Pekplatta, ja tack, om femåringen själv får bestämma. Femåringarna som fått pröva i förskolan älskar de nya pekplattorna och när de vuxit upp kommer touchskärmar att finnas överallt. Men svenska företags it-chefer är fortfarande mer tveksamma. Så verkar läget vara just nu ett år efter att Apple släppte sin Ipad med touchskärm. 

Knappt ett år sedan de nya pekplattorna lanserades på bredare front i Sverige söker Ipad och pekplattor fortfarande sin funktion i Sverige. Inom utbildning och mediebranschen finns många som vurmar för de nya plattorna, medan it-chefer i företag fortfarande avvaktar innan de hoppar på tåget.

Tidningen Computer Sweden menar att bara 12 procent av Sveriges it-chefer idag ser en direkt nytta med pekplattorna. Däremot har smarta telefoner med sina touchskärmar slagit igenom stort inom företagsvärlden.

Hur det nu än blir med pekplattor i företagen så verkar touchskärmar helt klart vara framtidens melodi. Åtminstone om man ser till vad de yngre barnen föredrar. Telefoner, bärbara datorer, storskärmar på väggar och pekplattor alla går de eller har redan gått över till att ha pekkänsliga skärmar. Och barnen hakar gärna på visar förskolebarn i Stenungsund på filmen nedan när de lär sig skriva med Ipad.

Dessa nya touchskärmar och pekplattor börjar helt tydligt påverka skolan och de små barnens värld. Samtidigt som skolorna just gjort sig beredda på att köpa in bärbara dator blir allt fler pedagoger också intresserade av att lyfta in Ipads, läsplattor och pekplattor med touchskärmar i undervisningen, inte minst bland de yngre barnen. Kanske är det främst i förskolorna som pedagogerna upptäcker hur tryckandet direkt på skärmen ger en helt ny upplevelse för barn ända ner i tre- och fyraårsåldern.

Filmen nedan är ett annat exempel som visar hur femåringar på Strandparkens förskola i Nacka använder en Ipad med touchskärm för att lära sig matte. Att trycka på skärmen blir fort något helt naturligt för dem.

En annan bransch som tar sikte på tryckkänsliga plattor är dagspress och mediehus som ser möjligheten att utveckla nyhetsförmedling och kanske hitta andra betalsystem med den nya tekniken.

Att allt fler branscher går mot touchskärmar märks på mässan e21FORUM 2011 som invigs i Taiwan idag. Teamt för mässan är Touch – Future när Sean Maloney, en av datorföretaget Intels högsta chefer, invigningstalar. Touch står för trycka och future står för att inom de närmaste åren kommer vi att få se datormusen försvinna när allt fler skaffar sig skärmar som man trycker och pekar på med sina fingrar. Ipad leder försäljningen just nu med omkring 70 procent av marknaden men andra företag rycker bakom för att hinna ikapp.
 
Denna våg av efterfrågan på pekskärmar har också analysföretaget Gartner uppmärksammat. Även om svenska it-chefer verkar tveka så tror Gartner att vanliga PC-datorer kommer att tappa stort och skriver därför ner sin prognos om antal sålda PC under 2011 medan Acer, världens tredje största datortillverkare, tappade 20 procent av sin försäljning under första kvartalet av 2011. Samtidigt förväntas antalet sålda pekplattor fördubblas under det kommande året.

Mässan e21FORUM 2011 tar tag i denna utveckling och budskapet är tydligt: en ny revolution inom datorindustrin förväntas när touchskärmar slår igenom.

Somliga tror att detta också bli genomslaget för smarta hem och nya sätt att hålla kontakt i vardagen. Filmen nedan är ett, kanske lite spejsat, försök att fånga in vad som kommer att hända när barnen på dagens förskolor som nu börjar vänja sig vid tryckkänsliga skärmare har vuxit upp. Som vuxna kommer de att leva i en miljö där touchskärmar finns överallt. Touch – Future eller Välkommen in i framtiden.

Nu kan skogsmaskinföraren öva sig på att avverka träd i en simulator. I en förarstol som rör sig verklighetstroget och med blicken stadigt fäst på datorskärmarna runt omkring sig kan föraren i en träningsplattform röra sin skogsmaskin i simuleringar som ser ut som verklig skog. Med samma styrgrepp som i den riktiga maskinen lär sig föraren avverka träden digitalt.

Resultatet är snabbare, säkrare utbildning som leder till bättre rustade maskinförare.

Här nedan ett exempel på avancerad skogsteknik från Umeåföretaget Oryx Simulations som använder kraftfulla simuleringar för att bygga träningsplattformar för utbildning av förare och operatörer. Här är det en film som visar utbildning för skogsmaskinförare.

Det här är redan verklighet, bland annat som ett resultat av ett antal skogsföretags samarbete inom bland annat Skogstekniska klustret och med forskare vid Umeå universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Igår fredag var det pompa och ståt på Umeå universitet när nya lokaler för ett 30-tal forskare invigdes under namnet UMIT Research Lab. Deras forskning ligger som en av grundstenarna för de simuleringar som skogsmaskinförare kan använda.

Genom att föra samman forskare från datavetenskap, matematik, fysik och andra områden skapar man ett kraftfullt centrum för bland annat simuleringar och visualiseringar som bygger på avancerade beräkningsmetoder för datorer.

Det här är en del av det Umeå som ska växa till 150 000 invånare, ja, enligt vissa ska ju staden växa till 200 000 invånare. Det här är ett sätt att försvara en världsstark position i en mycket utsatt global konkurrens inom skogsnäringen. Västerbotten har stora möjligheter att försvara denna plats, och UMIT Research Lab kan vara en del i det.

Ledningen bakom UMIT Research lab glada över sina nya lokaler: Martin Servin, Martin Berggren, Bo Kågström, Kenneth Bodin, Mats G Larsson och Erik Elmroth.

Det regnar miljoner över skolor i norra Sverige just nu. Och det är inga småpengar. Igår meddelade gruvbolaget LKAB att man skänker 75 miljoner till skolorna malmfälten. I förra veckan var det skogsmaskintillverkaren Komatsu Forest i Umeå som berättade att man ger 35 miljoner till Teknikcollege vid Dragonskolan och för några år sedan klev Krister Olsson från Balticgruppen fram och gav 100 miljoner till Umeå universitet.

- Vi vet att skolan är en faktor som väger tungt vid värderingen av livsmiljön. Attraktiva utbildningar är viktiga, inte minst när människor från andra delar av Sverige ska rekryteras till företaget, säger vd Lars-Eric Aaro i ett pressmeddelande.

I samband med att Komatsu Forest berättade om sin 35 miljoners gåva uttrycktes liknande tankar om det stora behov dessa företag har av kvalificerad arbetskraft.
 
‐ Komatsu Forest och andra företag kommer att få plus genom mer anställningsbara medarbetare. Vi vill också skapa största möjliga långsiktiga nytta för regionen och dess tillväxt, menade Jonas Jonsson, platschef på Komatsu Forest i Umeå i ett uttalande.

Samverkan mellan näringsliv och skola är oerhört viktigt om norra Sverige ska stå sig i konkurrens med företag från hela världen. Ett ökat teknikkunnande bland unga är en av de viktiga pusselbitarna för att näringslivet här uppe ska kunna hävda sig.

Därför är det roligt att se att inte bara företag vill satsa på utbildning. Från utblidningssidan närmare man sig också företagen. Forskare från universiteten i Luleå och Umeå ser stora möjligheter i att närma sig övriga samhället och skolan.

Teknikföretaget Algoryx i Umeå är ett av exemplen. Bildat av ledande fysikforskare och datavetare från Umeå universitet har företaget utvecklat ett fysikläromedel, Algodoo, som med avancerad simuleringsteknik kan hjälpa barn och unga att förstå friktion, moment, densitet och andra krafter och begrepp inom fysiken. Läs mer om Algoryx skolsatsning.

Att Algoryx gör sin satsning på ett roligt sätt, kan man ana om man går till Youtube och tittar på resultaten.

Den första filmen nedan från Youtube visar hur barn leker med Algodoo och hur denna lek blir till en del av undervisningen i klassrummet. ”Fysik är kul”, som någon uttryckte det som sett Algodoo.

Den andra filmen här nedan är ett exempel på hur leken kan övergår till avancerad exeperimentlusta hos äldre elever som testar Algodoo. Simuleringsverktyget från Umeåföretaget har sålts till över 60 länder vilket innebär att det idag sitter studenter och andra ungdomar runt hela världen och skapar de mest enastående tekniksimuleringar.

Just detta har kunnat ske tack vare ett fördjupat samarbete mellan företag, utbildning och forskning i norra Sverige. När nu också LKAB och Komatsu Forest vill bidra till denna samverkan är det läge för fortsatt ljus framtid i norra Sverige. Det innebär att regionen kommer att stå sig mycket kraftigare i en global konkurrens, inte minst genom att dessa företag kan få ännu bättre utbildade medarbetare i framtiden.

Första filmen nedan visar hur Algodoo fungerar i klassrum. Den andra filmen visar en mängd funktioner som finns i Algodoo. 

 Första filmen visar Algodoo i ett klassrum med barn.

Den andra filmen visar funktioner som finns i fysikläromedlet Algodoo.

Mark Zuckerberg, grundare av Facebook, vill att Facebook ska kunna användas som ett verktyg i skolan för barns utbildning och lärande. Men då måste den amerikanska lag som inte tillåter barn under 13 år att skaffa Facebook-konto skrivas om, menar han, och det är en fight som han säger sig vara villig att ta.

Det var vid ett tal helt nyligen om innovationer i skolan som Mark Zuckerberg berättade att Facebook vill bli en lärplattform och undervisningsresurs för skolan.

”Min filosofi är att utbildning måste starta vid en mycket mycket låg ålder”, sade han enligt Los Angeles Times, och eftersom han ser en framtid där Facebook ska finnas med i barns lärande måste åldersgränsen tas bort, men, enligt Zuckerberg, på ett säkert sätt för barnen.

”Vi skulle i så fall sätta upp en mängd försäkringsåtgärder för att se till att de [de yngre barnen] är säkra”, menade Mark Zuckerberg. Hur sedan Facebooks lätplattform och undervisningsresurser skulle se ut berättade Zuckerberg inte i detalj, men uppenbarligen har Facebook-grundaren stora planer för att lyfta sajten in i skolan.

Det här är självfallet hett stoff för skolor runt om i världen. Redan idag finns det många lärare som på mer eller mindre informellt vis knyter vänskapsband till sina elever via Facebook och det finns också pedagoger som har förslag på hur man i ett direkt pedagogiskt sammanhang kan använda Facebook. Här är ett exempel.

Men Facebook som lätplattform medför att skolan litar till en plattform och resurser som man inte kan bestämma över själv. I dagsläget äger Facebook den information du lägger upp sajten. Det innebär att Facebook kommer att kunna handskas fritt med skolans material och skolans kommunikation. Och det är bara en invändning.

Helt klart är att debatten om skolan och Facebook kommer att kunna bli riktigt het under den närmaste tiden om Faceook fortsätter ta initiativ för att tillåta små barn komma in på sajten.

Men Facebook för barn sätter också press på föräldrarna. Redan förs det diskussioner bland föräldrar om hur man ska göra när barnen kommer och tjatar om att få skaffa ett konto. Bland föräldrar på nätforumet Familjeliv menar många att man då vill ha full insyn i vilka vänner barnen skaffar sig på Facebook och vad de skriver. Dessutom vill föräldrarna ha barnets lösenord till Facebook-kontot för att ha full tillgång till sidorna.

Så låter det på föräldrarforumet Familjeliv när ett antal föräldrar diskuterar hur de ska göra när deras barn under 13 år vill skaffa Facebook-konto.

Idag är det 13-årsgräns på Facebook, men enligt flera undersökningar så skaffar sig ändå många yngre barn ett Facebook-konto. Enligt EUKidsOnline har vart femte barn i England ett konto medan America's Consumer Reports hävdar att 7,5 miljoner av Facebooks användare i hela världen är under 13.

På Familjeliv skriver en förälder: ”... han får sitt efterlängtade konto på två  villkor.
1. Jag använder min mailadress som kontoanvändare och jag ska ha tillgång till lösenordet. Försöker han ändra lösen hamnar det i min inkorg.
2. Inga vuxna på vänlistan, utom vi föräldrar.”

En annan skriver: ”Så jag bestämde mej för att ta ett snack med honom istället, och han vill ha kvar det om jag hade hans lösen så jag kunde ha koll på allt. Det accepterade han direkt. Jag sa också, att jag kommer att plocka bort såna som jag inte anser att han ska vara vänner med, och att han bara får lägga till kompisar som han känner irl. Han fick inte heller lägga ut några foton.”

Låt barnen vara på Facebook, tycker en tredje förälder. Det är tryggt och man kan ha ”totalkoll2 på vilka som är barnets vänner hävdar denna förälder som skaffat konto åt både nioåringen och åttaåringen. ”Jag vill mycket hellre att de hänger på Facebook än på andra sociala sajter, även de som är barnanpassade”, skriver förälderna.

När nu Mark Zuckerberg och Facebook själva börjar agera för att åldersgränsen på 13 år ska tas bort är det upplagt för intensiva diskussioner inte bara hemma vid köksborden utan även även på föräldramöten och i personalrummen på våra skolor.

Fortsättning på denna fråga följer, var så säker.
 

När du köpt en ny vara kan du ofta via internet följa hur långt postpaketet kommit på sin väg till din adress. Skulle du på liknande sätt via internet vilja följa hur de vårdprover som du lämnat på hälsocentralen hanteras och skickas vidare?
Svaret kanske syns enkelt: ”Självfallet, kan jag följa postpaketet så vill jag jag följa mitt blodprov eller vävnadsprov!”

Men börjar man gräva i den här frågan visar den sig vara långt mer komplicerad än hur postpaket lastas av eller på fraktbilarna. Följderna av ditt svar är mycket omfattande och påverkar bland annat frågor om vårdsäkerhet, integritet, vårdorganisation, vem som ska äga din hälsoinformation och i vilken utsträckning kommersiella aktörer ska släppas in i vårdapparaten för att erbjuda tjänster kring it. 

Här nedan vill jag nöja mig med att ta upp ett perspekitv, nämligen behovet av utbildade it-kunniga studenter som kan utveckla och hantera de informationssystem som krävs för en fungerande eHälsa, då it och vård kopplas samman.

Att frågorna är många och omfattande visar den färska rapporten Hälsa genom e från VINNOVA, en rapport som bland annat vill peka på möjligheterna till innovation och företagsinitiativ som kan tas kring eHälsofrågor, alltså frågor där hälsa och vård kopplas till de möjligheter som it och informationssystem ger.
 
Svaret på frågan om hur dina prover och bland annat din journal ska hanteras har en stor inverkan på hela vårdkedjan, betonas i rapporten.

Det påverkar dig som individ och patient med frågor kinrg integritet, säkerhet och din kunskap att hantera all information.

Det påverkar de som ska vårda dig där läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal inte ska behöva bli hindrade av illa strukturerade informationssystem för att ge dig rätt vård.

Det påverkar politiker och vårdledning som ska besluta om organisation så att de kan se kostnader och nödvändiga förändringar av vårdapparaten.

Det påverkar den tekniska it-infrastrukturen och hur informationssystemen byggs upp så att dessa inte blir säkerhetsrisker och så att de blir kostnadseffektiva och användarvänliga.

När ditt behov av vård kopplas till avancerade informationssystem blir kravet stort på att dessa system inte haltar och fungerar dåligt. På det kan man lägga många aspekter. Låt mig alltså stanna vid en, utbildning av kunniga it-studenter.

För det är här som studenterna kommer in. På exempelvis Umeå universitet pluggar hundratals studenter systemvetenskap, datavetenskap, betendevetenskap mot it-miljöer och interaktionsdesign. Deras kunskaper och kompetens är avgörande för att din framtida vård ska bli säker, också när den kopplas mot informationssystem som exempelvis elektroniska journaler.

Därför är vikten av att dessa studenter får en bra utbildning stor och det är av stor betydelse att få fler att välja dessa utbildningar. Det går inte att nog understryka. It-studenterna ingår som en del av det pusselbygge som måste till när it och vård kopplas samman till eHälsa. Det är en viktig pusselbit din hälsa och din trygghet i vården.
 

Alldeles färsk statistik för Facebook i Sverige visar att snart har varannan svensk ett Facebook-konto. Enligt en sammanställning som statistikbitaren Simon Sundén har gjort har 45 procent av svenskarna ett konto på Facebook (maj 2011). Och den grupp som växer mest är kvinnor över 50 år.

Siffrorna ska tas med viss försiktighet eftersom undersökningen inte tar hänsyn till att en person kan skaffa flera konton och därmed dra upp andelen konton för hela befolkningen. Men trenden är mycket tydlig. Facebook fortsätter också under 2011 att växa och antalet konton uppgår enligt Simon Sundén till 4 234 540 i maj 2011, och det är inte minst kvinnor över 50 som nu kliver på tåget.

För företag som annonserar via Facebook är dessa  siffror av stor betydelse eftersom kvinnor över 50 är en köpstark och intressant målgrupp för många företag.

‐ Det [är] viktigt att komma ihåg att 80 procent av besluten fattas av kvinnor, oavsett om det gäller köp av bil, försäkring eller andra typer av produkter och tjänster och man kan helt enkelt inte ignorera en sådan stor konsumtionsgrupp, menar Susanne Willfors, ansvarig för förlagsjätten Allers affärsutveckling och strategi, i en intervju som gjordes redan 2008 i IDG-bilagan IT Tjej.

När nu denna grupp tre år senare i form av kvinnor över 50 tydligt samlas på Facebook kan racet ta sin början för företagen att hitta fram till dem med sina annonser på Facebooks sidor.

(Tack till Martin Garlöv för tipset!)

Aftonbladet och Expressen raderar läsarnas bloggar. Vad händer om Facebook, Bilddagboken och Flickr i framtiden gör samma sak?

Aftonbladet och Expressen stänger sina bloggportaler. Mängder av dagböcker raderas därmed och en skatt av människors tankar, känslor och åsikter går förlorad. 

– Drift och utveckling av en bloggplattform kräver stora teknikresurser, och det är inte vår kärnverksamhet, säger Aftonbladets sajtchef Sigge Ennart, i samband med nedläggningen.

Det här är baksidan av flytten från det fysiska till det virtuella livet, från pappersböcker till e-böcker, från fysiska fotoalbum i hemmet till att spara bilderna på digitala tjänster som Facebook och Bilddagboken. För när dessa tjänster en dag stänger ner så går minnet förlorat till delar av våra liv.

I en tid när våra digitala fotspår blir allt fler blir det också viktigare att spara dem som de berättelser de är om vår vardag och våra liv.

Allt fler av oss lägger upp våra liv på internet. Det är där som vi sparar våra dagböcker, dikterna vi skriver,  vår musik, våra bilder och fotoalbum, minnena från alla resor, studentskivor och barnens dop.

Men minneskamrarna på internet är inte statiska. Gamla tjänster läggs ner, nya uppstår. Mycket av den tid som folk lagt ner på Aftonbladets och Expressens bloggar har idag flyttats över till Facebook. Men också andra digitala plattformar konkurrerar om vår tid, som exempelvis Bilddagboken och Flickr för våra foton eller Poeter.se för vår vardagspoesi.

Att vi kan använda dessa tjänster på nätet är underbart. Det innebär att vi kan dela med oss av våra vardagstankar och våra liv på ett sätt som stärker relationer. Men användndet av digitala tjänster som minnesrum har också en baksida. För när de läggs ner försvinner dessa minnen av vår vardag eftersom få av oss orkar flytta över innehållet till andra sajter.

När Lunarstorm stängde ner märktes det tydligt. Även om användarna fick god tid på sig att hämta hem alla dagboksanteckningar, dikter och kommentarer om vardagen så är det svårt att se att något större antal verkligen gjorde det.

Om några år kan det vara Facebooks tur. Genom uppköp av bolaget, ekonomisk osäkerhet eller andra prioriteringar kan Facebook, trots att det är världens största nätverk och community, en dag stå inför beslutet att läggas ner.

Om allt material som användarna lagt upp då bara försvinner eller sprids för cybervinden förlorar vi en nyckel till förståelsen av våra liv som de levs just idag.

Då har vi inte kvar möjligheten att i detalj gå tillbaka och förstå hur upproren i norra Afrika löpte som en eld över Facebooks sidor. Då kommer vi inte att kunna följa hur politiker i Sverige använde Facebook i sina kampanjer. Då kommer vi att kunna förstå hur människor skrev en sista hälsning i loggen hos människor som gått bort. Då kommer alla foton i fotoalbumen att raderas bort, foton som till allra största delen bara finns på Faceook, eftersom de inte sparas i hemmadatorn eller på fotopapper.

Inför det senaste hotet om att bloggarna på Aftonbladet stängs skriver signaturen Eva i en kommentar på Aftonbladet: ”Jag ahde själv en blogg här för länge sedan, då jag slutade stängde jag ner den och förlorade allt! Det kändes inte viktigt just då, men nu ångrar jag mig :(”.

Kanske blir vi många fler som en dag får ångra att det inte fanns några bra backup-system för våra vardagsminnen och digitala fotspår.
 

Du får tio ljudböcker om du köper en ny smart mobiltelefon. Erbjudandet kommer från Telenor, en av våra största mobiloperatörer som just nu pumpar ut en kampanj över landet. Du får alltså inte en kupong att ta med dig till närmaste bokhandel för att hämta ut tio pappersböcker. De tio böckerna ska istället rymmas i den digitala bokhyllan i din smarta telefon.

Valet du står inför när du ska handla ny mobil påverkar långt mer än bara hur telefonen känns i handen. Det handlar också om dina känslor för att tumma på papperssidor eller inte. Men det handlar också om nya affärsmodeller som tvingar bokaffärer att slå igenom och pappersbruken att varsla anställda.

Men åter till erbjudandet om de där tio ljudböckerna. I en instruktionsfilm från kampanjen visas hur du öppnar virtuella böcker och tidskrifter från din bokhylla i telefonen. ”Här kan du enkelt prenumerare på det som du är intresserad av och läsa direkt i appen”, förklarar säljaren i filmen.


Kampanjen lanseras dagarna efter att e-handelsföretaget Amazon meddelat att de i USA nu under våren säljer fler e-böcker än pocketböcker och inbundna böcker tillsammans. Övriga länder följer med i utvecklingen mot e-boken och Amazon rapporterar att i England har antalet nedladdade e-böcker gått om deras försäljning av inbundna böcker.

Debatten mellan traditionella bokälskare och nya teknikkramare är igång och på The Guardians webb väller heta känslor fram kring uppgiften om att e-boken går om pappersboken i Amazons försäljning.

Signaturen bluenose2403 klagar: ”Det här är sorgligt. Jag menar att ingen läsupplevelse kan slå känslan av att hålla en fysisk bok i sin hand.” Bluenose2403 fortsätter med en ingående kärleksförklaring till att få vända riktiga sidor, att bryta upp ryggen på en bok för första gången, att få gå på upptäcksfärd i en riktig bokhylla där man samlat på sig en mängd titlar, att ströva omkring hos bokhandlaren eller i biblioteket, få en första upplevelse av boken genom baksidestexten och att få byta några korta ord med andra bokälskare som du stöter på mellan bokhyllorna.

Andra varnar för tekniklösningar med e-boken som kan ge utgivaren alltför stor makt över texten. Signaturen monnie hävdar att Amazon när som helst kan gå in i läsplattan Kindle och radera bort e-böcker som laddats ner ”Frågan om du äger en e-bok eller inte är mycket mer viktig än vad folk tror: du har ingen som helst rätt till en e-bok, den är inte din... och det enda du lagligt kan göra med e-boken är det som Amazon tillåter dig att göra”. Monnier varnar ockå för att det kan vara svårt att låna en e-bok vidare till någon annan, att kopiera den eller spara den i något annat format.

Men JamesWMoar gillar e-boken och menar ”E-bok eller papper, orden är ändå desamma, och för mig är det det viktigaste”. Fördelen med att kunna lagra hur stort bibliotek som helst överväger också, menar signaturen.

Andra pekar på lättheten att alltid ha med sig e-boken, att det finns ett enormt utbud som är svårt att finna hos den lokala bokhandlaren och att man slipper dåligt tryckta utgåvor som gulnar i papperet och faller sönder.

Signaturen GrCI menar också lite raljerande att teknikfientlighet inte leder till något gått. Om människan inte skulle kunna tänka sig förändringar så skulle vi varit kvar på stenåldern: ”Allt har gått utför sedan vi övergav stentavlorna. Inget slår känslan av nyskrivna runor på en kall bit sten”.

Men e-bokens införande slår inte bara mot bokläsarnas vanor. En lång räcka av affärsmodeller förändras och etablerade industrier tvingas tänka om. Antalet bokaffärer i Sverige minskar och inom den del av pappersindustrin som svarar för tidnings- och bokpapper har man under senaste åren tvingats varsla. I Finland har övertidsblockad under våren legat över pappersindustrin och ett omfattande strejkhot lyckades precis pareras i förra veckan.

Så valet när vi konsumenter nu står inför att skaffa ny mobiltelefon har inte bara med våra känslor inför att tumma på papperskvaliteten att göra. Valet har också stor inverkan på hela kedjor av affärsmodeller och traditionella industrigrenar.
 

Du får tio ljudböcker om du köper en ny smart mobiltelefon. Erbjudandet kommer från Telenor, en av våra största mobiloperatörer som just nu pumpar ut en kampanj över landet. Du får alltså inte en kupong att ta med dig till närmaste bokhandel för att hämta ut tio pappersböcker. De tio böckerna ska istället rymmas i den digitala bokhyllan i din smarta telefon.

Valet du står inför när du ska handla ny mobil påverkar långt mer än bara vilken telefonmodell du ska välja. Det har inte bara att göra med våra känslor inför att vika hundöron på boksidor eller känna pappersytan mot handen. Våra val som leder till förändrat bok- och tidningsläsande har också stor inverkan på hela kedjor av affärsmodeller och traditionella industrigrenar.

Men åter till erbjudandet om de där tio ljudböckerna. I en instruktionsfilm från kampanjen visas hur du öppnar virtuella böcker och tidskrifter från din bokhylla i telefonen. ”Här kan du enkelt prenumerare på det som du är intresserad av och läsa direkt i appen”, förklarar säljaren i filmen.

Video från telenor som visar hur du använder din digitala bokhylla i mobilen.

Kampanjen lanseras dagarna efter att e-handelsföretaget Amazon meddelat att de i USA nu under våren säljer fler e-böcker än pocketböcker och inbundna böcker tillsammans. Övriga länder följer med i utvecklingen mot e-boken och Amazon rapporterar att i England har antalet nedladdade e-böcker gått om deras försäljning av inbundna böcker.

Debatten mellan traditionella bokälskare och nya teknikkramare är igång och på The Guardians webb väller heta känslor fram kring uppgiften om att e-boken går om pappersboken i Amazons försäljning.

Signaturen bluenose2403 klagar: ”Det här är sorgligt. Jag menar att ingen läsupplevelse kan slå känslan av att hålla en fysisk bok i sin hand.” Bluenose2403 fortsätter med en ingående kärleksförklaring till att få vända riktiga sidor, att bryta upp ryggen på en bok för första gången, att få gå på upptäcksfärd i en riktig bokhylla där man samlat på sig en mängd titlar, att ströva omkring hos bokhandlaren eller i biblioteket, få en första upplevelse av boken genom baksidestexten och att få byta några korta ord med andra bokälskare som du stöter på mellan bokhyllorna.

Andra varnar för tekniklösningar med e-boken som kan ge utgivaren alltför stor makt över texten. Signaturen monnie hävdar att Amazon när som helst kan gå in i läsplattan Kindle och radera bort e-böcker som laddats ner ”Frågan om du äger en e-bok eller inte är mycket mer viktig än vad folk tror: du har ingen som helst rätt till en e-bok, den är inte din... och det enda du lagligt kan göra med e-boken är det som Amazon tillåter dig att göra”. Monnier varnar ockå för att det kan vara svårt att låna en e-bok vidare till någon annan, att kopiera den eller spara den i något annat format.

Men JamesWMoar gillar e-boken och menar ”E-bok eller papper, orden är ändå desamma, och för mig är det det viktigaste”. Fördelen med att kunna lagra hur stort bibliotek som helst överväger också, menar signaturen.

Andra pekar på lättheten att alltid ha med sig e-boken, att det finns ett enormt utbud som är svårt att finna hos den lokala bokhandlaren och att man slipper dåligt tryckta utgåvor som gulnar i papperet och faller sönder.

Signaturen GrCI menar lite raljerande att teknikfientlighet inte leder till något gott. Om människan inte skulle kunna tänka sig förändringar så skulle vi varit kvar på stenåldern: ”Allt har gått utför sedan vi övergav stentavlorna. Inget slår känslan av nyskrivna runor på en kall bit sten”.

Men e-bokens införande slår inte bara mot bokläsarnas vanor. En lång räcka av affärsmodeller förändras och etablerade industrier tvingas tänka om. I Sverige har vi ännu inte fått samma omfattning på e-boksförsäljningen som i USA men vi ser hur antalet bokaffärer i Sverige minskar och branshorganisationen Svensk bokhandel rapporterar att allt fler handlar varor via smarta mobiler och att böcker då ligger tvåa bland produkter man köper.

Detta gör det allt tuffare för bokhandeln där 16 procent av landets bokhandlare nu utnyttjar sina checkkrediter till bristningsgränsen för att klara sina utgifter, enligt Svensk Bokhandel. ”För flera är det långsiktigt ohållbart, och några är nära konkurs”, skriver man.

”Det ser väldigt bekymmersamt ut” och ”det kommer att bli ännu värre” är uttalanden från branschfolk som citeras i artikeln Boklådor anstränger checkkrediten maximalt.
 
Inom den del av pappersindustrin som svarar för tidnings- och bokpapper har man under senaste åren sett en minskad efterfrågan vilket lett till varsel och även nedläggning av tidningspappersbruk, Stora Enso lägger ner tidningspappersbruk. 

Så valet när vi konsumenter nu står inför att skaffa ny mobiltelefon har inte bar att göra med våra känslor inför att vika hundöron på boksidor eller känna pappersytan mot handen. Våra val till förändrat bok- och tidningsläsande har också stor inverkan på hela kedjor av affärsmodeller och traditionella industrigrenar.
 

Nu kommer plånboken i mobilen till England. Enkelt håller du bara upp mobilen mot kassaapparaten som läser av att det är din mobil och direkt drar pengar från ditt bankkonto.

Snart är det väl vardagsmat i Sverige också. Mynt och sedlar går bort. Kontokort likaså. Nu är det mobilen som blir din nya plånbok när du strävar ut ur matbutiken med överfull vagn. Och det nya är att det är något annat än sms-betalning det handlar om.

Se nedan hur det går till:

Det är de senaste årens framsteg inom NFC-teknik som gör det nya betalsystemet möjligt. NFC står för Near Field Communication vilket är en teknik för att skicka signaler på korta avstånd, exempelvis mellan din mobil och kassaapparaten. Du måste alltså hålla mobilen nära mottagaren i kassan för att det ska fungera.

Hur gör vi då med de små barnen när de ska springa på kiosken för att köpa lördagsgodis? Måste de ha med sig storasyster som har fått en egen mobil och som kan betala för dem? Eller blir det så att  de kommer att få en småbarnsmobil som innehåller några få funktioner där betala lördagsgodis är en? Och ”ringa hem” en annan. Och positionering en tredje. (Positionering gör att mamman och pappan via internet i realtidsuppdatering på en karta kan följa exakt var barnets mobil är. Och där mobilen är, där är förhoppningsvis också lilla barnet. Aldrig mer vilsna och bortsprungna barn, med andra ord.)

Förespråkarna för mobla plånböcker menar att nu kommer vi alla att kunna ha totalkoll på våra utgifter eftersom allt du handlar kommer att kunna visas på mobilens skärm i olika listor.
Hur mycket frukt har du köpt? Syns på skärmen.
Vad har du lagt ut på kläder? Kolla klädinköpslistan på skärmen.

Men också andra funktioner kommer att bli tillgängliga. Som när du står på Systembolaget och inte kan erinra dig vad det där vinet hette som du köpte när åt lammstek förra hösten. Inga problem. Scrolla tillbaka i listorna över inköp på Systembolaget till rätt datum så hittar du vinets namn och dess pris.

Här blir det intressant att se vilka företagsidéer som kommer att spira kring denna teknik. Kommer någon att starta en tjänst som liknar Viktväktarna fast då med namnet MoneyWatchers eller Pengavakten? Handla smart ekonomiskt så får du extra poäng, eller något sådant.

Vilka företagsidéer som kommer att blomma kring den nya tekniken återstår att se, men helt klart är att det finns utrymme för goda idéer redan nu att börja utforma.
 
Testet i England som nu ska införas har initierats av teleoperatören Orange och kortleverantören Barclaycard som tillsammans med några butikskedjor, bl a MacDonalds, ska testa hur villiga britterna är på att gå över till ett nytt betalsystem. Fortfarande är det ett begränsat test med enbart vissa affärer och man behöver en särskild Samsung-telefon, men ändå, färdriktningen pekas ut mot en framtid då mobilen också blir din plånbok.

Fler trängs i porten för att pröva NFC-tekniken. Nu rapporteras att också Google prövar marknaden för mobila plånböcker. Men det är ännu enbart deras telefon Nexus S som klarar tekniken. Däremot verkar Apple än så länge stå utanför några större offentliga försök. Deras nästa Iphone 5 rapporteras inte stödja tekniken.

Allt är alltså  på testplanet ännu och det kommer att ta ett bra tag innan tekniken blivit allmänt spridd. Men helt klart är att vi går mot ett nytt sätt att betala i affären. Och därmed öppnar sig nya möjligheter för ljusa företagsidéer.
 

Nu kan du se tv i taxin. Åtminstone om du hamnar i rätt taxi i Umeå där ett par bilar monterat in en tv i instrumentpanelen.

"Det är mycket uppskattat inte minst på fredag- och lördagkvällar", säger taxichauffören och sätter på en dvd med Bon Jovi.

Fast nu det är tidig morgon och jag ska iväg med första morgonflyget från Umeå Airport så kanske det hade passat bättre med lite morgonnyheter. Men Bon Jovi rockar fett också klockan sex en tidig majmorgon så det är helt ok.

Själva tekniken att kunna se tv överallt har vi haft i flera år. Via exempelvis SVT Play kan du följa nyhetssändningar och direktsänd sport i din dator och du kan se mängder av tv-serier, dokumentärer och andra program när du själv vill.

Ännu enklare att se tv var som helst blir det i de nya smarta telefonerna eller med en Ipad. Jag har till exempel skrivit tidigare på denna blogg om min nya morgonvana att se BBC News varje morgon när jag rumsterar om på toaletten. Ipad:en är enkel att ta med sig in på toa och med husets trådlösa nätverk har jag full tillgång till internet, också på toa, och kan därför följa direktsändningar från London och andra metropoler.

När nu tv även kommer in taxibilen jag åker med inser jag ännu lite mer att vårt tv-tittande står inför stora förändringar. Inte minst beror det på att prylarna blir allt billigare.

”Jag ville ha det här för flera år sedan, men då kostade det 50 000 kronor”, berättar taxichauffören för mig. Nu stannade paketet på dryga 10 000, allt klappat och klart.

10 000 är absolut för mycket för de flesta vanliga privatbilister så priset måste nog ner ännu mer för att det ska bli mer vanligt. Men i framtiden kanske tekniken blir så självklar och billig att bilen du köper redan har en tv inmonterad som standard.

När all denna teknik kryper in i miljöer där de tidigare inte funnits uppstår självfallet nya frågor. Tv i bilen väcker frågor om trafiksäkerhet. Om vi inte ska få sms:a i bilen, ska vi då få se tv när vi kör omkring, blir en fråga för lagstiftarna att diskutera. 

Och hur är det med tv på toa om morgonen? Kommer resten av familjen att skrika i högan sky när någon fastnat för länge på muggen framför Simspons, Fråga doktorn eller vad man nu har för favoritprogram? Upplagt för teknikvanediskussion i familjerådet!
 

Tre ord från Bill Gates, ordförande i Microsoft, när han intervjuades i BBC Hardtalk, 18 maj 2011:

Om hur mobilen öppnar för nya vanor.
Bill Gates: ”Att läsandet och olika media nu går in i olika digitala apparater är goda nyheter.”
Det betyder: Läsandet blir framöver inte bundet till papper. TV-program är inte längre något som bara kan ses i en TV-apparat. Bill Gates talar om telefonen som den stora möjligheten att öppna upp för helt nya sätt att ta del av kultur och kommunicera. Du får boken i telefonen. Ditt tv-program ser du i din mobil. Och Microsoft vill stötta den utvecklingen.

Om hur skolan förändras.
Bill Gates: ”Betydelsen av mjukvara blir allt mer viktig. Jag tänker då på hur mjukvara kan hjälpa barn att få en bättre utbildning.”
Det betyder: Skolan står inför stora förändringar när läromedel blir digitala och kan laddas ner och öppna för kommunikation mellan elever och lärare. Bill Gates håller fram Microsoft som en ledare i denna utveckling mot en ny skola.

Om Microsofts köp av Skype och betydelsen av att se den man talar med.
Bill Gates: ”Jag försvarar absolut köpet. Det är fantastiskt för Skype. Det är fantastiskt för Microsoft. Videokonferenser kommer framöver att bli så mycket bättre.”
Det betyder: Nu kommer ”bildtelefonens” slutliga genomslag. I framtiden kommer det att vara självklart att se den du talar med.

Ibland känns det som om vi redan kommit långt i den digitala revolutionen. Men oj, vad mycket mer som kommer att förändras.

Uppdaterat tillägg:
Alla dessa tre påståenden från Bill Gates kommer att påverka skolan. Mobila digitala apparater som smarta telefoner och liknande låter klassrummet följa eleven, till skillnad om det fysiska klassrummet dit eleven måste gå.
Ny mjukvara och program kommer att förändra hur vi säker kunskap och delar med oss av den. Påverkar elevens lärande.
Videokonferenser och rörliga bilder kommer att förändra både presentationer och redovisningar som elever håller och skolans möjlighet att lyfta in övriga samhället till skolan.

I framtiden kommer vi kanske att köra omkring med tysta elbilar som inte ger ifrån sig något som helst motorbuller. Skönt och fridfullt, tänker du, men det finns de som varnar för riskerna med alltför tysta bilar.

Synskadade, cyklister och barn kanske kommer att få svårare att upptäcka bilarna i tid om de inte ger ifrån sig något motorljud? För med ett brummande motorljud kan man ofta avgöra om bilen accelerar eller bromsar in, om den närmar sig eller är på väg bort.

NewScientist uppmärksammade frågan redan sommaren 2008 med ett reportage om elbilar med högtalare monterade i hjulhusen för att bilen ska låta mer och därigenom varna andra trafikanter.

Nu i maj 2011 skakar BBC liv i frågan igen, också de med ett reportage om de tysta elbilarna som kanske måste utrusts med högtalare. Se inslaget här.

Läs mer här på BBC om tysta elbilar.

BBC ställer till och med frågan om vi kommer att få lagar som ställer krav på att bilen ska låta med ett visst antal decibel i stadstrafik.

Men om en en elbil ska låta vilket ljud vill du då ha på din? De förslag som diskuteras i NewScientist och BBC verkar främst rikta in sig på ljud som liknar traditionella bilar med bensin- eller dieselmotor.

Men när människor idag vant sig vid att kunna ladda hem ringsignaler till sina mobiler och göra dem lite mer personliga kanske vi i framtiden också vill ha möjlighet att ladda hem olika former av personaliserat ljud till våra elbilar. Vilken affärsmarknad som skulle kunna uppstå kring detta kan man bara fantisera om.

Så en sång av din favoritartist, en kvittrande fågel eller ett smittande barnaskratt kanske kan bli signalen som just din bil ger ifrån sig för att väcka andra trafikanters uppmärksamhet. 

Nedan kan du se inslaget som NewScientist gjort om tysta elbilar.
 

Nu är det dags att ta en titt in i framtidens webb. Ny teknik som bland annat utvecklas av North Kingdom i Skellefteå visar att det är möjligt att ge webbsidor liknande upplevelser som datorspel.

Under det kommande året kommer det bli allt mer vanligt att i reklamsammanhang och webbkampanjer låter den som surfar på en webbsida diretk interagera med de rörliga bilder som visas på sidan. Upplevelsen liknar den man får när man styr en farkost i ett datorspel.

Att Västerbotten med Skellefteå i spetsen kan vara med och driva på världsutvecklingen av dessa nya webbsidor är oerhört intressant och är ett tecken på att länet har en mycket stark kreativ digital it-industri som kan konkurrera med andra aktörer på världsmarknaden.

Se mer om den nya webbtekniken på InfoTech Umeå.

Höstens älgjakt i Västerbotten kan bli spännande att få följa via en läsplatta. Läsplattor, surfplattor, Ipads där man sveper med fingret över skärmen för att ta del av innehållet är på väg att förändra dagspressens nyhetsförmedling. Med Västerbottens Kuriren och Västerbottens Folkblad i en sådan läsplatta skulle de lokala nyheterna kunna få mer på djupet information och förståelse för hur exempelvis älgjakten går till.

För den som vill följa älgjakten i Västerbotten kan en läsplatta ge helt nya möjligheter till förståelse av hur jakten går till. Intervjuer i text, stillbilder och filmat rörligt material gör sig mycket bra på läsplattan och skulle naturligtvis vara en central del av nyhetsrapporteringen.

Förutom utsända journalister skulle jägarnas egna filmer kunna läggas upp här. Med nya positioneringstjänster blir det lätt att följa var i skogen de olika jägarna sitter och kurar och med realtidsuppdatering från hundarnas GPS-sändare kan den pågående jakten följas i direktsändning för den som vill. För den intresserade kan det bli minst lika spännande som en schlagerfestivaltävling eller en VM-hockeyfinal.
 
Med interaktiva kartor skulle man kunna följa var älgen så småningom har skjutits, zooma in på kartan för att se terrängen där fyrhjulingen dragit fram älgkroppen, byta till satellitbild för att se terrängen ur ett annat perspektiv, klicka på väderkartan för att se om dimman legat på eller om det varit klar sol, eller hoppa över till en historisk kartbild som visar tidigare års fällning av älgar på samma plats. Just det skulle kunna ge en intressant inblick i om älgen alltid kommer från samma håll på just den platsen.

Annat material på läsplattan är självfallet kopplingar till interaktiva styckningscheman över en älgkropp och recept på allt från älgbiff till älgsoppa med klimp.

En interaktiv del där användarna av läsplattan kan kommentera och själva bidra med jakthistorier är så klart också intressant.

Eftersom det rör sig om kommersiell dagspress finns även stora möjligheter till förmedling av annonser från klädbutiker, utrustning till vapen och annan utrustning, erbjudanden från mataffärer och allt vad man på denna front kan hitta på. 

Nedan kan du se hur dagstidningen The Telegraph lanserar sig som läsplatta.

Inspiration till hur älgjakten kan få nya vinklar och inspiration till de närmaste årens förändrade nyhetsförmedling kan komma från den just nu pågående INMAs världskonferens i New York, 15 – 17 maj, där ansvariga från dagstidningar och mediehus från närmare 50 länder samlas för att ta del av de senaste trenderna och tekniska lösningarna för dagspress. Fokus under konferensen ligger bland annat på läsplattornas förändring av nyhetsförmedling.

Sverige och inte minst Västerbottens Kuriren AB är väl representerat på denna världskonferens där man i övrigt möter delegater från USA, Canada, Storbritannien, Mexico, Sydkorea, Brasilien, Australien, Sydafrika, Ryssland och en mängd andra länder. Det är ett tecken på att Västerbotten är ett län i framkant av IT-utvecklingen och lovar gott för länet eftersom närvaron på konferensen förhoppningsvis kan ge ett direkt inflöde av idéer till hur Västerbottens Kuriren och Västerbottens Folkblad kommer att möta den digitala tidsåldern framöver.

Just älgjakten i Västerbotten är nu kanske inte ämnet för dagen på INMAs världskonferens i New York. Men det som avhandlas under föreläsningar, i workshops och under mingel på kvällarna kan förhoppningsvis ge effekt på den lokala nyhetsförmedlingen också här i Västerbotten. För i och med att Västerbottens Kuriren AB är så väl representerat på plats kan vi förvänta oss att länet kommer att ligga i framkant kring nyhetsförmedling under de närmaste åren.

Med tanke på att det i Umeå och Skellefteå just nu växer fram ett stort antal IT-företag som satsar på app-utveckling till läsplattor och smarta telefoner samtidigt som Umeå universitet håller mycket välfyllda program och kurser kring programmering och design av gränsnitt för nya medier så är det väl upplagt för en spännande framtid, inte bara för den som vill ta del av älgjakten utan även för den som vill ta del av all övrig nyhetsförmedling i Västerbotten.
 

Nästa steg blir att blöjan skickar ett sms till förälldrarna när det lilla barnet kissat på sig. Och om barnet är på förskolan så går sms:et till personalen som genast kan ta upp  barnet för att sätta på en ny torr blöja.

När Ericsson lanserar sin vision om att över 50 miljarder produkter ska vara digitalt uppkopplade år 2020 kan vi börja spekulera i vilka produkter som vi gärna vill se kopplade till internet.

Mitt tips är att uppkopplade blöjor blir en framgång. Det kan kanske verka onödigt, eftersom barnet har en förmåga att ropa på hjälp när blöjan blivit blöt och är det nummer två så brukar om inte annat lukten avslöja vad som hänt. Trots det kommer den uppkopplade blöjan att bli en framgång bland föräldrar utifrån argumentet att man ju ändå vill det bästa för sina barn. Säkert kommer många också att hävda att det är ju så bra på natten att få veta om barnet kissat på sig. Och till förskolan kommer föräldrarna att hävda att man vill göra det säkert så att inte personalen missar ett blöjbyte i tid.

Uppkopplade blöjor kan också bli en standard inom demensvården bland gamla som inte kan säga till om det läckt kiss. De anhöriga kommer att kräva att sådana blöjor används så att personalen ska kunna upptäcka vad som hänt genom ett sms.

Kanske blir det så att Ericssons vision om 50 miljarder uppkopplade prylar kommer att slås med råge. De inbyggda små elektroniksystemen och sensorerna som exempelvis kan känna av fukt, temperatur, rörelse, ljus, värme och andra tillstånd kommer att bli oerhört vanliga och vi har nog ännu inte alls förstått vidden av den revolution vi är på väg mot.

Som privatpersoner kommer vi att få se en mängd uppkopplade prylar i vår vardag. Här är några möjliga scenarior.

Bilen som krockar larmar automatiskt 112 med besked om hur många som är bältade i fordonet och var olyckan skett. Kanske får vi se en lag som tvingar biltillverkarna att sätta in ett sådant uppkopplat system.

Diskmaskinen skickar ut meddelande om läckage av vatten. Kanske kommer försäkringsbolagen att kräva det som standard för att man ska få teckna hemförsäkring.

Tvättmaskinen i hyreshusets tvättstuga skickar ett sms när tvätten är färdig som påminnelse till den som tvättat. Fastighetsägare kan föra in det i sin marknadsföring när man ska locka hyresgäster.

Krukväxterna säger till när de vill ha mer vatten. Med fuktmätare i blomjorden kan varje krukväxt ställas in för just sitt unika behov av vatten. Det innebär att pelargonian skickar sms oftare än vad kaktusen kommer att göra. Det blir en oundgänglig present till barnen som flyttar hemifrån till sitt eget första boende.

Med tanke på hur många blöjor det finns, hur många bilar, diskmaskiner, tvättmaskiner, krukväxter och alla andra möjliga prylar så kan det faktiskt bli så att 50 miljarder inte räcker när vi år 2020 börjar räkna antalet uppkopplade prylar som kommer att förändra vårt vardagsliv.
 

Många lärare, elevassistenter, fritidsledare, präster, församlingspedagoger och andra ungdomsledare använder Facebook för att hålla kontakt med ungdomar och stötta dem när de brottas med svåra livsfrågor. De privata och förtroliga samtal som då förs sparas i Facebooks databaser vilket kan innebära en risk för att dessa förtroenden ska komma i orätta händer. Kan vi lita på Facebook som en del av elevvården och omsorgen om ungdomar?

Gårdagens uppgifter i Dagens Nyheter om att Facebook slarvat med ett säkerhetslås och därmed gjort det möjligt för annonsörer att komma åt användarnas personliga profiler väcker frågan om hur bra Facebook egentligen är för att hantera kontakter inom skola och omsorg. För det som sägs på Facebook är inte så hemligt som många kanske utgår från.

Fler och fler lärare, pedagoger, fritidsledare och anställda i ideella folkrörelser har börjat använda Facebook som en mötesplats för att stötta unga som har problem. Lärare kan lägga till elever som sina vänner för att sedan skicka privata meddelanden eller hålla en privat chatt via Facebook med eleven. På samma sätt kan elevassistenter eller fritidsledare bygga nätverk med ungdomar via Facebook, och präster och församlingspedagoger blir vänner med konfirmander på Facebook och för privata samtal med dessa.

Det är skrivna samtal som kan vara mycket personliga kring mobbning, utsatthet, ensamhet, sexuell läggning och annat som den unge skriver om i förtroende men absolut inte vill ska bli känt för fler.  

Det som sägs mellan dessa vuxna och ungdomarna i ett privat meddelande på Facebook eller i Facebooks chatt kan synas vara något som enbart de två kan ta del av. För ingen annan kan enkelt smygläsa sådana meddelanden eller följa en sådan konversation.

Men det är viktigt att komma ihåg att också det som skrivs i förtroende hamnar i Facebooks databaser och det är inte känt hur länge dessa ibland livsavgörande meddelanden sparas av FacebookNär nu nyheten når oss om att ett säkerhetslås gått upp hos Facebook måste lärarna, pedagogerna, prästerna, fritidsledarna och andra som använder Facebook för att stötta unga fundera över hur de ska göra.

Ska man köra på och utgå från att det förmodligen aldrig kommer att sippra ut något från de privata samtal man för? Eller måste man hitta andra vägar för att stötta unga som har behov av stöd?

BRIS har valt sin egen väg utanför Facebook och har byggt upp en egen databas och egen hantering av de samtal man för med barn över internet. BRIS erbjuder idag både kontakt via hjälptelefon och via nätet, men eftersom man äger all data själv inom organisationen så löper man förmodligen mindre risk att de privata samtalen ska komma på avvägar än den som kopplar upp sig via Facebook för att vara ett stöd i vardagen.

Det här är ingen lätt fråga. Facebook har blivit ett fantastiskt redskap för vuxna ledare som vill erbjuda stöd åt unga. Och att som BRIS bygga upp en egen infrastruktur och driva egna servrar med databaser är knappast något som enskilda skolor eller kyrkor eller lokalavdelningar av skilda slag klarar. 

Men det är heller inte bra att stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa. Att vara beroende av Facebooks säkerhetsrutiner kan vara vanskligt eftersom man inte har någon insyn i dem eller kan påverka dem i större grad.

Det är viktigt att skolorna och organisationerna tar tag i dessa frågor och för en aktiv diskussion om hur man i framtiden ska stötta unga på ett säkert sätt också över internet.
 

Nu är blöjbarnen på väg att bli internetanvändare, redan innan de kan gå. I takt med att allt fler småbarnsfamiljer köper in nya Ipads och surfplattor sjunker nybörjaråldern till nätet drastiskt, vilket kommer att påverka familjeliv, förskolepedagogik och mediernas utbud till barn.

När man tittar på bärbara och stationära datorer visar det sig att hälften av 4-åringarna har börjat använda internet, enligt undersökningen Svenskarna och internet 2010. Men när denna undersökning gjordes bland svenska familjer i början av 2010 hade iPads och andra surfplattor och läsplattor ännu inte kommit till Sverige.

Sedan ett halvår finns nu de nya apparaterna ute i handeln och försäljningen av dem stiger i rask takt. När dessa surfplattor med sina appar i allt högra grad kommer in i de svenska hemmen kommer det att föra med sig en drastisk sänkning av småbarnens introduktionsålder till internet.

På Youtube märker vi redan tecknen. Stolta föräldrar lägger upp inspelade filmer där de dokumenterat hur deras små telningar snabbt och enkelt lär sig hantera de nya plattorna, som i filmen här nedanför.

Digitala pekböcker med djur som bräker och grymtar, små enkla spel och pussel där färg och form ska kombineras blir blöjbarnens första steg in i mot ett internet som med åren kommer att bli allt större för dem.

Det här påverkar familjelivet. När barnen ska nattas följer surfplattan med för godnattsagan, när barnen ska tröstas kan plattan sättas i deras händer och om mamma eller pappa behöver prata ostört i telefonen kan surfplattan bli räddningen.

Men surfplattan blir också en samlingspunkt där barn och föräldrar kan mötas. Barnen lär sig snabbt att hantera den men de minsta behöver fortfarande lite vägledning. Det ger föräldrar och barn tid för att umgås. Se återigen filmen ovan.

Men surfplattorna påverkar också förskolan. Under de närmaste åren kommer barn som skrivs in i förskolan att i allt högre grad ha erfarenheter hemifrån att använda surfplatta (tänk återigen på babyn i filmen här ovanför). Många förskolepedagoger har redan börjat undersöka hur dessa surfplattor kan bli till en del av barnens lärande och förståelse av omvärlden. På Twitter finns hashtaggen #paddagogik under vilket pedagoger skriver om sina erfarenheter av att använda surfplattor i verksamheten. På Facebook finns gruppen Ipads i skola och förskola och tidningen Förskolan har  börjat med recensioner under rubriken Digitalt där man bland annat tar upp surfplattor. Ett annat exempel är från Umeå där en kursdag som drog närmare 100 bibliotekarier och lärare handlade om surfplattor.

Allt detta är tecken på hur det pågår ett pedagogiskt arbete i förskolorna kring hur de nya surfplattorna kan användas tillsammans med de små barnen.

Surfplattorna kommer även att påverka hur media vänder sig till barn. Här har vi ännu inte sett några mer omfattande försök, men helt säkert kommer det att komma. Med de nya surfplattorna kommer dagstidningar och medier att kunna skapa nya möjligheter för att hjälpa barn att orientera sig i världen på det sätt som är lämpligt för deras utvecklingsnivå.

Blöjbarnens surfande har kommit för att stanna.

(Svenskarna och internet 2010 är utgiven av WII, World Internet Institute.)

Mikrobloggen Twitter har blivit en levande kanal för många att berätta om vad som händer i Umeå. De twitterinlägg som rullar förbi i ett aldrig sinande flöde ger en bild av händelser och tankar om Umeå som är värdefullt för att förstå vår nutid men också värdefullt för de som kommer efter oss. För tänk om vi hade kunnat spana in i 1910-talets Umeå via ett Twitterflöde? Det hade kunnat ge oss en mycket större förståelse om vardagslivet för den tidens människor.

Men vem dokumenterar och sparar dessa små vardagsanteckningar på Twitter som skrivs idag om det som händer i kommunen? Tyvärr ingen och den dag som Twitter går i konkurs och läggs ner kommer förmodligen all denna information att bli omöjlig att återskapa.

Men Twitter, hallå? Det är väl bara tarvligheter och meningslösa inlägg från folk som har extremt behov av att exponera sig själva och sina åsikter?

Nja, inte alls. Visst är utrymmet begränsat till korta meddelanden som helst inte ska vara längre än 140 tecken, och visst handlar Twitterinläggen ofta om den egna enkla lilla vardagen, men utifrån dessa förutsättningsar så ger Twitter en bild av det liv som levs i och kring Umeå idag. Det är en inblick i Umeå som förtjänar att studeras och bevaras för att vi ska förstå oss själva lite bättre och för att kommande generationer ska få en ytterligare pusselbit till förståelsen av det vardagsliv vi lever här och nu.

Strömmen av inlägg kan synas vara oöverskådligt men det finns sökfunktioner och letar man på Umeå kan man filtrera fram de inlägg som nämner staden. Så bland tweetsen (somTwitterinläggen kallas) om Umeå ryms allt från tips om konserter och kulturarrangemang till inlägg i lokala debatter som om K-märkta historiska byggnader ska få rivas eller inte. Och så mitt i alltihop ett twittrande kommunalråd som cyklar till jobbet.

Små enkla noteringar om vardagslivet syns i flödet som när ett av Umeås kommunalråd under signaturen ”andersagren” morgonglatt twittrar om sin väg till jobbet med orden ”har just cyklat genom ett vackert Umeå. Solen skiner och det är redan full fart på umeborna. Nu på stadshuset redo för dagens möten”.

Och senaste dagarnas värme i Umeå färgar också av sig på Twitter när signaturen ”OlaJanhall” skriver: ”Sjukt overkligt 17 grader varmt kl. 21:19 i lilla Umeå. Om inte nationellt rekord så tusan är det lokalt.”

Men inlägg i den politiska debatten är också vanligt. Det senaste dygnet har många Twitteranvändare skickat vidare (retweetat, som det heter på Twitterspråk)  ett inlägg som först skrevs av Sveriges Radio under signaturen SR_P1morgon: ”Riva eller inte riva - det är frågan?: I Umeå pågår det just nu en livlig rivningsdebatt. Ska k-märkta hus rivas..”, följt av en länk till radioinslaget.

Signaturen ”Tilljan” tycker till med ett inlägg om stadens energihantering ”Hur kan Boden ta knappt hälften så mycket betalt för att ta emot bioavfall gentemot Umeå? Vad gör de för fel i Ume?”,  medan ”eriknorbergh” tipsar om hur Umeå marknadsför sitt varumärke: ”Umeå har bytt från Norrlands huvudstad till "Umeå vill mer". Apropå kommunslogans”.

Bland de som twittrar om Umeå lyfter också flera fram musiklivet. ”TheRealestDavid” skriver: ”det som känns freshast musikmässigt i Sverige just nu kommer från...umeå. otippat men så är det.” medan ”carlssonism” frågar ”LordAlmgren”: ”Öj! när är du utomlands? ser invasionen spelar typ i slutet av maj i umeå!”

Och så har kommunalrådet kommit fram till sitt jobb och ”andersagren” skriver: ”Viktigt fortsätta utbyggnaden av Umeå Airport” varefter han länkar till ett blogginlägg han skrivit om betydelsen av stadens flygplats.

Så speglar Twitterinläggen en stad där människor uppskattar det varma vädret, cyklar, spelar musik, har åsikter och tycker till. Ett flöde av tankar som förtjänar att lyftas fram och sparas till kommande generationer.
 

Nästa gång jag köper en ny bil ska jag fråga försäljaren om den är intelligent nog att kunna skicka sms. Den tanken slog mig när jag var iväg med bilen till bilbesiktningen på Västerslätt i Umeå för ett par dagar sedan. Den gick igenom, men fick en notering om ett läckage i vänster stötdämpare bak. Den noteringen skulle jag vilja ha direkt från bilen istället, via ett sms.

Att en gång om året åka ut till bilbesiktningen på Västerslätt känns inte lika säkert som om jag kunde ha ett automatiserat datorsystem som kontinuerligt via sms eller e-post rapporterade till mig hur min bil mår.

Jag vill därför att min nästa bil ska vara en smart bil som kan skicka ett sms till mig som varnar för att stötdämparen börjat läcka olja. Jag vill att bilens datorsystem ska prata med mig så att jag förstår vad som händer med min bil.

Mitt samtal med bilen har förvisso redan börjat. Jag har till exempel haft problem med katalysatorn vilket innebar att en gul varningslampa börjat lysa på instrumentpanelen. Den gula lampan är ett steg på vägen mot en dialog mellan mig och bilen, men jag vill ha ett mer utbyggt samtal. Jag vill inte bara ha en gul lampa. Jag vill ha ett sms i klartext som förklarar vad som kan hända när katalysatorn börjar krångla eller när olja börja läcka ur stötdämparen.

Jag kan till och med tänka mig att låta min bilverkstad vara del av det samtalet. Då får bilens datorsystem kommunicera inte bara med mig via sms utan också med bilverkstaden som kan skicka ett erbjudande till mig om vad det kostar att reparera och gärna också ge förslag på tid när de kan ta emot mig. 

I en ny bil finns det idag upp mot 50 olika datorer som styr allt från bromsar och antisladdsystem till bränsleinsprutning och luftkonditionering. Det innebär att allt mer av bilutvecklingen går från att vara fokuserad på enskilda komponenter till att kretsa kring systemarkitektur och utveckling av den programvara som styr datorsystemen.

För att hitta en gemensam standard för dessa datorsystem har världens största bilföretag gått samman i projektet Autosar (Automotive Open System Architecture). Denna vecka, 11 maj, möts man i Frankfurt för sin tredje konferens för att gemensamt styra arbetet vidare. It-företaget Know IT är med i samarbetet och förklarar på sin sajt vad det innebär.

En gemensam grundutveckling och en öppen standard är mycket viktig för bilindustrin. System som tagits fram av olika företag ska kunna fungera tillsammans vilket innebär snabbare och mer ekonomisk utveckling.

Men det är också viktigt för mig och min trygghet i trafiken. Jag är rädd om mitt liv och vill att min bil ska vara så säker som möjligt.

Därför är jag inte riktigt nöjd med att enbart prata med bilbesiktningsmannen en gång om året. Jag vill ha ett kontinuerligt samtal, ständigt pågående, alltid närvarande.

Jag vill ha en öppen kommunikation mellan mig och min bil. Jag vill inte att något ska vara osagt mellan oss. Så nästa gång jag köper en bil ska jag fråga om den kan skicka sms.
 

Om några år, då kontanter ersatts av betalning över internet och mobil, kan det bli svårt att betala svart för arbeten. Räcket på verandan behöver fixas, bilen ska lagas, håret ska klippas och de som serverar på bröllopet vill ha en femhundring. I ett kontantlöst samhälle kan det bli svårt att betala svart för sådana arbeten.

För det verkar som att mynt och sedlar är på väg att fasas ut. Ett tecken på detta är när Swedbanks kontor på Teg i Umeå meddelar att man inte längre vill ta emot några pengar. I ett informationsbrev som skickats ut denna vecka skriver man ”Det innebär att du inte längre kan sätta in eller ta ut dina sedlar och mynt hos oss på Tegskontoret”.

Banken vill alltså inte längre ha dina sedlar och mynt, och man motiverar det med att man därmed kan erbjuda ökad säkerhet, ”både för dig som kund och för oss som personal”.

Steg för steg går vi mot ett kontantlöst samhälle. Sedlar och mynt kommer framöver att bli allt mer ovanligt att använda när betalningarna läggs över på kort och mobilen. Redan idag betalar många med kort, också för mindre inköp. Några har också gått över till mobilen för att betala för bussbiljetten och bilparkeringen. På samma sätt kan sms användas i välgörenhet, som när du skickar ett sms i samband med ett tv-program där man samlar in till välgörenhet. Och i många kyrkor ser vi hur man installerar kollektomater där gudstjänstbesökarna kan dra sitt bankkort för att skänka pengar.

Vi är på väg mot ett kontantlöst samhälle och förmodligen kommer vi att en dag i framtiden inte längre kunna använda sedlar och mynt. Det sker inte imorgon och förmodligen inte på den här sidan av 2020. Men om 15 år, om 20 år, ja, med största sannolikhet inom 50 år så finns inte längre sedlar och mynt som betalningsmedel. Då är det betalning över nätet som gäller, också om du ska köpa en blomma eller en korv på torget.

Det kommer också att påverka den svarta handeln. För om du måste betala för allt via kort och mobil kommer också allt att kunna registreras. Det som idag kan ske i skymundan med kontanter kommer i ett kontantlöst samhälle att bli registrerat som transaktioner via mobilen eller på kortkontot.

Det kommer inte bara att påverka vardagens små svartarbeten. Det kommer i än högre grad att påverka den stora brottsligheten kring droger, prostitution och trafficking. Om denna brottslighet inte kan använda sig av kontanter och inte kan gå in på banken för att tvätta svarta pengar vita så blir det svårare för de som ägnar sig åt detta att klara av sin brottslighet.

Förmodligen hittar man då andra vägar för att finansiera sina brottsliga verksamhet. Men det kan då blir lättare att spåra för myndigheter om den brottsliga verksamhetens ekonomi blir digital.

Hur blir det då med vardagens så svarta överenskommelser? Kommer vi också här att få se nya betalningsvägar för att kunna betala snöskottningen av uppfarten utan att myndigheterna ser vad som sker? Ja, förmodligen, men hur vet vi inte idag.

Däremot vet vi att vi är på väg mot ett samhälle där sedlar och mynt inte längre kommer att finnas kvar som betalningsmedel.
 

Efter några dagar med Al Gores e-bok Our Choice nedladdad till läsplattan börjar jag ana att vi snart måste omdefiniera begreppet bok, åtminstone när vi sätter bokstaven e framför som i e-bok. För teamet kring Al Gore med företaget Push Pop Press i centrum är med sin digitala bok med i den utveckling av applikationer i form av e-böcker som inte bara inbjuder till läsning av texter utan ger en hel upplevelse av lyssnande, tittande och interaktivitet med läsaren.

(Eller tittaren? Eller deltagaren? Eller vad ska jag kalla mig själv när jag tar del av denna e-bok? Den är så mycket mer än att enbart läsa textrader från vänster till höger.)

När Al Gore år 2006 klev fram som miljöförespråkare med En obekväm sanning valde han filmen som form. På världens biografer och sedan i alla möjliga tv-kanaler har hans film under några år väckt debatt om jordens överlevnad och ett hållbart samhälle.

När Al Gore nu kommer åter år 2011 med Our Choice som ett nytt debattinlägg låter han en e-bok som en så kallad app till en läsplatta förmedla budskapet om att denna värld trots allt kan räddas. När han nu tar steget från film till app tar han därmed också steget in mot framtidens kultur och det han visar ger mersmak. Som på filmen nedan kan e-böcker alltså redan idag se ut.

Al Gore's Our Choice Guided Tour from Push Pop Press on Vimeo.

Applikationen Our Choice finns sedan någon vecka att ladda ner från App Store till läsplattan iPad. Den som gör det får ta del av en produkt som visar vägen mot e-bokens framtid, framför allt när det gäller faktaböcker och läromedel.

Det är så här e-boken kommer att se ut under de kommande åren. Vi kommer att få se allt mer av bilder, allt mer rörliga filmer, allt mer av ljud, kartmaterial och interaktiva delar som uppmuntrar till att vara delaktig i läsandet, tittandet och lyssnandet.

Med denna nya form av upplevelse finns det stora möjligheter att den digitala boken kommer att öka läsandet (eller vad vi ska kalla det vi gör med dessa e-böcker). Jag håller det för troligt att allt fler som aldrig öppnat en bok nu plötsligt blir bokslukare med stöd av läsplattan och e-böcker som i formen liknar Al Gores Our Choice.

Al Gore har gett sitt bidrag till att utforma en tidsenlig e-bok. Nu är det upp till alla institutioner, organisationer, skolor, utbildningar, bibliotek med flera att börja utforska utforska vad dessa interaktiva e-böcker kommer att betyda för läsning, lärande och kulturupplevelse.

Skolan har en viktig roll.
Vilka pedagogiska framsteg kan göras med dessa e-böcker? Hur kan de användas i lärandet? Vilka pilotprojekt kan komma igång? Kan elever med särskilt behov få extra stöd via dessa e-böcker? Vilken finansiering krävs? Hur kan skolledningar vara med och inspirera?

Biblioteken behöver se över sin utlåning.
Idag måste biblioteken betala 20 kronor per utlån av digital bok till förlagen. För en fysisk bok betalar men enbart 50 öre. I längden blir det därmed orimligt att rymma digitala boklån i befintlig budget. Måste ett biblioteksuppror till för att ändra på detta? VIlken teknisk utrustning behöver biblioteken köpa in? Hur kan fortbildning av bibliotekarier se ut?

Förlagen måste våga.
Utan förlag som satsar på utgivning av nya e-böcker riskerar utvecklingen att stanna av. Men vågar förlagen hitta nya distributionsmodeller, arbetssätt och affärsmodeller? Kommer vi att få nya aktörer som tar över de traditionella förlagens roll?

Apputvecklare och IT-företag behöver upptäcka marknaden.
Det växer idag fram ett stort antal IT-företag som satsar på utveckling av appar till de nya läsplattorna och pekdatorerna. Vad behöver dessa för att kunna vara med och driva på utvecklingen mot nya e-böcker? Vilken finansiering kan de finna?

Universitetet och skolor behöver se över sina kursplaner.
Vad behöver lärarutbildningarna för att ge blivande lärare kunskap och färdighet i att använda dessa e-böcker? Hur kan utbildningen av bibliotekarier väva in dessa nya böcker? Datautbildningar och IT-utbildningar där blivande app-utvecklare, programmerare och systemvetare får sin skolning har också en viktig roll att fylla. Liksom journalistutbildningar och en mängd andra.

Media och dagspress kan hitta en ny form för journalistik.
Redan är mediehusen på för att hitta nya vägar för utgivning av dessa appar. Bonniers har prövat sig fram med eget koncept som kallas Mag+. Tidskriften Wired har interaktiva utgåvor av sina tidskriftsnummer. Flera andra tidningar prövar sig fram. Spännande blir det att se när också de lokala dagstidningarna kan hitta utrymma för att utveckla sin form av e-böcker eller e-tidningar som motsvarar Al Gores Our Choice. Under senaste året hade exempelvis Västerbottens Kuriren en lång serie där man i papperstidningen följde en renägarfamiljs liv under ett helt år. Tänk att få den serien utgiven i samma form som Al Gores e-bok. Det skulle kunna bli ett stort lyft för den lokala journalistiken.

Tillsammans kan ett utforskande ske. 
Vi står nu inför ett utforskande av de digitala apparna, e-boken, läsplattor och pekdatorer som kommer att bli allt mer intensivt under de närmaste månaderna och åren. Kan ett samarbete ske mellan de skilda institutionerna som jag räknat upp här ovan och även fler organisationer så finns många vinster att hämta in.

För när boken nu ömsar skinn och blir digital kan vi vinna helt nya upplevelser och få ta del av kultur, tankar och idéer i en helt ny form. Om detta är bokens framtid så behöver vi inte frukta.

Läsplattor och pekdatorer kan kanske innebära en ny brygga in mot teknik för kvinnor. När en studiedag kring dessa tekniska prylar anordnades i Umeå var närmare 80 procent av deltagarna kvinnor och bitvis rådde stor trängsel kring borden med de digitala läsverktygen när många ville testa och pröva deras funktioner. Läs om dagen på InfoTech Umeå.

Bland studenterna på IT- och datorutbildningar vid våra universitet är andelen kvinnor ofta mycket låg. Detta är ett bekymmer för utbildningsanordnarna som inget hellre vill än att få mer jämvikt mellan könen. Samma gäller för IT-företagen. Häromdagen mötte jag en av cheferna på ett IT-företag som rakt upp och ner hävdade att om en kvinna utexamineras från en datorutbildning inom deras bransch så blir honom omedelbart anställd. Företagen vill, precis som utbildningarna, få in fler kvinnor i gruppen.

För något tag sedan kunde vi läsa i media om att 95 procent av iPad-användare är män. Siffran slogs upp mycket stort, men vid en närmare granskning framkom att enkäten som gjorts av studenter vid KTH framför allt hade besvarats på sajter där män är i majoritet. Vilket ledde till de uppseendeväckande resultatet.

Skulle samma undersökning göras bland deltagarna på den studiedag som anordnades i Umeå skulle andelen kvinnor som prövar sig fram med iPads och läsplattor bli mycket större. För kanske är det så att läsplattor, surfplattor, pekdatorer och iPads tvärtom kan innebära att fler kvinnor blir intresserade av ny teknik? Omkring 80 av de 100 deltagarna från skolor och bibliotek var alltså kvinnor. Nu var det kanske inte för ett nyvunnet tekniskt intresse man samlats utan mer beroende på att de som kom var genuint intresserade av förstå vilken riktning läsandet tar i framtiden. Och när de ser att dessa nya verktyg kommer att ha betydelse för läsningen vill man vara med och förstå verktygen också. 

E-boken stod under denna dag i centrum när läsplattorna och pekdatorerna undersöktes och testades. E-boken blev en brygga in till att vilja förstå mer hur tekniken fungerar och vad den kommer att göra med läsandet.

Frågan är om intresset kommer att stanna vid funktionerna och vad de nya verktygen ger för upplevelser. Kanske väcks inte intresset lika starkt för att gå in i tekniken för att förstå utvecklandet av de applikationer som används i de nya läsplattorna och hur dessa appar kan byggas.

En from förhoppning är dock att detta skulle kunna ske. För det är självfallet inte bra att nära 100 procent av apputvecklarna är män. Vi behöver fler kvinnor in i detta nya yrke. För med fler kvinnor som utvecklare får vi in fler perspektiv på hur en app kan se ut och vad den ska vara bra för.
 

Tänk dig att du är ute och går i en storstad på semester och blir lite kissnödig. Svårt att veta vart du ska gå? Lugn. I framtiden kan du förhoppningsvis ställa frågan rätt ut i luften "Var är närmaste offentliga toalett?" och få ett svar i ditt öra som guidar dig rätt.

Aldrig mer vilse i en storstad. Aldrig mer konstiga papperskartor som man försöker veckla ut i blåsten. Nu vill forskare vid Umeå universitet ta fram en digital röststyrd navigation som kan hjälpa dig när du strosar runt bland sevärdheter och i gatuliv på semesterorten.

Guiden som forskarna vill ta fram kallas Spacebook och kan bli en bärbar liten tingest som du kommunicerar med via din röst. Kraven är att den ska vara behändig att ta med sig eftersom du inte ska behöva hålla den i handen eller titta på den för att kunna använda den.

Men utmaningarna är stora för forskarna. De har som mål att skapa en tjänst som förstår vad du säger när du undrar vilken väg du ska ta och därefter svara dig och ge dig anvisningar om hur du hittar dit.

Klarar forskarna detta så kommer åtminstone mina resor att bli mycket mer innehållsrika. Tänk att stå i ett gathörn i New York och fråga ”Nu skulle det vara gott med sushi. Var är närmaste sushi-restaurang?” och i örat få en anvisning om hur jag ska gå dit.

Eller stå framför en kyrka och fråga ”Vad heter den här kyrkan?” och få svar att det är Peterskyrkan (nåja, det hade jag kanske kunnat räkna ut själv). Fast min förhoppning är att jag också skulle kunna fråga ”När byggdes den?” och få en genomgång av dess historia.

Men framför allt. Tänk att kunna fråga rakt ut i luften (eller in i en mikrofon, hur forskarna ska lösa det  vet jag inte): ”Nu är jag kissnödig. Var är närmaste offentliga toalett?”

Här kan du läsa mer om vad forskarna tänker göra.
 

Nu flyttar Umeå kommuns personaltidning Insidan som följt med lönebeskedets kuvert över till webben. Frågan är om kommunes anställda följer med för att ta del av informationen.

Umeå kommun ska inte längre skicka ut lönebesked i pappersformat till sina anställda. I fortsättningen kommer lönebeskeden att ligga på nätet och därmed försvinner även möjligheten att skicka ut ”Insidan” som kommunens personalinformation kallas. Insidan i pappersformat har varit uppskattad, enligt enkätundersökningar, och nu hoppas ansvariga att kommunens medarbetare ska ta del av informationen när den lbir digital

‐ Den ska förhoppningsvis också bli ett forum där vi alla som jobbar i kommunen kan dela erfarenheter med varandra, säger Marit Andersson, kommunens informationschef i den sista pappersutgåvan av Insidan.

Men det blir en tuff match att få de anställda att följa med till nätet för att läsa Insidan. Under valborgshelgen träffade jag ett flertal kommunanställda  och slogs av deras berättelser om hur främmande de trots allt är inför nätet. Ja, de har mail. Ja, de har internetbanken. Ja, flera har också Facebook. Men trots det så berättar de om sitt motstånd till att gå in på nätet. De gör det när de måste, men väljer helst att slippa.

Mitt i den tid då allt fler av oss enkelt deklarerar över internet och betalar parkeringen med sms så finns det fortfarande ett stort antal som helst inte sitter vid datorn. Här har nu Umeå kommun en utmaning när man vill att medarbetarna ska följa med över till den digitala informationen som man lägger ut på nätet.

Insidan fick 2010 en nominering till Svenska publischingprister för bästa personaltidning i offentlig sektor. Det är alltå en uppskattad produkt som nu försvinner från köksborden i pappersform. Frågan är om man klarar av att få med sig läsarna också till nätupplagan.