Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Lyckseles digitala kartor

Av , , Bli först att kommentera 1

Lycksele är ett centrum i Sverige för digitala kartor. Den nya tekniken kan vara en del i ett större demokratiprojekt som gör fler delaktiga i samhället.

Verksamheten i Lycksele har byggts upp kring innovativa geografiska informationssystem, så kallad GIS-teknik. Här finns starka nätverket IGIS som för samman aktörer inom området, här finns kartföretag som Cartesia och här finns drivande personer som John-Erik Haraldsson, grundare av Cartesia. Både företaget och Haraldsson prisades under senaste näringslivsgalan i Lycksele med priserna Årets Tillväxtföretag och Årets Guldklimp.

När jag växte upp fanns inga digitala kartor att upptäcka världen med. Vi hade en jordglob i skolan som vi brukade snurra på och tvärt stanna genom att sätta ett finger slumpvis någonstans på kartan. Sedan kunde vi fantisera om hur det skulle vara att växa upp på den platsen.

Idag kan vi med digitala kartor upptäcka världen på helt nya sätt samtidigt vi som vi, var och en, kan göra egna avtryck när vi fyller kartorna med egen information.

Google Earth med möjlighet att zooma in nästan vilken by eller tvärgata som helst i världen kan öppna upp områden för oss som ligger långt bortom allfarvägarna. Och vi som bor i det som ibland kallas för norra periferin kan med Google Earth få också våra trakter att bli synliga för den som vill undersöka dem närmare.

Under ett besök i Jerusalem upptäckte jag själv hur de tryckta Europa-kartor jag såg människor anvönda slutade någonstans vid Stockholm. Det som låg norr därom låg utanför kartan, det var okänt och gick inte att upptäcka. Umeå, Lycksele och Västerbotten var osynligt.

Men när vi tillsammans öppnade Google Earth och via dessa kartbilder flög in över norra Sverige kunde jag visa att här fanns oändliga marker där människor också levde sina liv.

Jag kan zooma in platsen för ispelaren vid Umeälven i Lycksele, jag kan följa Blå vägen upp mot fjällen eller ner mot kusten och upptäcka fiskeläget ute vid Rovågern, utanför Umeå. Återvänder jag mot Umeå kan jag till och med slå på en 3D-vy och flyga in mot en del av staden och uppleva den i tredimensionella perspektiv.

I Lycksele har man förstått vilka möjligheter som öppnar sig med ny digital kartteknik. Skogsindustrin kan lättare få översikt över skogsmarker, professionella GPS-lösningar idealiska för lantmäteri eller lösningar som kopplar samman kartdata med fastighetsdata öppnar för nya affärsmöjligheter.

Men inte nog med det, för med kartorna börjar jag också ana möjligheten till nya steg i demokratiprojekt där världens alla områden kan ges möjlighet att synas på helt nya sätt. För när min trakt, min hembygd, kan bli synlig för andra ökar också mina möjligheter att göra min röst hörd.
 

Kameran som inte stängs av

Av , , Bli först att kommentera 0

Kameran tar automatiskt en ny bild var 30:e sekund. Så länge som du har den på dig registrerar den var du går, vilka du möter, vad som händer runt omkring dig.

Läckert eller skrämmande? Det kallas lifelogging och väcker en mängd frågor om personlig integritet och vår närvaro på internet.

Memoto från Linköping är på gång med kameran som kan bli en storsäljare. Den är mindre än en tändsticksask, den har inga knappar, går inte att stänga av och tar en ny bild var 30:e sekund. När du bär den fastksatt på jackan eller skjortan registrerar den allt vad som händer dig under dagen. Om du inte vill att den ska ta fler bilder måste du stoppa den i fickan.

För att få ut bilderna kopplar du kameran till din dator som lagrar alla bilder den tagit i en server hos Memoto. Därefter kan du vlja om bara du själv ska kunna se dem, om några utvalda ska få tillgång till dem eller om alla ska kunna titta.

Den nya kameran väcker många frågor. Under de senaste dagarna har jag diskuterat den med två olika grupper. Dels ett fyrtiotal präster på konferens för landets universitetskyrkor, dels 30 studenter som läser kommunikations- och medievetenskap vid Umeå universitet, varav många framöver kommer att arbeta som kommunikatörer på myndigheter och organisationer.

En av prästerna utbrast: ”Men hur blir det nu på begravningar?”. Och studenterna undrade om det i en policy för myndigheter kan skrivas in hur användningen av dessa kameror ska kunna rymmas i myndighetens verksamhet.

Det är inte så att alla i de båda grupperna slår bakut och vill vägra den nya kameratekniken. Flera fascinerades av kamerans möjligheter att fånga dagen, att dokumentera i bilder vad en människa är med om. Men gemensamt kunde de konstatera att tekniken idag ofta springer i förväg och att frågor om etik och handhavande lätt hamnar på efterkälken.

Det blir allt mer tydligt att frågor som dessa måste tas upp i de mest spridda grupper. Det är en fråga för präster. Det är en fråga för kommunikatörer. Men också en fråga för skolledningar, för arbetsgivare, för butiksägare, för politiker, för var och en som på något sätt är inblandad i frågor om hur möten mellan människor sker i dagens samhälle.

Filmen nedan visar hur Memoto är tänkt att fungera.

 

Kliver ut ur tapeten

Av , , Bli först att kommentera 0

I veckan samlades 50 it-kvinnor från Umeå för pepp och inspiration. Under temat It-kvinnor tar klivet ur tapeten, ger fart på karriären, gav it-företaget Tietos utvecklingschef Sandra de Brito peppande ord om hur könsmönster kan brytas och hur kvinnor kan ta en tydligare plats i en annars så mansdominerad it-bransch, där bara var femte anställd är kvinna.

Sandra de Brito menar själv att när hon fick rådet att våga ta den plats hon var värd förändrades hennes egen bild av hur hon skulle uppträda.

– Du måste kliva ut ut tapeten, du försöker vara något du inte är, fick jag höra, sade Sandra de Brito som fram till dess ivrigt försökt härma männens uppträdanden.

När hon nu tog klivet ut ur tapet, som hon själv kallar det, "ledde (det) till att min karriär plötsligt tog fart", menar hon.

Spännande att lyssna till och vill du veta mer om föredraget och kvällen finns det att läsa på InfoTech Umeå.

Kvinnors drivkraft på nätet

Av , , Bli först att kommentera 0

Det händer något inom it-branschen i norr. Ett flertal kvinnor kliver fram och tar plats med företagsidéer som handlar om att driva företag med hjälp av internet. Ibland kallas det digitalt entreprenörskap och det kan omfatta allt från e-handel till nätutbildningar och digital marknadsföring.

Idag kom senaste exemplet när Bloggskolan öppnar, ett inititativ av internetforskaren Annakarin Nyberg, till vardags på Umeå universitet, Clara Lidström, som driver Underbara Clara med bas i Umeåtrakten samt Frida Ramstedt, grundare av inredningsbloggen Trendenser (se bilden nedan).

Med sin bloggskola vill de hjälpa kanske framför allt företagare att använda bloggen som ett kraftfullt verktyg i sin affärsverksamhet.

Andra exempel vi sett på sistone är Rapunzel of Sweden som, också med bas i Umeå, på bara något år nått en omsättning på 84 miljoner kronor på försäljning av löshår via internet. Med sin e-handel siktar företaget nu på att inom fem år nå en omsättning på hela 500 miljoner kronor, berättade grundaren Ida Backlund när hon vid Umeågalan härom veckan tog emot pris som Årets tillväxtföretag. 

Ett ytterligare exempel är Ann Klefbohm och Monica Falkner som i höst lanserat företaget QRtryck.nu med affärsmodell att sälja tryck med digitala QR-koder.

De digitala kanalerna visar sig ge ypperliga möjligheter till att starta ny affärsverksamhet för den som kastar sig ut på internet. Att så många i Västerbotten, och inte minst kvinnor, vågar detta är ett friskt tecken. Go girls!

 

Kriget kommer nära mig

Av , , Bli först att kommentera 0

Journalisten Paul Danahar, @pdanahar, befinner sig just nu i Gaza. Jag följer honom på Twitter och kriget kommer mycket nära. Dygnet runt twittrar han om raketbeskjutningar, byggnader som träffas, ljudet av drönare och luftanfall, det avlägsna mullret av kanoner från israeliska fartyg utanför kusten.

Precis när jag skriver denna text dyker en ny uppdatering upp från honom på min skärm. ”Big #israeli air strike in central #gaza in last minutes”. Nu är det inte längre en actionfilm, nu är det på riktigt, Paul Danahar är inte skådespelare. Tanken slår mig att om byggnaden där han befinner sig träffas kan när som helst hans uppdateringar tystna . Han skriver själv om den risken när han rapporterar om hur en israelisk raketattack träffat en byggnad där journalister höll till och skadade sex av dem.

I natt, tio minuter över ett, skrev han: ”Smällar från vad jag tror är artilleri avfyras från havet mot #gaza. Det är för mörkt för att se varifrån. Nu kommer det mer!”

Vad händer? Har huset han befinner sig i träffats? Det går några minuter. Inget nytt twitterinlägg dyker upp på skärmen. Två, tre minuter. Fortsatt tyst. Fyra minuter. Lever han? Fem minuter. Då kommer det. Ett nytt inlägg. ”4 impacts hitting land & shaking the ground in #Gaza”.

Så fortsätter det natten igenom innan gryningsljuset kommer söndag morgon den 18 november. Sover han aldrig?, tänker jag. Konstant har Paul Danahar twittrat fram till 17 minuter efter 02.00. Kanske får han sova något efter det, men i så fall mycket ryckigt. Två uppdateringar kommer strax efter klockan 3 på natten. 04.09 kommer nästa, kanske hade han hunnit somna in då men vaknat. Han skriver: ”Två stora luftanfall nära vår byggnad i #Gaza av #Israel & drönarna är tillbaka”.

Men så får han nu kanske ändå ett par timmars sömn. Det dröjer två och en halv timme innan han är tillbaka. Strax före sju på morgonen tar han upp rapporteringen igen på Twitter och jag fortsätter följa honom medan söndag morgon blir förmiddag.

Aldrig har kriget varit så nära Umeå där jag bor som under dessa dagar. Via sociala medier tränger rädslan, fruktan och döden in i min vardag. Twitter bygger en bro, en länk, mellan mig och krevaderna i Gaza. 

Men det är inte bara journalistens röst inifrån Gaza som jag kan följa. Också den israeliska militären, Israeli Defense Force @idfspokesperson, använder Twitter för att berätta om kriget ur sitt perspektiv. Via deras Twitterflöde får jag en inblick i hur israeler söker skydd mot raketanfall från Gaza och med interaktiva kartor vill man visa hur långt raketer avfyrade från Gaza kan nå.

Kriget kryper ut på internet. Fronten kommer närmare mig. Jag dras in i ett skeende som utspelas i detta nu. Och det kommer inte att bli mindre. Om några år bär jag förmodligen digitala glasögon från Google. Med Google Glass kan jag få upp ett twitterflöde direkt i synfältet, det är glasögon som har en liten digital skärm och med den kan jag låta flöden om kriget i Gaza rulla upp framför mina ögon var jag än rör mig. Kommer jag att orka leva så? Och vem ska hjälpa mig sortera i alla de flöden som jag kommer att ha möjlighet att välja mellan?

Nedan några exempel på twitterinlägg från journalisten Paul Danahar, direkt från kriget i Gaza.


 

Supersnabb dator i Umeå

Av , , 2 kommentarer 2

Umeås superdator Abisko fortsätter ligga i topp bland världens snabbaste datorer. Två gånger om året sker mätningar av värstingarna inom superdatorvärlden och en lista på den 500 snabbaste ställs samman.

Vid centrat HPC2N vid Umeå universitet finns sedan maj i år en av dessa supersnabba datorer som kvalar in på listan. I patriotiska anda bär den namnet Abisko och har avlöst maskiner som Akka och Sarek som på sin tid också låg i topp bland världens snabbaste.

USA leder stort med 250 maskiner på topplistan, följt av Kina och Japan.

Att Abisko finns med på listan är kanske inte helt avgörande men det är viktigt för forskningen i Sverige att vi förmår ta fram datorer som kan erbjuda snabba beräkningar.

Abisko används huvudsakligen för beräkningar och datorsimuleringar, bland annat inom materialforskning, rymdforskning och biovetenskaper. Abisko används också inom undervisningen i datavetenskap och inom flera civilingenjörsprogram, samt är en resurs i samarbeten med näringsliv och samhälle.

InfoTech Umeå finns mer att läsa om Abiskos teknik under skalet (eller skalen eftersom datorn är uppställd i tio stora skåp för att rymmas).

När ingen köper tidningen

Av , , Bli först att kommentera 0

Att enbart trycka dagstidning på papper är ingen väg till överlevnad för ett modernt mediehus. Äggen måste läggas i flera korgar när allt färre vill köpa papperstidningen och upplagorna därmed rasar. Det är budskapet när konferensen SIME Stockholm går in på sina andra dag.

Mediernas överlevnad står i fokus och en av gästerna på scenen är mediehuset Schibsteds koncernchef Raoul Grünthal. I koncernen har han inte bara stora tidningsdrakar som Aftonbladet, Svenska Dagbladet och norska Verdens Gang. Sajter som bygger på helt andra affärsmodeller ryms också i koncernen, som exempelvis Blocket, Hitta.se och privatlånesajten Lendo. För ett par årtionden sedan skulle det ha varit högst ovanligt att ett mediehus ger sig in marknader för försäljning av begagnade bilar eller lån till privatpersoner. Men detta är vad som sker idag.

I en intervju tidigare i år i Medievärlden försvarar Grünthal denna strategi där man strävar efter att ”kombinera publicistiska verksamheter med mer tjänsteorienterade sajter med andra affärsmodeller och hela tiden satsa på det digitala”.

När han nu intervjuas på SIME Stockholm återkommer han till denna strategi.

– Blocket är lika viktigt för Schibsted som Aftonbladet och Svenska Dagbladet i dessa dagar, säger Raoul Grünthal, och han tillägger:

– Att klara av att vara ett teknikdrivet företag är den största utmaningen.

Nya vinstdrivande områden och ny teknik är alltså ledstjärnor för ett av Nordens största medieföretag när det tittar in mot framtidens digitala utmaningar.

Hur de som är satta att driva journalistisk verksamhet inom en koncern med denna strategi ska överleva är en knäckfråga. Men Grünthal menar trots allt att man vill försvara journalistiken.

– Vi tar journalistiken in i en ny digital era, förklarar han.

Men att enbart överleva på journalistik går inte, är företagets slutsats. Därför omhuldar man starkt Blocket, som också är en av de stora vinstgrenarna i koncernen med enorm internationell utveckling i ett trettiotal länder idag.

Man tittar också på nya marknader. Under senaste åren har man gått in med ett större ägande i privatlånemarknaden genom köp av bolaget Lendo, ett företag som erbjuder snabba lån till privatpersoner.

Varken Blocket eller Lendo handlar om journalistik och publicistisk verksamhet men så ser verkligheten ut, enligt Raoul Grünthal.

– Det handlar inte om att försvara och konservera det gamla, du kan inte ha det i fokus som mediehus, säger Grünthal.

Att de nya digitala teknikerna skapar nya förutsättningar för tidigare traditionella industrier står helt klart för den som lyssnar till Schibsteds koncernchef. Frågan är nu om de lokala tidningarna i Sverige måste sträva efter samma utveckling.

Kommer det att bli nödvändigt för Västerbottens Kuriren och Folkbladet att hitta nya affärsmodeller vid sidan av journalistiken? Det är helt möjligt och det har redan skett. När ungdomsforumet Apberget var till salu för några år sedan var det Västerbottens Kuriren som gick in som köpare. Kanske kan vi i framitdens också få se helt andra affärsområden för koncernen Västerbottens Kuriren. Ska vi döma efter hur Schibsted agerar så verkar det vara en fullständig möjlighet.

Ligga med vem som helst

Av , , Bli först att kommentera 0

”Vi är snuskiga. Vi ligger med vem som helst.”, säger Casten Almqvist, vd för TV4-gruppen.

När framtidskonferensen SIME Stockholm fortsätter på dag 2 sätts fokus på hur medierna förvandlas i snabb takt. De traditionella tv-bolagen står inför stora utmaningar, det gäller också TV4, håller Casten Almqvist med om när han intervjuas på scen. TV4:s vd betonar att tv-bolagens gamla ekosystem nu skakar i grundvalarna när nya digitala möjligheter öppnas.

Fortfarande handlar det dock om att göra ”good shows” och bra program, även när tittarupplevelsen flyttar över till nya plattformar och kanaler. Casten Almqvist talar om lägerelden och dess centrala betydelse genom mänsklighetens hela historia. Vi har samlats kring den, vi har delat berättelserna, vi har tillsammans följt historierna som fascinerat oss. Det är denna lägereld som TV4 vill vi återuppväcka genom de digitala kanalerna, hävdar Casten Almqvist.

Sanningen att säga är det inte bara TV4 som idag talar om denna lägereld. Bilden har blivit en ledstjärna för alla som vill bygga upplevelser över digitala kanaler. Möjligheten att koppla samman människor live, under direktsändning, låta dem mötas och dela sina känslor och upplevelser – det är i fokus för alla medieföretag som spanar mot framtiden.

Hur ska TV4 då lyckas med detta? Svaret är att man måste hitta kunskap hos helt nya samarbetspartners. ”Vi ligger med vem som helst”, säger Casten Almqvist glatt och ifrågasätter därmed de traditionella ekosystemen som byggt tv-sändningar. Nu söker man samarbete med alla kloka krafter som har kunskap om hur den nya digitala tekniken kan komma in i människors vardagsliv.

För programmerare och utvecklare innebär detta en gyllene sits. De sitter på en kunskap om utveckling av digital teknik som de stora drakarna som exempelvis TV4 har ett enormt behov av. Det är bland dessa digitalt kunniga som TV4:s nya sängkamrater finns.

Nya ekosystem kring mediernas utveckling uppstår därmed. En hel industri står inför en enorm revolution. Just därför är det oerhört viktigt att universitet och högskolor i landet kan utbilda kunniga programmare och utvecklare. För de studenter som idag börjar läsa datavetenskap eller informatik på exempelvis Umeå universitet ligger gyllene möjligheter öppna. Glädjande nog har också  utbildningsprogrammen inom exempelvis datavetenskap denna höst antagit fler studenter än på många år. Trycket är stort på att få jobba inom systemutveckling och programmering, och kanske har det sin grund i den allt större efterfrågan på digital kunskap.

Mediernas framtid kommer med andra ord inte bara att bero på journalisternas färdigheter. Också den nödvändiga kunskapen hos skickliga programmare och utvecklare kommer att vara avgörande.
 

Våga borra djupare på SIME

Av , , 1 kommentar 0

Det är mycket som är intressant här på konferensen SIME Stockholm. Det är en konferens med tema framtid där främst den digitala förändringen av samhället står i fokus.

Men när nu första dagen har gått och jag smält intrycken från alla föredrag och samtal så ser jag att det fattas något. Jag vill ha mer av djupborrning i vad den nya tekniken kommer att betyda för oss människor och för hela vårt samhälle i framtiden.

Låt mig ge några exempel. 3D-skrivare har nämnts av flera talare. Men mycket litet har sagts om vad de kommer att betyda för hur patent upprättas, för nya affärsmodeller, för ny form av brottslighet. I en bisats nämner någon att man skulle kunna tillverka en bomb, men det är inget som vidareutvecklas och det är i och för sig kanske inte aktuellt än så länge när tekniken ännu är så ung.

Men visst skulle mer kunna sägas om vad 3D-skrivare kommer att betyda för exempelvis företags möjligheter att finna nya marknader. Någon av talarna påstår att vi var och en framöver kommer att kunna tillverka barnens leksaker direkt i skrivaren. Och vi får höra att i framtiden kan kepsen vi bär på huvudet kanske tillverkas i en 3D-skrivare i våra hem. Men, hallå. Det är ju oerhört intressant och ställer mängder av frågor om leksaksindustrins framtid och hur klädindustrin då ska kunna överleva. Men om detta hör jag inget. 

Andra frågor skulle må bra av att belysas bättre. Hur kommer skolan att förändras med den nya tekniken? Vad kommer att ske med barnen när de växer upp med surfplattor som en naturlig leksak och mediekanal? Kommer flyktingströmmar att påverkas? Vad innebär det i grunden att vi får ett nytt sätt att se på tv? Vad händer när intelligenta köksapparater kommer in i våra hem? Har det betydelse för jämställdhet i familjen? Underlättar det för ensamstående föräldrar? Hur påverkar det familjelivet?

Det räcker inte med att visa upp ny teknik och nya produkter. På en så avancerad konferens som SIME Stockholm förväntar jag mig att talarna ska kunna borra djupare och ställa fler granskande frågor kring hur de nya digitala produkterna och tjänsterna i grunden förändrar oss själva och hela vårt samhälle.

Efterlyses: kvinnor som talare

Av , , Bli först att kommentera 0

Sitter just nu på konferensen SIME-Stockholm varifrån det twittras om att talarlistan består av 14 män och 2 kvinnor. Denna konferens och konferensen Internetdagarna har i höst mött kritik för att andelen kvinnor som deltar som talare är alltför lågt.

När SIME inleddes ursäktade sig arrangörerna med att flera kvinnor hoppat av i sista stund och att man därför fått sådan skevhet i talarlistan. Samtidigt efterlyste man också fler kvinnor och bad deltagarna att komma med tips på namn. (Uppdaterat: Läs mer om efterlysningen i referat hos Dagens Media.)

Men varför är det då viktigt att bryta det manliga monopolet på konferenser som dessa? Jo, genom större mångfald bland talarna går det att få in nya perspektiv på de frågor som tas upp, och kanske inte minst väcka nya frågor som annars inte ventileras.

Det märker vi inom Svenska kyrkan, för att ta ett kanske oväntat exempel. 1958 togs beslut att öppna prästämbetet inom Svenska kyrkan också för kvinnor. 60 år senare ser vi att av det idag finns ca 1 500 präster som är kvinnor, av omkring 3 400 aktiva präster i Svenska kyrkan.

Vad har det inneburit för Svenska kyrkan att allt fler kvinnor blir präster? I en DN-artikel går frågan till forskaren Boel Hössjer Sundman:

”Det har kommit in mer vardagliga frågor i förkunnelsen. Kyrkan har kommit närmare folket. De prästvigda kvinnorna har betytt oerhört mycket för kyrkans trovärdighet”, lyder svaret.

Många menar också att kyrkan blivit mindre dogmatisk och mer inklusiv, när antalet kvinnor bland prästerna ökat.

Hur skulle it-konferenserna se ut om en liknande utvecklingen skedde med dem och antalet kvinnor bland talarna ökade? Det är en mycket intressant fråga som arrangörerna av dessa event behöver fundera över. För Svenska kyrkan har det på många sätt inneburit nya perspektiv. Om nya perspektiv skulle komma in också på it-konferenserna med fler kvinnor som talare så är det en intressant utveckling att följa.