är så nära som 200 meter från den tänkta täkten, trots att vårt dricksvatten med alla säkerhet kommer att försvinna, trots att räddningstjänsten inte kan garantera resurser till det släckningsarbete som kommer (torvtäkter brinner alltid), trots att vi lämnat in en oberoende experts fågelinventering, som visar på minst 13 rödlistade fågelarter på de berörda myrarna.
Listan kan göras mycket längre på varför denna torvtäkt är ett rent vansinne.
Men, för att återgå till ditt blogginlägg – du får skryta hur mycket du vill om det fina arbete länsstyrlsen gör när du samtidigt stödjer Neovas ansökan med näbbar och klor. En torvtäkt kommer med alla sannolikhet (nationell erfarenhet) att släppa ut enorma mängder miljögifter och sediment som kommer att döda bottenfaunan nedströms täkten (halva Armsjöbäcken och stora delar av Hörnån.
Det finns inte en enda som tror på täkten, förutom du, ansvarig handläggare och självklart Neova.
Att då tro på ett framtida fiskeparadis i Hörnån är en utopi.
Ta dig gärna lite tid, slå på en kanna kaffe och läs lite i min blogg – kategori Torv – för att se sanningen om torven och dess direkta miljö och klimathot.
Har du frågor så är du välkommen att höra av dig
Michael Jonsson
Senaste kommentarerna