Du deltar. Du medverkar. Du bidrar. Vi är inte längre passiva mottagare. Det nya internet blir allt mer präglat av samtal, konversation och mångas deltagande. På Facebook ska vi skriva om våra liv. På Bilddagboken ska vi lägga upp bilder ur vår vardag. På Youtube lägger vi upp filmer.

Vi kan kommentera snusdebatten i Umeå kommun via kommentarer på nyhetssajten. Vi kan skicka in böner till Svenska kyrkans webb som sedan läggs upp och blir lästa av andra som kommer in på sidan. Ja, kyrkans ansvariga bär till och med fram vissa av bönerna i våra domkyrkor i form av utskrivna papperslappar.

Nya tekniska funktioner gör att vi kan delta med våra tankar, idéer och åsikter. Vi kan vara aktiva och producera själva.

Denna nya utveckling blir oerhört tydligt när Radiotjänst lanserar sin reklamkampanj ”Hjälten” för att få fler att betala tv-licensen. Med orden ”En produktion av dig själv med hjälp av din dator och internet” bjuder man in var och en av oss att vara med och spela huvudrollen i den nya reklamfilmen. Och vi får göra det tillsammans med skådespelaren Stina Ekblad.

Självfallet har jag testat och min egen medverkan ser du här nedan.

Vi deltar. Vi medverkar. Vi är med och utformar. Men när nu Radiotjänst tar denna medverkan ett steg längre med hjälp av rörlig bild väcker det flera frågor kring vår förändrade roll.

Turistföretag hittar nya reklamvägar
Den nya tekniken kommer att förändra affärsmodeller för företag. Kommersiellt kommer vi framöver att få se den här tekniken än mer använd. Turistföretag kan till exempel låta resenärer delta i filmer som de sedan kan skicka vidare till släktingar och vänner.

Tekniken kan användas av ideella organisationer som vill att vi skriver på upprop. Men istället för vår signatur på nätet kan vi montera in vår bild i slagfärdiga filmer som för fram budskap i olika frågor.

Många andra företag och organisationer kommer också att börja använda tekniken. På vilket sätt vet vi ännu inte, men både för underhållning och reklam öppnar sig nya möjligheter. 

Utmaningar för skolan
Samtidigt innebär dessa nya tekniska funktioner stora utmaningar för skolan. Tillsammans med eleverna måste lärare ställa frågan om vad detta medskapande innebär. Är vi i grunden delaktiga? Styrs vi på andra sätt nu med den nya tekniken? Komer framtidens reklamfilmer att bli än mer försåtliga?

Utifrån dessa och andra frågor kommer skolan att behöva arbeta mycket mer med uppgifter kring källkritik. Eleverna måste få pröva den nya tekniken och lära sig se igenom den och förstå hur den både kan brukas och missbrukas. Här blir såväl bildämnet som svenska och samhällsorienterande ämnen viktiga.

Därför är det nödvändigt att de som utbildas till lärare under sin studietid får kunskap om digital teknik och de frågor den väcker. Lika viktigt blir det att de lärare som nu är ute på skolor får möjlighet att fortbilda sig kring dessa frågor.