För fjärde året i rad ordnar MediaCenter i Västerbotten en gemensam resa för pedagoger till London i januari då BETT  2012 arrangeras. Mässan är världens största för it och lärande och Västerbotten har varit mycket starkt representerat med 100-talet deltagare varje år.

Flera svenska företag har också deltagit i den internationella mässan. Från Västerbotten åkte 2011 både Nuiteq från Skellefteå och Algoryx från Umeå. Nuiteq deltog med programvara för de multitouch-skärmar som allt fler skolor installerar i klassrummen medan Algoryx passade på att visa upp Algoodo, som är en lärplattform för fysikundervisning.

Att MediaCenter återigen ordnar denna resa är ett tecken på att man i Västerbotten vill ligga i framkant vad gäller it och lärande. Ett mycket viktigt initiativ och det är bara att gratulera de pedagoger som har möjlighet att följa med.

Läs mer på Infotech Umeå om resan 2011.
 

I tisdags släpptes TEDTalks som app för Iphone. TEDTalks har blivit en oerhörd succé med korta föreläsningar som på under 18 minuter ger inspirerande insikter i vetenskap, kultur, samhälle och religion.

Föreläsningar har länge funnits på webben, men med nya smartphones och surfplattor har efterfrågan på särskilt anpassade appar blivit allt större. I oktober lanserades därför en app för Ipad och nu är det alltså dags för en riktig app till Iphone-mobilen.

TEDTalks app för Iphone skiljer sig något i funktionerna från Ipad-appen. Den som använder en Ipad förväntas sitta ner i soffan lite längre tid vilket gör det möjligt att lägga in extra funktioner som för användaren vidare. När TEDTalks nu lanserar sin app för Iphone-mobilen utgår man från samma föreläsningar men har ändrat något i funktionerna för att anpassa dem till de som är på språng, i bussen, står i en kö eller väntar på ett tåg. Bokmärkesfunktionen är viktig i det fallet så att det ska gå lätt att snabbt ta upp tittandet vid nästa tillfälle.

Ljudet har man också lagt ner möda på eftersom mobilanvändaren inte alltid kan titta på skärmen, men alltid lyssna. TED Talks på Iphone kan därför användas lite som en radio med strömmande ljud.

Helt enkelt ett fascinerande sätt att få högklassig inspiration var du än är.

Läs mer på TEDTalks blogg.

Kommer jag alltid vara sökbar? Kommer de som lever efter mig att alltid kunna följa de digitala spår jag lämnar i databaser runt om i världen? Blir det bättre så? Tanken kommer till mig där vi står i ett garage och tar till vara gamla fasters saker.

Ett liv har gått till ända. Gamla faster somnade in för ett tag sedan och denna helg ägnar vi åt att ta vara på möbler, kläder, dukar, porslin och annat som hon lämnat kvar.

Inför hennes gästbok, tidningsnotiserna hon sparat och fotoalbumen stannar jag särskilt upp. De berättar om ett liv i Västerbottens fjällvärld, om fisket efter rödingen, om skidutflykter och födelsedagar som blivit bevarade på bild.

Någon dator lämnade faster inte efter sig, inte heller några sparade disketter, usb-minnen eller filer uppladdade till molnet. Där finns inga Spotify-listor och inget Facebook-konto att avsluta eller Twitter-inlägg att följa. Allt som hon lämnat är analogt och fysiskt. Det går att ta på, att känna på, ja, till och med att lukta på.

Faster fick vara med om mycket. Hon kommer från en tid och ett liv präglat av stora förändringar. Där var kriget med pojkvännerna som drog ut i uniform för att vakta landets gränser. Där kom rockens födelse och Elvis genombrott med allt vad det innebar av nytt tänkande och nytt sätt att leva. Och TVn, hur den förändrade vardagsrummet och öppnade hemmet för rymdfärder, Vietnamkrig, Hylands hörna och sådant faster tidigare knappt kunnat drömma om.

Liksom faster lever också jag i förändringens tid. Jag lever i den tid då det analoga blev till det digitala. När det som en dag ska delas efter mig, när jag liksom faster somnat in, kommer mina spår inte bara vara fysiska och analoga i ett garage som fasters. Där kommer också att finnas en mängd digitala fotspår, kvarlämnade och sparade i databaser runt om i världen.

Kommer då de som ska dela upp och ta vara på mina efterlämnade saker att stanna upp inför dessa digitala fotspår på samma sätt som jag nu stannar upp inför fasters fotoalbum? Mina Spotify-listor som berättar en del om vem jag är. Mina twitter-inlägg som visar ytterligare en sida av mig. Mitt Facebook-konto där jag kommenterat vardagshändelser runt mig. Den här bloggen där jag skriver om hur it förändrar vår vardag. Och allt det övriga av digitalt liv som jag lämnar efter mig, kommer någon att vilja bry sig om det?

Predikaren i Bibeln skriver, närmast lite förskrämt:
”Det finns ingenting nytt under solen...
Ingen minns de släkten som gått,
och framtida släkten skall glömmas
av dem som följer efter.”
(Predikaren 1:10-11)

Så som Predikaren skriver har människan levat i tusentals år. De flestas liv har försvunnit i glömska, bara några enstaka lärde och kungligheter känner vi till. Men de flesta, nästan alla, är för alltid glömda.

Kommer den stora förändringen nu? Nu, när jag lämnar mina digitala fotspår som kommer att kunna finnas kvar, långt, långt efter att jag somnat in, kommer då Predikarens ord att komma på skam, i en ny tid då det i servrar och databaser alltid kommer att vara sökbart vad varje människa gjort som närmat sig ett tangentbord?

Jag stänger garagedörren där fasters saker ligger i banankartonger och plastsäckar. En liten tid till, sedan är hon, liksom de som levt före henne, bortglömd.

Hur blir det då med mig? När dörren en dag stängs efter mig, kommer då allt vara förändrat så att jag inte blir bortglömd, eftersom mina digitala spår alltid blir sökbara?

Kommer jag alltid vara sökbar? Blir det bättre så?

Hon finns på twitter. Hon har en egen blogg. Landshövding Chris Heister prövar gärna nya vägar för att öppna upp för samtal i de digitala kanalerna kring hur Västerbotten som län kan utvecklas.

Det var i september 2011 som Chris Heister började twittra och skrev sina första inlägg på bloggen och hon har varit mycket flitig sedan dess med rapporter som öppnar upp vardagen bakom rubrikerna.

Den som följer inläggen får en direkt inblick i vardagen för en landshövding. På bloggen En Landshövding ger Chris Heister till exempel en direktrapport från Vargbäcken där hon provskjuter första salvan i en kommande gruvbrytning. För att dokumentera händelsen tar hon också fram sin mobiltelefon och tar en bild av rökmolnet från sprängningen.
 
På Twitter ger hon också direktrapporter om hur hon möter klimatrådet i Västerbotten, om ett sammanträde med ProcessIT där företagen Oryx och Algoryx presenterar sin verksamhet, om invigningen av Höstljus i Umeå och om en workshop med 70 ledande kvinnor i Västerbotten som möts för att tala om länets framtid. Dessemellan sticker hon också in en mer personliga kommentarer från sin egen vardag om besök i tvättstugan och glädjen över att få dela en helg med barnbarnet.

Vi ser allt fler chefer och ledare som liksom landshövding Chris Heister ger sig ut i de sociala medierna för att öppna upp och hitta en transparens för den egna verksamheten. På ministernivå sticker exempelvis Carl Bildt ut med flitiga inlägg på Twitter och sin blogg Alla dessa dagar och IT-minister Anna-Karin Hatt med sina twitterinlägg och flitiga Facebookande.

Bland landshövdingarna finns också fler förutom Chris Heister som börjat twittra och blogga. Kristina Alsér i Kronoberg är ett sådant exempel.

Britt Bohlin i Jämtland har också helt nyligen hoppat på Twitter, men har enligt uppgift samtidigt avslutat sitt facebook-konto sedan hon hamnat i blåsväder i medierna sedan det blev känt att hon var med i regeringskritiska facebook-grupper. Därför har hon nu lämnat Facebook, meddelar hon till Sveriges Radio.

Att finnas med i de sociala medierna kan alltså ställa till det och kontona bör därför hanteras med klokhet, är väl läxan, inte minst om man sitter i positioner som landshövdingar gör.

Men trots att det finns knepigheter så verkar det som att allt fler makthavare vill ut på de sociala näten. När Utrikesdepartementets presstjänst under konferensen Internetdagarna 21 – 22 november berättade om Utrikesdepartementets nya resa ut i sociala medier så betonade man vikten av att högste chefen också tror på de nya kanalerna och gärna vill prova dem. För dem är Carl Bildt en naturlig pådrivare och Utrikesdepartementet finns idag på nätet med omvärldsbloggar, twitterflöden, bildarkiv på Flickr, interaktiva kartor och nyutvecklad app till mobiltelefoner.

Nästa steg för Utrikesdepartementet är att starta snabba enkla livesändningar via Bambuser, meddelade man under konferensen, pådrivna av just Carl Bildt som vill kunna föra fram sina tankar också i den kanalen.

Alla dessa nye medier för med sig flera förändringar. Förhoppningsvis blir myndigheterna på detta sätt mer öppna och transparenta. Förhoppningsvis kan fler komma i direkt kontakt med landshövding, minister och tjänstemän. Förhoppningsvis kan medborgare få en större inblick.

Förhoppningsvis kan därmed denna ny teknik med nya digitala kanaler därigenom bidra till ett mer demokratiskt och öppet samhälle.

Är det för mörkt på cykelbanan? Känner du dig otrygg i vissa områden där det saknas belysning? Nu har Umeå kommun lagt ut en interaktiv belysningskarta som visar hur staden har det med sin belysning.

Det finfina med kartan är att du kan klicka på den plats som du tycker är otrygg och skicka in ett meddelande om vad du tycker ska göras åt belysningen på den platsen.

Smart av Umeå kommun och ett lysande exempel på hur it kan användas för kommunikation med medborgarna.

Här nedan en bild av kartan och du hittar kartan här.

Dottern kom hem i helgen och då fotade hon så klart sin pappa (mig). Med vad? Sin mobiltelefon, naturligtvis. Har du också blivit fotad nyligen? Förmodligen var det då också med en mobil. 

Kameran i mobilen har inneburit en revolution för hur vi dokumenterar vår vardag. Framtidens generationer kommer att ha ofantliga arkiv att gå igenom när man vill studera hur vi lever idag.

Nu visar färsk statistik från bildsajten Flickr på hur kraftfullare kameror i mobiltelefonerna bidrar till till de nya mobiltelefonernas försäljningsframgångar. På Flickr är det en telefon, iPhone 4, som är den mest använda kameran och den har med råge passerat både Nikon och Canon och andra digitala kameramärken.

Flickr har under några få år vuxit till ett enormt bildarkiv över mänskligt liv världen över. 2007 fanns det 2 miljarder bilder på Flickr. Sedan dess har antalet vuxit med 1 miljard per år. Hösten 2008 hade användare på Flickr laddat upp 3 miljarder till sina konton. 2009 fanns där 4 miljarder, hösten 2010 passerades 5 miljarder bilder och i augusti 2011 noterade man 6 miljarder bilder. Se statistik.

När nu iPhone 4S lanserades i höstas med sin kamera på 8 megapixel så innebär det en fortsatt rusning för mobilkameror på Flickr. iPhone 4S har på kort tid tagit sig upp till en andra plats på Flickrs lista över bilder som tagits av mobilkameror, vilket kan ses som ett tecken på att mobilkamerorna också fortsättnignsvis kommer att ha en långt starkare ställning på Flickr än traditionella kameror och med sin enkelhet vara en direkt faktor för fortsatt stabil ökning av antalet bilder på Flickr.

Förutom att telefonernas kameror överlag blir allt bättre så är det också möjligheten till snabb uppladdning till Facebook, Twitter, bloggar och mail som gjort att telefonerna så snabbt konkurrerat ut vanliga digitala kameror, menar Ed Lee på InfoTrend.

”Smartphones tillåter människor att ta en bild och dela den med andra på nätet eller ett socialt nätverk. Du gör det möjligt för dina vänner och din familj att vara med dig i samma ögonblick som händelsen fortfarande pågår”, förklarar Ed Lee.

Bilden nedan visar hur iPhone 4 gått om Nikon och Canon på Flickr, hösten 2011.

 

Jag skriver detta blogginlägg 3800 meter havet i ett flyg mellan Umeå och Stockholm.
Som första flygbolag i Europa erbjuder Norwegian internet för sina resenärer också uppe i luften. Under mig ser jag genom fönstret ett täckande moln från horisont till horisont och öster färgar solen morgonhimlen rödrosa.

Under senare år vi allt mer hört om "den allestädes närvarande kraften" och "internet of things". Det innebär att alla platser och rum vi befinner oss i blir uppkopplade och alla saker vi omger oss med kan ha en egen internetuppkoppling. I förlängningen kan det innebära att jag härifrån luften kan komma åt min elmätare i stugan via internet. :)

Ja, det låter kanske inte som någon större framgång för mänskligheten men de stora förändringar som ligger runt hörnet med den nya teknik kommer att förändra vårt samhälle i grunden.

Samtidigt kräver detta eftertänksamhet. Vill vi att alla våra rum och platser ska vara uppkopplade? Finns det behov av att samtidigt finna platser där ingen kan nå mig?

Själv tänker jag på kyrkan och dess rum för gudstjänster. Gammalt i tiden fanns det vapenhus vid kyrkans ingång där det sägs att vapnen skulle läggas ner för att hålla kyrkorummet fritt från våld. Kommer vi att få se en liknande rörelse för att lägga ifrån oss våra uppkopplade apparater i vissa rum i framtiden? Eller kommer också kyrkorummet att bli ett uppkopplat rum där vi sms:ar in våra böner från kyrkbänken, lämnar kollekten digitalt och kanske istället för att lyssna på predikan från prästen surfar in till någon annan kyrka för att ta emot deras webb-sändning live som alternativ predikan?

Helt klart är vi står inför en utveckling som utmanar oss.

Kul att se att datatjejerna kliver fram allt mer. Föreningen Datatjej i Umeå består främst av tjejer som pluggar data och it vid universitet och man planerar nu för en rikskonferens för landets alla datatjejer i januari 2013.

Tyvärr är det ett stort underskott av tjejer och kvinnor inom it-branschen och många it-företag kämpar hårt för att kunna förändra den sneda könsrekryteringen. Men det är inte lätt eftersom det är snett ända från gymnasiet, varifrån alltför få tjejer väljer att gå vidare till it- och teknikutbildningar.

Så när datatjejerna nu vill inspirera fler att söka sig till it- och teknikområdet så är det mycket positivt.

På Infotech Umeå finns en ny artikel om datatjejerna som planerar inför rikskonferensen.

Anna Palmér, Christina Svensson, Evelina Fagertun, Nina Runeke, IdaMaria Harnesk, Elin Sjöström, Mikaela Berg, Anna Österlund och Sofia Papworth. Alla är de datatjejer som vill locka fler till universitetets datautbildningar.

Var rädd om ditt hjärta och stöd hjärtforskningen . Eller skriv din bön och låt andra få läsa den. Det är två olika projekt på webben som visar hur ideella organisationer kan göra sina budskap levande och få ut dem till fler med stöd av interaktivitet och digital teknik.

Ett färskt exempel är projektet Hope Tank, en ny sajt om hjärtforskning som lanserats i veckan. Skellefteå-företaget North Kingdom har med animationer och grafik hjälpt British Heart Foundatin att bygga webbplatsen där den som vill kan skriva in en alldeles egen hälsning som har med hjärtforskning att göra och önskan om att få vara frisk.

”As a heart patient I support more research”, skriver signaturen Steve, medan någon annan skriver att dottern i familjen behöver en ny hjärtklaff samtidigt som en tredje önskar läkarna allt gott.

För att kunna skriva in sin hälsning om gott liv får man först skapa sig en egen Zebrafisk i det digitala akvarium som finns på webbplatsen. Vill man kan man sedan klicka på de andras fiskar för att se vad de har skrivit. Resultatet har blivit att över 3000 digitala Zebrafiskar nu simmar runt i detta akvarium med hälsningar och en önskan om ett friskare liv.

Zebrafisken har British Heart Foundation för övrigt valt eftersom den har egenskapen att på egen hand kunna reparera sitt hjärta om det blivit skadat.

Det andra projektet som vill fånga in önskan om att beröra och skapa engagemang på internet är Svenska kyrkans bönewebb. Den har i det tysta blivit något av en succé med snart 80 000 böner inskrivna av anonyma webb-besökare (när detta blogginlägg publiceras).

Det är en fascinerande samling av folkets egna böner som möter på denna webbplats. ”Hjälp mig att klara skolan och livet”, skriver någon. En annan skriver ”jag ber för att min älskade pokvän ska må bra igen”, medan en tredje brister ut i ett ”Svårtjobbigtsvårt. Hjälp, tankarna kommer tillbaka så fort det blir tyst”.

På både sajten om hjärtforskning och kyrkans sajt med folkets böner är alla anonyma. De lever i olika situationer men gemensamt för dem alla är att de satt sig vid datorn eller mobilen för att formulera en önskan om ett gott liv.

Så blir de digitala verktygen och plattformarna ett medel och ett uttryck för människors stora behov av att mötas, att vilja gott och att få dela också det som är svårt för att på så sätt orka ytterligare en dag.

Så kan webben också vara och det blir intessant att följa hur sajter som dessa kan utvecklas vidare i framtiden.

Allt fler skolor och förskolor använder sig av surfplattor i undervisningen. Men hur ser det ut i Västerbotten? Den interaktiva karta som publicerats på bloggen PappasAppar skvallrar endast om att surfplattor används på Umeå Praktiska Gymnasium. Men visst finns det fler skolor i Västerbotten som testar med denna form av ny teknik och nya lärplattformar?

Kartan är tänkt att kunna uppdateras med fler skolor så om du känner till någon skola i Västerbotten som borde finnas med på den kan du gå in på PappasAppar och meddela detta.

Var med och sätt Västerbotten på kartan, också i denna form.
 

De nya smarta mobiltelefonerna förändrar torghandeln. Nu blir det enkelt för varm korv-gubben, smyckesförsäljaren eller frukthandlaren att ta emot betalningar med kort. Det kontantlösa samhället närmare sig med stormsteg när ny teknik gör det möjligt att överföra betalningar digitalt.

Också mikrobetalningar mellan enskilda personer ska underlättas. Inga skrynkliga hundralappar längre i dörröppningen när du sålt ditt gamla köksbord på Blocket. I en liten extra tillsats till baksidan av telefonen låter du den som köpt bordet sticka in sitt betalkort och sedan signera köpet på mobilens skärm, och vips är summan överförd till ditt konto.

Så enkelt är det, åtminstone om man får tro nysläppta reklamfilmen från företaget iZettle. Du ser den här nedan där den visar i lite olika stadsmiljöer hur det nya betalsystemet fungerar.

 

Det kontantlösa samhället är efterlängtat av många. I ett pressmeddelande skriver Dagens Handel: "87 procent av de svenska konsumenterna föredrar att betala med kort och 49 procent tror att vi är på väg mot ett kontantlöst samhälle."

Finansförbundet, ett fackförbund inom bank- och finanssektorn, är också positiva till ett kontantlöst samhälle och de arbetar aktivt för att på sikt avskaffa kontanterna i samhället för att minska rånhoten mot sina medlemmar, som bland annat sitter i kassorna på bankkontoren.

Men införandet av ny teknik sker inte alltid smärtfritt. Det finns också grupper som är mer tveksamma, även om inte reklamfilmen här ovanför visar detta eller vill problematisera frågan.

Reklamfilmen visar bara unga människor i farten som enkelt drar fram sitt kort och stoppar in det i den smarta mobiltelefonen. Men pensionärer protesterar, som Sveriges Radio rapporterar, när de intervjuas och man menar att de som är mellan 80 - 90 kommer i kläm när banker och handel allt mer blir kontantlösa.

I filmen syns inte heller tioåringarna som säljer jultidningar vid dörren eller Första maj-blommor ute på stan, och som kan ha svårt för att hantera ett eget betalkort.

Kyrkor och välgörenhetsorganisationer som samlar in pengar i bössor på stan måste också tänka om. Istället för Frälsningsarméns gryta eller Röda korsets insamlingsbössa kommer du att få stoppa in ditt kort i en telefon som den utsände från organisationen sträcker fram. Samma med gatumusikanten som inte längre kommer att kunna låta sin hatt gå runt bland de som lyssnar, utan istället måste skicka runt sin mobil, så att de som vill betala för musiken kan stoppa in sitt kort i den. Kommer det att fungera?

Detta tekniksteg med ett nytt betalsystem kommer att påverka oss både som konsumenter och som handlare och många verksamheter blir tvungna att finna nya strategier.

Det är i detta som svårigheten ligger. Samtidigt som vi tar nya steg mot ett framtida allt mer digitalt kontantlöst samhälle måste vi också underlätta för de som av olika anledningar inte är med och surfar på den nya tekniska vågen.Just nu pågår det därför ett stort arbete med att överbrygga de digitala klyftorna mellan de som är med och de som inte är med, och it-minister Anna-Karin Hatt leder ett arbete med en digital agenda för att skapa större digital delaktighet i samhället.

I detta ligger det en stor utmaning, men en nödvändig sådan.

När Umeågalan 2011 summeras kan vi se att den hetaste branschen bland vinnarna blev it-branschen. Årets exportföretag, Årets unga företagare, Årets nyföretagare, Årets avknoppningsföretag och Umeå kommuns företagspris – alla dessa kategorier vanns av it-företag där Algoryx, The Core, Umeå Datakonsulter (UDK) och Emanuel Dohi från Dohi Sweden hyllades från scenen. 

Vilket styrkebesked från en brasnch som blivit en allt viktigare del av Umeås näringsliv.

Se mer på InfoTech Umeå om vinnarna.

Den intelligenta råttfällan är ett exempel på hur allt fler prylar i vår vardag kopplas upp mot internet och mot de mobila telenäten och blir en del av nya intelligenta system. Ibland kallas detta för ”internet of things”, vilket innebär att alla prylar och maskiner som har fördel av att vara uppkopplade också kommer att kopplas upp.

Bilen är ett sådant exempel där man inom EU tagit de första stegen till ett beslut om att alla nya bilar från och med 2015 ska utrustas med ett system som automatiskt ringer räddningstjänsten om bilen krockar. Räddningstjänsten kan då få direkt information om var bilen är för snabbare räddningsinsatser.

På liknande sätt som de intelligenta bilarna blir uppkopplad ser vi nu hur också råttfällorna kan bli detta. I Västerbottens Kuriren och dn.se läser vi om hur den intelligenta råttfällan testats i Malmös avlopp. Med hjälp av värmesensorer som känner av råttans kroppsvärme och rörelsedektorer som upptäcker att råttan är på väg in i råttfällan utlöses fällan automatiskt och 14 kraftiga spjut fälls ut som fångar in råttan och krossar dess skelett. När råttan väl avlivats på detta giftfria sätt hissas spjuten upp och råttan kan glida iväg med avloppsvattnet mot reningsverket där den bryts ner biologiskt.

I råttfällan sitter inte bara sensorer utan även ett SIM-kort och en antenn som gör det möjligt för den att skicka ett SMS eller e-post till operatören ovanför jord och meddela om inga råttor registrerats på tio dygn, om batteriet håller på att laddas ur eller om det är för högt vattenstånd i brunnen.

Om något av detta inträffar skickas ett larm från råttfällan via SMS och e-post till de ansvariga. Kommunikationen kan också ske tillbaka till råttfälan genom att operatören skickar meddelande till den för att exempelvis slå av den dödande funktionen när service ska utföras.

I framtiden kommer vi att få se allt fler exempel som dessa på uppkopplade prylar och de kommer då också att bli billigare. I dagsläget kostar en intelligent råttfälla över 20000 kronor så det är inget för sommarstugan men med tiden kommer priset säkerligen att sjunka radikalt på samma sätt som priset på datorer och mobiler sjunkit. De första mobilerna låg faktiskt också i prisklasser på över 20 000 men är idag nere i 500 kronor för de enklare varianterna.

Är internet of things och uppkopplade prylar bra? Ja, i råttfällevärlden har det i vart fall sina klara fördelar. Istället för att lägga ut råttgift som förorsakar stort lidande för råttorna med inre blödningar innan de dör så orsakar denna metod mindre lidande. Dessutom blir hanteringen av råttfällorna enklare och man får bättre direkt statistik på hur råttjakten går i nere i avloppen.

Så med de fördelar som finns inom olika användningsområden kommer vi att få se många exempel på fler prylar som utrustas med SIM-kort, internetuppkoppling och olika sensorer.

Frågan är bara vad du själv har i köket som kan kopplas upp?  
 

Debatten kring GPS-övervakning av barn har varit het i höst. Kronprinsens förskola i Malmö blev uppmärksammat i september sedan det blev känt att de skulle sätta GPS-sändare på barnen för att alltid kunna veta var de befinner sig, och jag skrev ett blogginlägg om detta med rubriken GPS-sändare på barn.

Nu i november blossar debatten upp igen och bland annat Jessica Nihlén Fahlquist, fil dr i filosofi, menar i Svenska Dagbladet att barns integritet är viktigt att värna och hon skriver ”varje barns rätt till privatliv ska respekteras”.

Nihlén Fahlquist menar att varje barn måste få en möjlghet att utvecklas till självständiga människor, men om de växer upp med övervakningsteknik med sändare insydda i sina kläder eller med armband runt handleden finns det risk för att detta motverkar strävan efter självständighet. Hon skriver: ”Hur kan barn som ständigt blir övervakade och kontrollerade utvecklas till självständiga individer som är kapabla att hantera livet på ett ansvarsfullt sätt?”

Hon ställer flera viktiga frågor i sin debattartikel. Hur påverkas föräldras relation till sina barn om dessa ständigt ska kontrolleras med mobiler eller gps-sändare? Finns det risk för att nitiska föräldrar övervakar sina barn för att samla ”bevis” mot dem för att senare straffa dem för att de befunnit sig på en plats där föräldrarna inte vill att barnen ska vara?

Från Umeås horisont finns forskaren Elza Dunkels med i debatten i sin roll som ”Netnanny”. Hon påpekar att Datainspektionen kommer att granska GPS-övervakning av barn ur ett integritetsperspektiv. Kanske kan man därigenom påvisa att denna teknikanvändning inte är laglig, vilket skulle vara ett starkt argument, menar Elza Dunkels.

Men samtidigt som protesterna är starka mot GPS-övervakningen finns det också många som vill försvara metoden. I en webb-omröstning på Svenska  Dagbladet är det 48 % av de som svarat att de skulle kunna använda GPS-övervakning av barn. Nu är webb-omröstningar inte alltid att lita på, men de kan i alla fall visa på en tendens att det finns fler åsikter i debatten.

I kommentarerna till Nihlén Fahlquists artikel märks också de olika ståndpunkterna för och emot. Signaturen madelphi menar att detta är en bra teknikanvändning som kan ge trygghet för barn och föräldrar: ”Såsom samhället ser ut idag med utbredd pedofili inte minst, tror jag istället det kan vara tryggt för mindre barn att veta att de har kontakt med hemmet. Går jag vilse i världen finns åtminstone någon som ser mig. Förhoppningsvis.”

Debatten visar på hur viktigt det är vi ständigt lyfter upp frågor om teknik och it och granskar hur teknikanvändning påverkar ända in i familjerelationer och den vanliga vardagen.

För föräldrasamlingar i förskola och skola är detta frågor som är mycket angelägna att ta upp, även om man inte står i omedelbart begrepp att sätta GPS-sändare på barnen. För med ökad teknikanvändning måste också debatten om hur tekniken förändrar vårt samhälle få vara levande och stark.

Reklamkampanjen lyckades. Nyheten om att Årets julklapp i Norge blir en Ipad2 har under de senaste dagarna basunerats ut stort i media i både Norge och Sverige. Men granskar man bakgrunden till hur Årets julklapp utvalts så kan man se att det är något lurt med nyheten.

För det är ingen stor opartisk undersökning av norska folkets julklappslistor som ligger bakom nyheten utan en smart kampanj av branschorganet Elektronikkbransjen som på detta sätt fått ut sitt budskap om att Apples nya surfplatta är favoriten i tomtens säck. Bättre reklam kunde knappast elektronikhandeln i Norge få.

Hur gick det då till? Utnämningen av Ipad2 har skett genom att elektronikbranschens leverantörer fått anmäla ett antal elektronikprylar som datorer, pekplattor och kameror till tidningens omröstning. Sedan har en jury bestående av bland annat representanter från butikskedjor upprättat en lista som Elektronikkbransjens läsare i sin tur fått rösta på. 647 av tidningens läsare brydde sig om att rösta och det är utifrån denna ganska snäva omröstning som Årets Julklapp, Ipad2, utnämnts.

Att det är en branschorganisation tillsammans med läsare av en elektroniktidning som på detta sätt lyckas placera nyheten om Årets Julklapp i Norge i norska och svenska medier är med andra ord inte alls någon total genomlysning av vad folket vill ha utan mer en smart kampanj kring vad elektronikbranschen vill att folk ska köpa.

I Sverige då? Ja, ännu har vi inte fått in någon Årets julklapp här. Det brukar vara Handelns utredningsinstitut som utnämner den. Återstår att se vad det blir denna gång. En Ipad2 törs man väl inte slå till med, inte minst eftersom surfplattan redan förra året utnämndes till Årets julklapp i Sverige.
 

Att studera utomlands och uppleva andra platser och länder är berikande och ger nya erfarenheter. Det förstår man när man följer de bloggar som utbytesstudenter från Umeå universitet skriver från världens alla hörn. Institutionen för informatik är en av flera institutioner som uppmuntrar sina studenter att utöka sina erfarenheter med en termins studier i annat land. För att kunna följa vad de gör har man nu startat en blogg "Plugga utomlands".

Ett bra sätt för att få veta mer om läget för en svensk student på besök i Mexico, Kanada, Irland, England, Finland eller Indonesien.

Under höstterminen 2011 är det 12 studenter som prövar på chansen att studera vid ett universitet i annat land. Spana in bloggen som ger en bild av deras vardag och liv med deras egna ord och bilder.
 

Idag får Nintendo-spelare i USA något nytt att bita i. Det är Umeåföretaget Zordix som lanserar sitt spel 1950s Lawn Mower Kids för den så kallade DSiWare-plattformen.

Kul att företag från Västerbotten håller sig framme på internationella arenan på detta sätt. Nu återstår att se hur väl man lyckas med släppet. Bra i vart fall som inspiration för andra spelutvecklare i Västerbotten och inte minst för de studenter som pluggar datavetenskap och andra it-utbildningar vid Umeå universitet.

Här kan de se att det går att nå ut i världen med Umeå som bas.

Läs mer om Zordix i denna artikel.