Det här inlägget faller under kategorin Torvkampen.

..(eller utfallet av ett arbete utfört av två professionella fågelinventerare gällande samma område)

Ni som av en händelse följt med i denna blogg och läst alla mina inlägg om vår kamp mot torvbrytningen får nu nästa kapitel i denna historia.

Jag har tidigare tagit upp den inventering som Neova gjort och som Länsstyrelsen köpte rakt av.

Den var ju inte ett underverk av hårt arbete om man så säger.

Neovas MKB bollades med ansvarig handläggare i rätt många omgångar innan den kunde anses uppfylla de krav som lagboken kräver.

Fåglar

Fågelutredningen belyser översiktliga synpunkter på fågellivet och eventuell inverkan av den planerade torvtäkten. I rapporteringssystemet Svalan som används av fågelskådare för att lägga in sina observationer fanns inga rapporter från de aktuella myrarna. De aktuella myrarna är alltså inte kända som goda fågellokaler. De ligger i ett tämligen hårt exploaterat skogslandskap där hyggen och ungskogar dominerar stort. Kantzonerna mot våtmarken består av smala skogsremsor som i många fall påverkats av dikning, de flesta myrholmarna är tydligt påverkade av skogsbruk.

Kurkmyran är den minst påverkade myren men den centrala delen saknar gölar och andra vattensamlingar vilket innebär att förutsättningar för flertalet myrhäckande arter saknas. Myrens södra del och flikarna mot norr är i huvudsak bevuxna med myrtallar och utgör en fågelfattig miljö. Miljön kring Armsjöbäcken har påverkats av grävning/kanalisering och här kan det finnas en del häckande fåglar men skyddsvärdet är minimalt.

Den del av Beatamyran som skurits av kanalen är nästan helt skogsklädd och har blivit olämplig för myrfåglar, detta gäller också området sydväst om åsen. Myrens östra delar är fortfarande öppna och tämligen blöta. Området är så kraftigt påverkat av dikning att dess värde för myrfåglar har minskat markant. Den enkelbeckasin som fanns vid platsbesöket visar dock på att myren fortfarande har ett värde för våtmarksfåglar.

Stor-sprängmyran är kraftigt påverkad av dikning och merparten av myren är skogsbevuxen. Kantzonerna mot skogsmarken är smala och också de påverkade av dikning vilket innebär att myren i sitt nuvarande skick inte har något större värde för myrfåglar.

Vattendragen

Hörnån med biflödet Degerbäcken är utpekat som ett nationellt värdefullt vattendrag.

Utpekandet är ett led i att underlätta bevarandet av särskilt värdefulla sötvattensmiljöer för att uppnå det nationella miljömålet ”levande sjöar och

vattendrag”. De vattendrag som valts ut har ofta stor betydelse som livsmiljö för många rödlistade arter och präglas ofta av en låg grad av ingrepp, intakt strandmiljö, naturliga flödesförhållanden samt omväxlande och naturliga vattenmiljöer. Hörnån är utpekad med hänsyn till att den hyser hotade arter som flodnejonöga och utter samt att den har skyddsvärda stammar av havsvandrande öring, vattendragslekande kustharrstammar och fritidsfiskearter som öring och harr. I Hörnån finns arternaabborre, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga, gers, gädda, harr och lake.

Armsjöbäckens nedersta del består till stor del av strömmande vatten men grus- och stenbotten och är lämpliga sträckor för reproduktion, uppväxt och för större öring. I Armsjöbäcken finns abborre, elritsa, lake, stensimpa, öring, bäcknejonöga, gädda och mört. I båda vattendragen finns därmed ett flertal arter som är känsliga ur olika synpunkter.

Enligt artportalen finns utter i Armsjöbäcken uppströms den planerade täkten och i Hörnån nedströms Armsjöbäcken. Utter är fridlyst och listas i kategorin sårbar (VU) enligt den nationella rödlistan.

Båda vattendragen ingår i Länsstyrelsens kalkeffektuppföljning. Det bedrivs kontinuerliga vattenprovtagningar, elfisken och bottenfaunainventeringar.

Armsjöbäcken anses hålla en måttlig ekologisk status med en god kemisk status om man bortser från kvicksilver. Det finns en risk att god ekologisk status inte kommer att uppnås till 2015 som tanken är med vattendirektivet. Främsta skälen är att bäcken är försurad och utgör målområde för kalkning samt att det finns gamla flottleder som inte återställts.

Hörnån anses också hålla måttlig ekologisk status samt god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Risken att inte uppnå målet är samma för Hörnån som för Armsjöbäcken, de främsta skälen likaså.

Bolaget har beskrivit att påverkan från täkten kommer att bli låg eller mycket låg då sedimentationsdammarnas uppehållstid kommer att vara tillräckligt lång för att grumlingstillskottet till recipienterna kommer att bli litet tack vare utspädningseffekter.

Notera till exempel att Utter finns uppströms och nedströms, ska det innebära att uttern inte använder sig av bäcken vid den planerade täkten??

Just i detta nu jobbar Länsstyrelsen med återställning i Armsjöbäcken – ett arbete som i dagsläget överstiger 30 miljoner i investerade biotopvårdsåtgärder.

Tyvärr är MKB:n för stor för att lägga ut – ska se om jag kan åtgärda detta senare – men den fågelinventering som Neova bekostat finns återgiven och kommenterad i vitala delar i den nedan genomförda fågelinventeringen.

Det är för vår del en mycket trevlig läsning, och för Neova,inte riktigt lika trevlig.

Det är 22 väl värda sidor att läsa..

Det finns alltså stor anledning att avge en ”second opinion” från en utomstående ornitolog och ekolog. Denna ornitologiskt inriktade rapport ska ses i ljuset av detta.

http://www.youblisher.com/p/966977-Fagelinventering-Vitvattnet/

Om man jämför de två inventeringarna så behöver man ingen professorshatt för att inse att den inventering vi bekostade är betydligt bättre utförd – utförd vid rätt årstid till att börja med, den är dessutom genomför på ett för ”vetenskapen” mer uppbyggt sätt, med inrapportering till Svalan eller Artportalen som är samlingspunkt för all naturinventering  mm

Vi har naturligtvis skickat in denna utförliga inventering till Länsstyrelsen för att visa på de brister som finns i den MKB som Neova skickat in, samt för att påvisa att det finns fåglar som enligt Fågeldirektivet kräver skydd mot exploatering och intrång i deras livs och häckningsmiljöer.

Vår tanke var ju att Neova ville trixa lite med sanningen – om man utrycker det fint – genom en slarvigt genomförd fågelinventering, och att ansvarig handläggare helt enkelt blivit förd bakom ljuset.

Som medborgare i landet Sverige -med allt vad det innebär av lagar, regler och myndighetskontroll, så vill man tro att de av staten anställda – utbildade i biologi och rättsutövande – ska följa Svea rikes lag i all dess utformning. Särskilt noga vill man ju tro att personal som är anställda av staten för att skydda vår natur och miljö ska vara i sitt arbete..

Så här svarade dock ansvarig handläggare – nu med stöd av Landshövdingen – på vår inskickade inventering..

Yttrandet i sin helhet i PDF finns här.

Ytterligare kunskapsunderlag kallar dem det..

Trots att inventeringen klart och tydligt visar på Länsstyrelsens skyldighet att följa de direktiv som Sverige åtagit sig att följa – i detta fall genom EU:s Fågeldirektiv – så nöjer sig ansvarig handläggare att kalla det för att kunskapsunderlag.

Utan att vara allt för konspiratorisk så kan man genom detta, på rätt goda grunder anta att utgången för Neovas ansökan helt enkelt varit ett spel för galleriet. Denna rättsprocess som enligt en del politiker och företagare enbart kostar företagen pengar i väntan på sitt godkännande, är förutbestämd, oavsett vad som sker under resans gång.

Att Landshövdingen helt plötsligt går in och undertecknar ett yttrande av detta slag,måste helt enkelt bero på att det finns oro hos Neova att vår egen bekostade inventering ska få Regeringen att ändra Länsstyrelsens beslut.

Den som följt medias avslöjanden om t ex Pajalagruvan känner igen likheten med landshövdingens plötsliga intåg i debatten – likt en gudomlig hand ska tyngden i dennes underskrift lägga locket på för alla inblandade.

Men i detta fall kan ingen ansvarig på länsstyrelsen i efterhand säga att de inte visste att de bröt mot till exempel Fågeldirektivet. Vi har bevisat förekomsten av en rad rödlistade arter.

.. vattenförsörjningen i två små byar i Västerbottens inland.

Självklart handlar även detta inlägg om den förfärliga hanteringen av den torvbrytning som planeras i Vitvattnet/Bjurholm.

Ni som följt med denna blogg ett tag vet vid detta lag att vi som bor i vitvattnet har hela vår existens hotad av en torvbrytning som den finska staten genom företaget Neova vill genomföra.

Jag har under några år nu redogjort för (nästan) alla konstigheter som förekommit kring denna handläggning.

Trots att Bjurholms kommun sagt nej – ett beslut som brukar vara vägledande för Länsstyrelser runt om i landet
Trots att Räddningstjänsten sagt nej – de har inte de resurser som krävs för att släcka de bränder som alltid uppstår på torvtäkter (200 meter från närmsta boningshus)
Trots att Länsstyrelsen själv har investerat 30 miljoner i biotopvårdsåtgärder – bortkastade pengar om torvtäkten blir verklighet
Trots att inget energibolag i regionen tänker köpa torven – ett krav för brytning
Trots att en av myrarna är helt orörd av mänsklig påverkan – myrskyddslagen kan gälla
Trots att grannkommunerna sagt nej – och stödjer Bjurholm i detta
Trots att det bevisligen – genom professionella inventerare finns minst 13 rödlistade fågelarter på dessa myrar
Trots att vattendragen innehåller arter som utter & flodnejonöga
Trots att de enligt Länsstyrelsen rigorösa kontrolltillfällena är tuffast i landet – men en enkel googling visar på motsatsen snarare

Listan på trots att kan göras mycket längre – men nu är det dags för rubriken och dess åsyftan

På denna bild är vattentäkten är byarna Vitvattnet och Brännland inritad – därefter är de tänkta torvtäkterna inritade, samt även stråk av åsar skapade av inlandsisen samt sjön Ripvattnet.

Om ser vart vattentäkten ligger – observera höjdlinjerna – så är det väl ingen vild gissning att anta att de kallkällor som strömmar upp i sjön Ripvattnet tillhör samma stråk av vatten som den källa de byarna pumpar upp sitt vatten. Att vårt vattentäktsområde ligger lite högre än byn har mest troligt sin förklaring i det faktum att de två inritade myrarna fungerar som mothåll för vattentäktområdet.

Att myrar är oerhört viktiga för markvattnets stabilitet fick senast se bevis för i Pajala – där en bortgrävd myr sänkte grundvattnet med 16 meter se länk. Att jag använder Pajala är ingen tillfällighet – likheterna är påfallande vad det gäller myndigheternas (Länsstyrelsen) handläggning – även om det i Norrbotten självklart handlar om gigantiskt mycket mer pengar – så är upplägget 100% likadana.
Det är med internets hjälp inte särskilt svårt att leta fram liknande händelser runt om i landet, där torvtäkter för evigt har ödelagt grundvatten, sjöar och boendemiljöer för de närboende.

För oss som bor här, och även för kommunstyrelsen är det oerhört stressande att vårt vatten kan komma att försvinna. Det finns ingen som helt chans att ordna nytt vatten till byarna- utan följden blir ödeläggelse och omkring 100 personer får lämna hus och hem till en oviss tillvaro nån annanstans i världen.
Och förutom vi människor som får flytta, så kommer ju hela närmiljön att för all framtid förändras, med allt vad det innebär för fåglar, växter och djur.

Neova har sagt att vår vattentäkt mest troligt inte kommer att påverkas – och med lite stöd från SGU – har ansvarig handläggare låtit sig nöjas med detta.

Att det gått en oerhörd prestige i detta – där vi med egna medel motbevisat Neovas ursprungliga ”naturvärdesbedömningar” som värdelösa, och rent av uppsåtligt vilseledande är uppenbart.

När en person i byn ringde ansvarig handläggare på Länsstyrelsen för att upplysa om att det minsann finns gott om rödlistade arter på dessa myrar – fick denne en rungande utskällning som svar – varför fanns inte detta inrapporterat till Artportalen?? Som om det vore vårt jobb att sköta denna handläggares jobb?

Och trots alla motbevis som vi nu presenterar som låtsas ansvarig handläggare som om det regnar, fast nu med Landshövdingens inblandning – känns det igen från Pajala?
Mer om detta i kommande inlägg..

Lägger ut en länk som handlar om Hörnån och det fiske som finns.

Hörnån är ett av de strömmande vattendragen i Nordmalings kommun, mindre än Öreälven och Lögdeälven.

Hörnån rinner i hela sitt lopp i skogslandet. Den är totalt ca 65 km lång, total fallhöjd uppgår till ca 175 m och medelbredden ca 15 m. Nederbördsområdet ligger inom skogslandet och det finns några större sjöar i vattensystemet. Vattenföringen karakteriseras av en hög flödestopp på våren följd av låg sommarvattenföring. Nederbörd får stor inverkan på vattenföringen, men då ån är låg på sommaren medför oftast lite regn ett bättre fiske.

Visst vore det tragiskt om detta vatten blev förgiftat av torvbrytning?

En orsak till att Hörnån blir ett allt mer attraktivt fiskevatten är det omfattande biotopvårdsarbetet som är gjort. Nedan följer två bilder på en åtgärdad sträcka.

Visst ska vi stoppa den hotande torvbrytningen? Själva brytningen ligger inte i anslutning till Hörnån, men däremot så rinner lillarmsjöbäcken rakt igenom torvbrytningsområdet. Lillarmsjöbäcken ansluter till Hörnån i åns översta område, och ån har till tillflöde bara några kilometer uppströms. Men lillarmsjöbäcken fortsätter slingra sig genom torvområdet och byn Vitvattnet för att börja sin resa i Lillarmsjön, som är en del av ett stort sjösystem. Om dammen i Lillarmsjö ersätts med stor sten och grus och därmed skapar en fiskevandringsmöjlighet, då kan detta sjösystem inom några år innehålla öringar på upp mot 10 kilo.

Tillägg: Jag glömde bort den tredje tilltänkta torvtäkten när jag plitade ihop denna text. Den tredje myren Holmmyran kommer att få sitt avrinningsvatten direkt ut i Hörnån enligt Neovas riktningar.

Holmmyran är den undre av de två inritade torvområderna på kartbilden nedan.

DU kan göra skillnad. Dels genom att skriva på namnlistan som protesterar mot torvbrytningen. Här är listan.

Är du fiskeintresserad? Då kan genom ditt intresse påverka. Ring eller mejla Nordmalings kommun (Tel: 0930-140 00 [email protected]) och ställ frågor kring fisket i Hörnån och meddela ditt intresse för att komma på semester och spendera din semesterpeng i kommunen. Finns inget språk som får lyssnande öron så som pengar.

Om Nordmalings kommun börjar räkna på vilka pengar de kan gå miste om när torvbrytningen påbörjas, då anstränger de sig nog ännu mer.

Här länkar jag till Hörnåns FVO, där kan ni söka information och ta kontakt med ledande personer i FVO. Uppmuntran från Fiskesverige ger en extra push.

Nu kommer nog Nordmaling följa Bjurholms kommuns ställningstagande och överklaga detta torvbrytningsbeslut, men lite påtryckningar från besökspengar hjälper ju till.

Välkommen till Västerbotten och njut av våra fiskevatten.

Vi åker på storstryk av dansken..
Och det sitter i den politiska viljan dessutom.
Ja, jag menar naturligtvis kampen om den ekologiska maten, där det danska folket är dubbelt så bra som oss svenskar på att äta ekologiskt.
Danskarna tror på den ekologiska maten, oavsett ideologiskt styre. Alla partier stödjer den konsumtionskampen.
Där betalar man gärna vad det kostar med ekologisk mjölk, utan knorr..
Här i Sverige köper vi utan klagan en vattenflaska för 30 kronor, men vägrar betala nån krona extra för mjölken.
Nästan 90% av det som är ekologiskt i Sverige är importerat, trots att det finns goda möjligheter till ekologisk odling även här.
Tyvärr så har nuvarande regering bromsat utvecklingen genom att ta bort skatten på konstgödsel.
Konstgödsel är ju ett gödsel framställt på fossila bränslen, och spär därmed på växthuseffekten..

Så även om våra politiker inte vill se ett ekologiskt uppbyggt samhälle, så kan du göra skillnad.
Köp och efterfråga ekologiska varor på din affär. Detta får handlaren att köpa in dessa varor, och i slutändan så måste produktionen ställas om, och när det mullrar i produktionsleden, då tvingas även våra politiker lyssna till slut.

Hur ser shoppinglistan ut inför trippen till affären?

Försöker du tänka ekologiskt eller närproducerat när du ska göra det lilla du som medborgare kan göra, för att rädda miljön?

Vad ska jag prioritera av allt i affären? Vilka varor är värda att kosta några kronor extra?

Tja, tänk volym, tänk produktionsyta för den vara du funderar över.

Ju större volymer en vara produceras i, desto större ska miljötänket vara.

Naturskyddsföreningen har just påbörjat en ny kampanj för att öka kunskapen om ekologisk mat och det finns en enkel plansch som hjälper dig att välja.

Att välja ekologiskt bland dessa varor har en stor betydelse globalt eftersom detta är varor som kräver enorma arealer för att tillfredsställa konsumenterna.

Mejeriprodukterna är lätta, där finns både ekologiskt och närproducerat i form av Norrmejeriets utbud.

Lokalproducerat innebär korta resvägar mellan tillverkare och konsument och det minskar utsläppen.

potatis finns, än så länge att köpa som lokalproducerat, så det är också smart att välja.

Kaffe, bananer och vindruvor finns inte som svenska råvaror, utan här är det ekologisk framställning som är avgörande.

När det gäller kött så finns numer ett stort utbud av både ekologiskt och lokalproducerat kött.

Varje välsorterad matbutik har sådana köttvaror att välja bland, och det är mycket väl investerade pengar att köpa sånt kött till helgmiddagen.

Är det för dyrt? Fundera om ni verkligen behöver allt annat i kundvagnen? Måste ni köpa två chipspåsar, eller behöver ni allt lösgodis?

Här kommer några tips på lokala matproducenter (lånat från visitumea.se)

Gubböle gårdsbutik : Nöt-och lammkött samt fårskinnsarbeten.Tel. 070-331 81 61

Gullsjö Lantbruk: Nötkassar Tel. 070-354 27 01

HeLe Gårdsbutik: Lammkött och Nötkött, egna korvar. Tel. 0730-57 74 49, 070-205 77 99

Hälje Gård Kött och skinn.Tel. 090-14 75 24

Kvarkenfisk Sik, abborre, gädda, stömming och lax beroende på säsong. Tel. 090-12 99 90

Glassbonden Glass tillverkad av gårdens fjällkor. Tel. 070-523 10 11

Backfors Gård Sylt, saft, kött från gris och lamm, tunnbröd. Tel. 070-663 28 90

Åbrånes Gårdsbutik Limousinkött, korv, livsmedel och slöjdproduter från trakten. Tel. 070-6054203, 070-3564271

Mickelbo Gård Lokalproducerade varor och gårdens egna produkter. Fika och boende. Tel. 076-84 73 222

Oxvikens Gård Grönsaker och fårkött, fårskinn. Tel. 090-62011, 070-3927787

Vindelns Rökeri Vindelnrökt skinka, rökt renstek, renhjärta, souvas mm. Tel. 0933-10035

Gamla Salteriet Lokalt fångad fisk och förädlade fiskprodukter såsom inläggningar, rökt och gravad fisk samt olika såser. Tel. 070 – 698 97 96, 070 – 689 1 689

Varför inte göra en shoppingrunda bland dessa i stället för att åka runt bland olika köpcentra nån helg?

Mickelsmäss är en gammal bondetradition som tyvärr fallit bort i det moderna samhället. En tradition som jag anser att vi återinför. Det finns flera goda orsaker till detta.
En högtid på hösten känns välkommet då det är en lång period mellan semester och julledighet.
Ärkeängeln Mikael, bara namnet gör det ju till en högtid värd att fira.
Men framför allt ser jag det som en väldigt bra orsak till att lyfte fram all den fantastiska och goda mat som kommer fram på hösten då alla bönder har skördat, och genom att fira Mickelsmäss så hyllar vi samtidigt den lokalproducerade maten som kommer att bli en allt viktigare del av vårt samhälle när den fossiloljebaserade transportsektorn kommer att tvinga oss till allt högre matpriser, när all vår mat i dag produceras runt hela jorden innan den skickas till Sverige. En högtid som denna kan kanske väcka en stunds eftertanke kring det faktum att klimatet blir allt varmare och varmare. Som miljövän känns det som två flugor i en smäll med denna tilldragelse.

Visst har vi några hösttraditioner såsom surströmming och kräftskivor, men i ärlighetens namn, för min egen del så har evolutionen tagit steget från sur mat till tillagad sådan, och kräftorna är ju till 99% importerade från andra delar av jorden.

Nog vore en gammal fin svensk bondetradition något som vi alla skulle känna delaktighet i?

Vad innebär då egentligen Mickelsmäss?
Denna högtid fanns för att markera slutet på sommaren och början på vintern. All skörd var bärgad, allt hö var ladat och boskapen var hemma från sommarvisterna.
Mickelsmäss (29 september) var dessutom en av dom kvartalen (räpporna) som delade in året i fyra stycken trettonveckorsperioder. dom övriga var juldagen (25 dec), jungfru Maria bebådelsedag (25 mars) samt midsommardagen.

Veckan efter Mickelsmäss var dessutom den enda vecka på året då allmogen hade rätt till en veckas ledighet. Detta var även en vecka då väldigt många av arbetarna på gårdarna passade på att flytta och söka sig nya arbeten. Detta under förutsättning att dom varslat sin arbetsgivare om detta två månader innan Mickelsmäss.
Det finns runt om i detta land en hel del Mikaeli-marknader, och detta är en tradition som förr i tiden alltid var en del av den lediga veckan som följde Mickelsmäss. Denna vecka träffades pigor och drängar efter en lång tid i ensamhet på fäbodar, avlägset belägna bondgårdar osv. På senare år har även bondens marknad börjat dyka upp under några helger under hösten.

Naturligtvis så fanns det även inslag av trolldom och magi i samband med denna högtid.

Skogsrået lurade runt gårdarna, Maran likaså och ingen har väl besökt en gammal ladugård

utan att ha sett en hästsko hänga ovanför portarna?

Denna hästsko skyddade djuren mot magi och illdåd.

För att anpassa denna högtid till mer norrländska förhållanden så flyttades senare Mickelsmäss till den 24:e oktober. Ett datum som känns helt ok att använda, dels fyller min käre bror år den dagen, och det är även den officiella FN-dagen. Nu kanske vi får anpassa högtiden på samma sätt som midsommar och alltid förlägga den på en fredag, men runt den 24:e oktober känns bra. Hösten är en bit gången och det är två månader till jul.

Visst känner ni lite till mans att det vore skoj med en sådan högtid?

Tänk bara – En höstkväll med levande ljus, en liten brasa, en älgstek från egen frys, ett bord fyllt med rotfrukter, en god dryck, mysig omgivning samt glada skratt.

Masslakt i Sverige år 2013..

Smaka på de orden. Det är nu beslutat av regeringen att vår oerhört bräckliga rovdjursfauna ska decimeras i ofattbara proportioner.

Vargstammen ska halveras, detta i en stam som redan utgör det mest utsatta rovdjurhabitatet i världen. Vargarna i detta land är så inavlade så att de är mer släkt än syskon.

Från dagens stam på omkring 370-400 vargar ska alltså omkring 200 vargar skjutas. Regeringen förslår att omkring 170 vargar ska få leva.

Till saken hör också att det internationella samfundet fördömer Sverige för den redan nu pågående jakten på varg. I vintras så sköt 28 vargar, och för det fick Sverige kraftig kritik från EU.

Våra Kungsörnar som för trettio år sedan var på gränsen till utrotning ska nu

minskas med 75 procent, jo du läste rätt, 75 procent. Omkring 150 par häckande örnar ska

få segla över den svenska naturen.

Björnstammen ska i det närmaste halveras.

Alla dessa beslut om en kraftig avskjutning av av våra rovdjur går helt emot alla vetenskapliga råd, all tillgänglig forskning och stick i stäv med gällande art och habitat-direktiv.

Vad som får vår regering att besluta om denna slakt är höljt i dunkel, men anmälningarna till diverse rättsinstanser kanske kommer att tvinga regeringen att klargöra syftet med dessa beslut.

Fast att de är oerhört populistiska, det säger miljöminister Lena Ek själv när hon presenterar den nya rovdjurspolitiken.

Ett sätt för regeringen att slippa stå till svars inför kommande frågeställare är att regeringen nu lägger ut ett så kallat förvaltningsansvar på Länsstyrelserna, så det är i realiteten Länsstyrelsen i respektive län som får stå till svars, den dag saken ska upp till granskning. Fegheten vet inga gränser!!!

Vad hos denna regering gör den så fientligt inställd till allt vad natur och miljö heter?

Det här filmklippet är för härligt.

Alla björnar är inte farliga eller aggressiva, och alla människor är inte onda eller oförstående.

Ett kort klipp som förgyller eftermiddagen.

Det finns hopp 🙂