Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Hårdare spärr på nätet när New York Times stramar åt

Av , , 4 kommentarer 0

När Refused efter fortsätter sitt segertåg med konserter i New York blir också Umeå och Sverige kända på internet. Det ger en föraning om de möjligheter som Kulturhuvudstadsåret 2014 kommer att ha om man rätt sköter sina kort på nätet. De digitala kanalerna kan göra massor för att ge Umeås kultur extra skjuts också utanför Sverige.

Men det finns begränsningar och en sådan är de så kallade betalväggar som många tidningar håller på att genomföra. I ett tidigare inlägg har jag exempelvis skrivit om  Wall Street Journal som lade en krönika om Refuseds USA-turné bakom den ekonomiska spärren.

Också New York Times skriver om Refused från Umeå men här har man valt en annan betalmodell. Upp till 10 artiklar per månad är fria att läsa på nätet, sedan slår spärren till. Det här är en åtstramning från New Tork Times sida, och den infördes så sent som nu i april 2012, tidigare kunde man få 20 fria artiklar per månad, men från och med denna månad har alltså tidningens betalvägg hårdnat (se bilden nedan).


New York Times ökar pressen på läsare att betala för digitalt material.


Anledningen är naturligtvis att man vill ha fler betalande online-läsare. I ett mail till anställda på New York Times skrev Arthur Sulzberger, vd och publisher på New York Times, att det är värt att fira att man under senaste året nått nära en halv miljon digitala prenumeranter. En siffra som man nu vill öka genom att skruva till betalväggen ytterligare några snäpp.
  
Men läser du enbart någon enstaka artikel så går det alltså att läsa New York Times artikel om Refuseds framträdande på Terminal 5 i New York. I hyllningstexten skriver tidningen att bandet ”was formed in Umea, in northern Sweden, by fans of ’80s New York City-style” och går sedan vidare med ”Onstage the band members seemed anything but old. Mr. Lyxzen was lean, angular and constantly in motion: twitching, twirling, swinging and catching his microphone, showing off fast footwork, following a backward somersault immediately with a split.”

New York Times summerar sedan: “It was sweaty, full-tilt punk impact coupled with smart precision, exactly why Refused fans had hoped for a reunion.”

Goda ord för Refused, men också för Umeå och Sverige som förknippas med bandet.
 
För den som vill läsa hur mycket som helst om turnén finns det dock andra vägar att gå än de stora tidningsdrakarna med sina betalväggar. Helt gratis är materialet på den klart mindre, men mycket läsvärda, Brooklyn Vegan där man tar ett rejält grepp kring konserterna med Refused med mängder av stillbilder (se längst ner på deras sida) samt med inte mindre än 21 minuter livefilm från bandets uppträdande. Faktiskt en långt mer omfattande bevakning än vad New York Times kan åstadkomma.
 

Journalister använder Twitter för att bryta politikers tystnad

Av , , 1 kommentar 0

Twitter har som ingen annan digital kanal öppnat upp för spelet bakom rubrikerna när journalister i sina inlägg för alla visar hur de söker svar från politiker och makthavare.

Idag är det Dagens Nyheters ledarskribent Peter Wolodarski som med ett Twitterinlägg visar hur han efterlyser en kommentar av Näringslivsminsiter Annie Lööf om hennes inställning till Kina som demokrati.

Wolodarski skriver "Annie Lööf lovar att vara "tydligare". Bra. Kan vi få ett tydligt svar om Kina är en demokrati eller diktatur? RTa gärna. Ping @annieloof". 

När han på detta sätt anger hennes Twittersignatur i inlägget så betyder det att meddelandet kommer att visas i hennes eget Twitterflöde. Men inte bara där, utan också för alla som följer Wolodarski, vilket i skrivande stund är 20 053 personer.

Att Wolodarski dessutom skriver "RTa gärna" så är det en direkt uppmaning till hans 20 053 följare att förena sig i ett krav via Twitter på att Annie Lööf ska uttala sig. När jag skriver detta har det gått 40 minuter sedan Peter Wolodarski skrev sitt twitteriinlägg och redan har 35 personer skickat det vidare till sina Twitterföljare. Wolodarski sök efter Lööf sprids därmed med stor hastighet genom Twitter-världen.

Samma taktik använde Daniel Öhman och Bo-Göran Bodin när de för Ekot i Sveriges Radio sökte politiker som inte ville uttala sig om vapenaffären med Saudiarabien.

Daniel Öhman skriver i jakten på en intervju med handelsminister Eva Björling: "Lägesrapport om intervjuförsöken i #saudivapen : @EwaBjorling vill ….trumvirvel….trumvirvel… inte vara med kvartifem… #ekot #svpol"

Fem timmar senare följer han upp med inlägget: "Väntar fortfarande på besked om utlovad intervju med .@ewabjorling om #saudivapen #svpol #ekot Kanske i eftermiddag…"

På så sätt får Daniel Öhmans 1 019 följare en direkt inblick i hur reportrarna söker reda ut vad som ligger bakom makthavarnas tystnad. Men eftersom kollegan Bo-Göran Bodin och ytterligare åtta personer retweetar (skickar vidare) Öhmans inlägg till sina följare så kan sammanlagt ytterligare 3 508 personer få inlägget i sina flöden.

Ja, kedjan kan faktiskt bli ännu längre för om dessa tusentals personer i sin tur retweetar inlägget kan det spridas sekundsnabbt till långt många fler.

Så blir Twitter i journalisternas händer ytterligare ett verktyg för att utöva påtryckning på politiker och makthavare som kanske helst vill slippa få frågor om besvärande ämnen.

För journalistutbildningar runt om i landet är detta naturligtvis en viktig erfarenhet att dra lärdom av. De digitala kanalerna är något som nyutbildade journalister behöver få med sig som ett självklart verktyg för sitt yrkesliv.

Facebooks tidslinje för kort

Av , , Bli först att kommentera 0

Stor förväntan hyser man i Norrbotten på Facebooks nya serverhallar i Luleå. Förhoppningarna är stora på att etableringen ska ge fler jobb och ännu mer dynamik till länet. Samtidigt väntar investerar över hela världen på den börsintroduktion som Facebook förväntas göra den 17 maj. Men när nu Facebook står inför en börsintroduktion kan det vara intressant att ägna en liten tanke till hur länge som Facebook själv kommer att överleva.

Köplusten av aktier inför börsintroduktionen verkar dock vara enorm även om de senaste siffrorna pekar på att Facebooks vinst minskar något. Enligt Svenska Dagbladet sjönk vinsten för det första kvartalet 2012 med 12 procent, jämfört med motsvarande period 2011. Samtidigt meddelas att utgifterna för köpet av Instagram blev dyrare än vad man först trodde.

Intresset är hett även om varningsflaggor också nu hissas. På bara några få år har Facebook gått från att inte ens existera till att bli ett av de mest omtalade investeringsobjekten denna vår. Det gör att flera läsare av Svenska Dagbladets artikel blir tveksamma till börsintroduktionen. ”Detta är nästa Framfab – initialt kommer spekulation att driva upp kursen något enormt. När sedan Facebook inte presterar de vinster som behövs kommer rekylen att bli enorm” och ”Raset för Teliaaktien kommer plötsligt att te sig som ett under av lönsamhet” är två av kommentarerna.

Men bäst tycker jag ändå att kommentaren från Järfälla församling i Stockholm är när det handlar om att vilja sätta perspektiv på Facebooks framgång. På församlingens Facebook-konto (jo, man finns ju där ändå) har man lagt ut en bild på den gamla kyrkogården i Järfälla och i en kommentar från församlingen skriver man ”Det går inte att lägga till 1100-talet på Facebooks tidslinje så nu kan vi inte ange när Järfällas första kyrka byggdes som milstolpe.”

Kul att se de som har andra tidsperspektiv än de korta år som nu Facebook fångat in hela världen i.

1 322 kronor för Refused

Av , , Bli först att kommentera 0

Är du villig att betala 1 322 kronor för att läsa en artikel om Refused i Wall Street Journal? Inte det? Synd, då får du inte veta vad den välkända tidningen tycker om Umeåbandets comeback och pågående turné som började i USA.

Gratistiden då du kunde surfa runt på alla världens tidningar verkar gå mot sitt slut. I USA har omkring 300 av landets drygt 1 300 dagstidningar infört någon form av betalvägg vilket innebär att den som vill läsa nyheterna på internet måste upp med sitt kreditkort och betala en online-prenumeration.

För läsarna av Wall Street Journal innebär den nya betalväggen en utgift på 1 322 kronor per år för den som inte prenumererar på tidningens pappersutgåva. När nu tidningen skriver om det svenska bandet som startade 1991 ”in the northern university town of Umeå” och som tidningen fångat in på deras väg från Coachella-festivalen i Kalifornien till en spelning i New York, är kanske priset över tusenlappen för mycket även för den mest fanatiska punkvän från Västerbotten. Och inte går det heller att enbart köpa loss Refused-artikeln. Nej, hela året måste du betala för om du vill läsa mer.
 
Det här är ett lyckat drag, hävdar USAs tidningsutgivare. Den första chocken hos läsaren gör att internetläsandet går ner något, upp mot 15 procent och kanske mer, men efter några veckor kommer läsarna tillbaka, menar flera utgivare i en artikel på Wall Street Journal (en artikel som faktiskt var gratis också för en snyltläsare som jag).

Wall Street Journal och de andra tidningarna i USA får nu efterföljare också i Sverige. Också här vill flera dagstidningar pröva att ta betalt för sitt online-innehåll.
 
Sydsvenskan har börjat ta betalt för sitt digitala material och Dagens Nyheter har helt nyligen infört sin version av betalvägg där man tar 29 kronor i månaden av den som redan har en prenumeration på papperstidningen, medan den som vill läsa DN enabrt digitalt får hosta upp med 199 kronor i månaden. Visst, fortfarande kan alla läsare få korta, snabba uppdateringar på dn.se men vill man ha hela tidningen med alla artiklar får man snällt betala via dagensnyheter.se.

Norrland då? Jodå, utvecklingen mot betalväggar hittar också fram till norra Sverige. NSD och Norrbottens-Kuriren meddelar att de under våren 2013 kommer att införa någon form av betalvägg.

– Vi kommer tappa trafik initialt. Men erfarenheten från exempelvis lyckosamma New York Times, som har infört betalvägg, är att folk vill betala, säger chefredaktör Mats Ehnbom i en intervju i NSD.

Vilka nyheter och vilket material man ska börja ta betalt för i Norrbotten är dock ännu inte bestämt och inte heller hur mycket det kommer att kosta.

Om Västerbottens-Kuriren och Västerbottens Folkblad ska välja samma väg är ännu inte klart. VK-koncernens vd Sture Bergman säger i en intervju i markup.se att man vill avvakta utvecklingen.

Frågan som måste prövas är naturligtvis vilket innehåll som läsarna är villiga att betala för. Kommer läsarna att vilja betala på internet för nyheter om Björklöven eller om SM-finalerna i innebandy? Är läsarna villiga att betala för att få veta hur det går med ockupationen av sjukstugor eller utbyggnaden av konstnärligt campus? Kulturartiklarna, kanske? Eller utrikesnytt?

Här gäller det att trampa försiktigt och klokt för tidningensledningen så att man inte tappar den trogna online-skara man idag byggt av läsare.

Fast sista knäckfrågan av alla blir förstås: Är du villig att betala för detta blogginlägg? En krona? En tia i månaden? Vill du betala för kommunalrådet Lennart Holmlunds blogginlägg? För Anders Ågrens funderingar? Eller för Lövenbloggen?

Kommer de viktiga bloggarna som ger möjlighet för ett öppet demokratiskt samtal i länet att fortsätta vara fria även om tidningen en dag inför någon form av betalvägg? Svåra avvägningar för en tidning som befinner sig i den strida strömmen av förvändling som ny digital teknik för oss in i.
 

Umeåföretag på global marknad

Av , , 1 kommentar 0

Nu har Umeåföretaget Turborilla över 90 000 personer på Facebook som gillar företagets Iphone-spel Mad Skills Motocross.

Fascinerande hur internet öppnat en helt ny marknad för företag som från norra Sverige på detta sätt kan lansera sina produkter och tjänster på en internationell marknad. Kan för övrigt nämna att Turborilla just nu också kör en 14-veckors turnering i Mad Skills Motocross där över 47 000 spelare från hela världen registrerat sig för tävlingen.

Ett fönster har öppnats mot världen också för mindre lokala företag som därmed kan bli globala.

Den digitala kyrkan

Av , , Bli först att kommentera 0

Skicka din bön via sms direkt till kyrkans altare. Föreslå psalmer via Facebook. När Sveriges Radio i samarbete med Rättviks stiftsgård sänder radiogudstjänst på söndag 22 april tar man hjälp av digital teknik för att stärka gudstjänsten.

Allt fler platser och miljöer blir uppkopplade och digitala. I affären skannar vi mjölken och brödet och våra val registreras digitalt. I skogen är de nya avancerade skogsmaskinerna uppkopplade mot internet och ute på havet kan fartygskranarna bevakas via fjärrkontroll från kontor på fastlandet.

Nu är det alltså gudstjänstens tur. Vid den kommande söndagens radiogudstjänst i Sveriges Radios P1 (22/4) kommer en mobil att läggas på altaret i kapellet på Rättviks stiftsgård och under gudstjänsten kan alla gudstjänstdeltagare, i kapellet eller vid radion, sms:a in en bön till denna mobil.

Men deltagandet i gudstjänsten är inte bara knutet till söndagen. Redan i förväg har Facebook-gruppen Önska psalm till radiogudstjänst på Stiftsgården varit igång där vem som helst kunnat föreslå vilka psalmer som ska sjungas.

En mobil som tar emot sms på altaret är långt ifrån det sista steget vi kommer att få se när det handlar om digital uppkoppling i kyrkan. Flera kyrkor har redan börjat använda så kallade kollektomater i vilka man drar sitt bankkort för att ge kollekt och Facebook-grupper finns för gemensam förberedelse av predikan i kyrkor.

Utfallet av ny teknik i kyrkan och i den interaktiva digitala radiogudstjänsten är mycket intressant att följa men det ställer också ett antal frågor kring säkerhet och om hur teknik förändrar det fysiska rummet och människors beteenden och relationer med varandra.

Är det rätt att sträva efter att alla platser och miljöer blir uppkopplade? Vad händer när så sker? Är det viktigt att förklara för den som sms:ar in en personlig bön att det enkelt går att spåra till vilken telefon som det skickades från? Kan gemenskap mellan människor blir starkare av att teknik på detta sätt förs in i en andlig miljö? Blir närvaron rikare?

Vad händer med gudstjänstens rum när deltagare kan finnas på andra platser men ändå direkt medverka i realtid? Vilka ska då räknas in som gudstjänstdeltagare? Hur blir det med de som står utanför den digitala tekniken? Man räknar med att över en miljon svenskar inte använder internet, de flesta är äldre och har en större vana att gå i kyrkan än andra åldersgrupper. Finns det risk för att dessa ställs utanför om teknik blir framträdande i alla rum och platser?

Dessa och andra viktiga frågor blir nödvändiga att följa upp för de som nu strävar efter att göra också gudstjänsterna digitala.
 

Kan roboten bli vår vän?

Av , , Bli först att kommentera 0

Tv-serien Äkta människor gav nyligen en bild av vad som kan hända i ett samhälle där människoliknande robotar finns i våra hem. Nu har några studenter vid Umeå universitet gjort sin framtidsversion av hur livet med robotar kommer att bli. (Se filmen längst ner i detta blogginlägg).

Förutom det som studenterna gjort pågår det också avancerad robotforskning vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. En av forskarna är Erik Billing som i januari lade fram sin avhandling om robotforskning och det är mycket intressant att följa hans arbete. I en intervju säger han:

– Robotar blir allt vanligare inom många områden. Än så länge ser vi dem inte ute på gator och torg, men de är numera en självklarhet inom industrin, militären och sjukvården. Moderna robotar blir allt duktigare på att interagera med människor och kan därför ta plats på fler och fler ställen i samhället, säger Erik Billing i en intervju på InfoTech Umeå.

På frågan om vi ska vara rädda för robotarnas intåg svarar Erik Billing:

– Det bör vi eventuellt vara, men inte för sådana robotar som vi ser i Äkta människor. Senaste åren har obemannade flygplan och landfordon blivit allt vanligare inom militären och dessa håller nu på att förändra hur många länder kan bedriva krig. I stället för att skicka iväg 18-åringar till fronten kan vi låta soldaterna ha säkra kontorsjobb hemma i hemlandet och samtidigt bedriva fjärrstyrda krig i andra länder. Det är svårt att sia om vad detta får för konsekvenser i förlängningen, men som jag ser det utgör den här typen av militära applikationer ett mycket mer reellt hot än framtidens kombinerade hushållsassistent och sexleksak.

Nu har alltså två studenter vid Digital medieproduktion vid Umeå universitet gjort sin version av ett framtida samhälle där robotar finns med i vår vardagsmiljö. Här nedan är deras bidrag till diskussionen om framtidens robotar.

 

Datorer i skolan viktigt för elevers kompetens

Av , , 2 kommentarer 0

Det är viktigt att ”alla barn i Sverige ska få använda digitala moderna lärverktyg, ska kunna få digitala kompetens”, säger it-minister Anna-karin Hatt i SVTs morgontv. Hon menar att ”alla kommuner är skyldiga att leva upp till de krav vi ställer i alla styrdokument”, och understryker att ”det är helt självklart att våra barn måste kunna få en digital kompetens”.

Ett inblick i hur datorer i skolan kan förändra eleverna lärande finns i intervjurapporten Lärande utan gräns, som getts ut i samarbete mellan Umeå kommun och InfoTech Umeå.

18 elever från Umeås gymnsieskolor har i rapporten fått ge sin syn på hur deras lärande förändrats sedan de fått en egen bärbar dator. De menar att en egen dator underlättar lärandet jämfört med om de måste gå till en datasal, kommunikationen med lärare och andra elever underlättas, det går lättare att hålla reda på material och uppgifter.

Men påfallande ofta berättar också eleverna om ett informellt lärande som sker utanför den organiserade undervisningen. I rapporten finns eleven som älskar att jobba med hundar och via internet, utöver skolans lektioner, lär sig mer om försäljning och handel med hundar.

Här finns eleven som via Facebook har kontakt med ungdomar i andra länder och diskuterar skoluppgifter med dem.

Här finns eleven som lär sig redigera filmer och lägger ut dem på Youtube och får tusentals besökare.

Här finns eleven som på engelska rollspelssajter skapar teaterstycken med andra teaterintresserade från hela Europa.

Alla vittnar de om ett lärande där de menar sig bli bättre på engelska, på att samarbeta, uttrycka sig och kreativt skapa tillsammans med andra.

Mycket intressanta elevintervjuer som sätter ord på det som it-ministern efterlyser.

Här kan rapporten Lärande utan gräns laddas ner.
 

Social? Tar tag i saker? Har en idé?

Av , , Bli först att kommentera 0

Internet har gett oss mängder av möjligheter att göra olika snabbtester. En av de senaste är Karriärprofilen som vill hjälpa dig att få ett grepp över vilken personlighet du har, kanske slumrar en företagare i dig?

Karriärprofilen finns på Uminova Innovations webb där du svarar på 32 snabba frågor som ger en profil över din person. Du kanske är en projektledare som får saker att hända. Eller en idérik innovatör. Eller en entreprenör som vill satsa på att bygga upp ett växande företag. Kanske en kombo som har lite av varje i sig eller en medarbetare som går in för att vara en trygg lagspelare.

Med frågor om hur du ser på affärsidéer, arbete och fritid, pengar som drivkraft, hur du tacklar motgångar, om du är social och är bra på att bygga relationer och många andra frågor får du fram en karriärprofil som kanske kan hjälpa dig att vidare i dina funderingar kring framtida vägval. Åtminstone kan det vara en av pusselbitarna du kan behöva inför framtida val.


 

Internet hotar första april-skämten

Av , , Bli först att kommentera 0

Internet hotar våra första april-skämt. Jag upptäckte det igår när Västerbottens Kuriren toppar sin sajt med den uppseendeväckande nyheten om att Björklöven lägger ner sin elitseriesatsning och blir ett farmarlag till Skellefteå AIK.

Mitt blodtryck steg hastigt till maxnivå och mitt lövenhjärta slutade slå för en stund. Med alla turer kring Björklöven så kan man inte vara säker. Så jag klickade på nyheten och fram kom ”April April”! Det var ett aprilskämt från VK och jag drog en lättnadens suck.

Var det fler som blev lurade? Säkert, det var ett bra skämt eftersom det låg på kanten av vad en skrämmande verklighet kan innehålla.

Men jag är rädd för att skämtet avslöjades i förväg för många. För de som först mötte nyheten på Facebook innan de gick till VK:s sajt kan ha fått hela aprilskämtet avslöjat av sina vänner eftersom många skrev om det i sina statusuppdateringar. (Här är några av skämten du kunde hitta på internet igår.)

Internet brukar hyllas för att det gjort nyhetsflödet mer öppet och transparent. En milslång bilkö norr om Umeå på grund av snöstormen som drabbade Västerbottenskusten igår under 1 april blir en snabb statusuppdatering i mitt Facebookflöde av en kollega som sitter fast med hästvagnen mitt i snöyran. Hon tar en bild med sin mobil genom framrutan och jag skymtar bakdelen av en lastbil framför hennes bil. Genast är jag uppdaterad om läget på E4:an.

På samma sätt med jordbävningen i Skellefteå för något drygt år sedan. Det var på Facebook jag läste om det först. Liksom bomben i Londons tunnelbana en sommardag. De första bilderna kom till mig från de som var på plats och med sina mobiler skickade ut lite halvt suddiga meddelanden om att något förfärligt hänt. För att inte tala om den arabiska våren som under fjolåret fyllde våra sociala medier med uppror och motstånd mot orättvisa regimer.

Allt detta är gott och något som gör vårt samhälle mer öppet. Men på första april? Då slår den nya öppenheten tillbaka när aprilskämten genast avslöjas i meddelanden på Facebook, twitter och i sms. Första april blir aldrig mer vad det en gång var.