När 16 it-företag från Umeå åker till Stockholm för att värva hemvändare och andra till it-branschen i Umeå uppmärksammas det av nationell it-media. Inte så konstigt eftersom det är en unik satsning som Umeå gör, faktiskt för andra gången då man gjorde en liknande lyckad satsning i hösten 2011.

Det är sajten idg.se som lyfter fram Umeås satsning på att växa ännu mer som it-stad inför arrangemanget Umeå på Strand den 31 maj då 16 företag från Umeå tillsammans med Umeå kommun, Umeå universitet och InfoTech Umeå bjuder in utflyttade och andra it-kunniga för att nätverka och kanske hitta fram till lyckade rekryteringar.

Bland de som finns på plats i Stockholm är Cinnober, Sogeti, Logica, Codemill, Teknikhuset, Upkeeper, Acino, UDK, Dohi Sweden, Evry, Hi5, Vitec, Integpro, Tieto och ITS vid Umeå universitet och Umeå kommun.

Läs mer på InfoTech Umeå om satsningen.

Urklippet nedan visar rubrik från idg.se.

Blodomloppet samlar 11 000 löpare i Umeå ikväll. För den som inte springer själv går det bra att följa några av deltagarna på Twitter. För även om andfåddheten sätter in finns det ändå de som orkar få iväg 140 tecken via mobilen till twitter.

Ett exempel är Folkbladets chefredaktör Daniel Nordström som skriver via mobilen på Twitter om sitt nästan-möte med Åsa Ågren Wikström, kommunchef i Vännäs: ”Hejade på @agrenwikstrom i spåret. När jag hämtade luft för att prata hade hon redan försvunnit. Hon såg stark ut.”

I Twitterspåren syns även Ågren Wikströms make Anders som en stund efter loppet skriver: ”tillbaka hemma efter att ha deltagit i Blodomloppet.Folkfest! Promenerade fem km medan @agrenwikstrom sprang tio km. Nu lite middag.”

Signaturen @kakfroken har också precis avverkat sin runda, lätt hostande verkar det som: ”Vet nu hur astma känns. Ca. Dammet bor i mina lungor.” medan @nataliestenvall suckande twittrar: ”Bra att när man väl bestämmer sig för att springa blodomloppet glömmer man nummerlappen, # körändå”

Den som har vänner på Facebook som deltar i Blodomloppet kan på liknande sätt följa både med bilder och texter hur trängseln och folklivet i spåret artar sig.

Och inte lär det bli mindre framöver verkar det som när @johntwts twittrar "Nästa års utmaning blir helt klart att live-twittra hela #Blodomloppet."

De sociala medierna är här för att stanna och tar plats i allt fler av våra vardagsbestyr, också nu i löpspåret.
 

En av mina Facebook-vänner fick 200 gratulationer på Facebook när han fyllde år i veckan. Överväldigad skriver han 22.41 på kvällen när värsta anstormningen av inlägg lagt sig: ”Helt galet, ca 200 inlägg... tack alla vänner för att ni bryr er. Hoppas jag kommit ihåg att kommentera er alla.”

Just precis, inte nog med att han fått gratulationer via sitt Facebook-konto, han har också själv svarat var och en med en kram tillbaka eller tack för hälsningen.

”Jag tycker att om man anstränger sig och skickar en hälsning bör man få något tillbaka”, förklarar han för mig, och förklarar samtidigt att han tycker att det är mycket enklare att skicka födelsedagshälsningar på Facebook än via SMS.

Drygt fyra miljoner svenskar är med på Facebook och en stor del av dessa har förmodligen varit med om något liknande. Kanske inte att bli gratulerad av 200 personer på sin födelsedag, det är långt över snittet, men någon hälsning till en avlägsen kusin eller syster har det säkert ändå blivit via Facebook när meddelandet kommit upp om att en Facebook-vän fyller år.

Dessa personliga hälsningar är viktiga att slå vakt om, också när webben och appar i allt högre grad förfinas och får fler och fler automatiska funktioner. Iinternetbanken gör det enkelt att få räkningar digitalt så att direkt kommer in på ditt konto. Vi har spamfilter i eposten som automatiskt kan sortera bort onödiga mejl utan att du behöver bry dig om det. Inom industrin får vi en växande mängd funktioner som ger automatiska larm eller påminnelser till operatören. På samma sätt kan bilens dator ge en signal till dig om något håller på att hända, utan att du själv behöver kontrollera det.

Mycket av denna automation är positiv och hjälper oss i yrkeslivet och vardagen. Men vi kan inte göra oss av med det personliga valet i alla lägen. Om dina födelsedagshälsningarna till dina Facebook-vänner skulle skickas iväg automatiskt utan att du behövde bry dig blev hälsningen en standardfras som du inte skulle lägga märke till. Det personliga ställningstagandet om jag ska skicka hälsningen eller inte är viktig.

Inför de möjligheter som internet och ny teknik ger måste vi alltid göra vägval. Vad i våra liv kan underlättas genom att föras över till datorernas automatiska funktioner? Vad måste vi istället hålla kvar som ett direkt val att ta ställning till? Det är viktiga frågor i utformningen av tjänster på nätet. Vad behöver du själv bestämma över för att vara människa fullt ut?

Idag ser jag för resten att två andra av mina Facebookvänner fyller år. En blir 30. Den andra 64. Jag skickar en glad hälsning till var och en av dem och önskar dem en glad födelsedag.
 

Nästa vecka invigs nya superdatorn Abisko vid Umeå universitet. Med 158 biljoner beräkningar per sekund och 15 264 processorkärnor med 44 terabytes RAM-minne ska den ge stöd åt forskning från hela landet.

En viktig investering i Umeå som precis rankats som västvärldens snabbaste bredbandsstad, efter ett antal städer i Sydkorea och Japan.

Läs mer om superdatorn Abisko.

Väl kämpat, får man väl ändå hälsa till Oscar Bornemark, student på Interaktion & Design vid Umeå universitet som var med i finalen för att bli koncernchef för Adecco under en månad med 100 000 kr i månadslön.

Finalen avgjordes idag men det räckte inte riktigt ändå fram för Oscar, men att komma till finalen var ju ändå inte så illa.

Läs mer här om bakgrunden till tävlingen om att bli koncernchef för en månad.

Får ett erbjudande i mailen om att överraska mamma med en läsplatta nu på Mors dag. Då kan ”mamma samla alla e-böcker och ljudböcker på ett och samma ställe”, sägs det i reklamen och packningen inför sommaren utlovas bli mycket lättare än de tunga pappersböcker hon annars alltid tar med sig.

De nya läsplattorna i vilka man läser e-böcker tillsammans med surfplattor av olika slag som ger möjlighet att inte bara läsa digitala böcker utan också surfa på internet kan bli steget över till den digitala klyftan för många äldre. Igår pratade jag med en bibliotekare från Teg i Umeå som berättade att de lånar ut surfplattor till sina låntagare så att de under en månad kan få läsa e-böcker. Inte minst de äldre utnyttjar detta alternativ, menade hon. Jämfört med en dator är läs- eller surfplattan mycket enklare för många äldre, fortsatte bibliotekarien som uppenbarligen gillade denna nya kanal för att sprida läsning.

Med vid samtalet var en bibliotekarie från Vännäs och hon inflikade att även de nu överväger liknande erbjudanden.

Får precis just nu också en rapport om att den digitala utlåningen vid biblioteken ökat kraftigt under 2011, även om de fysiska böckerna fortfarande dominerar. På folkbiblioteken ökade antalet e-bokslån till 651 000 år 2011 från 466 000 året innan.

Biblioteksvärlden går mot digital utlåning. Ännu har man inte fullt ut hittat fram till helt färdiga rutiner och inköpsmodeller, bland annat strider man mot förlagen som kräver en extra avgift på 20 kronor per utlånad digital bok.

Men även om en del frågor fortfarande behöver lösas så är vägen utstakad. Den digitala läsning kommer in i biblioteksvärlden och mamma förväntas få en läsplatta på Mors dag.

Håll i dig, för nu kan det gå fort i förändringen av hur vi tar del av nya och gamla böcker. Läsplattor blir kanske nästa steg på sjukhem och servicecenter för äldre.
 

Hemkommen varvar jag ner efter att ha hållit en tvåtimmars föreläsning om hur appar och surfplattor kommer in i skola och samhälle. 41 pedagoger på plats, 38 kvinnor och tre män. Fundera över det, du.

Det blev mycket bra samtal om allt från hur man hämtar hem en app, till vem som ska betala, till vad biblioteken gör, till hur barn spelar mattebingo, till vilken roll pedagogerna ska ha när surfplattor kommer in i förskola och skola. Föreningen SCIRA ordnade snyggt arrangemang och glad är jag att så många var intresserade.

Det är viktiga samtal dessa om hur skolan förändras med ny digital teknik och hur barn kan stöttas i sitt lärande.

Det ser tomt ut i skyltfönstren. Två spelbutiker i Umeå har klappat igen, en på Teg och en Haga. Kollar med Lotteriinspektionen om folk slutat spela men de rapporterar att såväl Svenska Spel som sköter tipset och ATG som står för travet växer i omsättning med några procent.

Men i ett pressmeddelande skriver de ”Spel via Internet forsätter att öka på bekostnad av ombuds- och banspel”. Se där. Kanske är det just detta som slagit ut spelkioskerna på Teg och Haga, folk loggar istället in via internet för att vinna lyckodrömmen.

Ser jag till min närmaste vardag så får jag bekräftelse på det. Satt i helgen med några yngre och såg fotbollsfinalen i Champions League mellan Bayern München och Chelsea. I halvlek bestämmer sig två av de jag tittar med för att Bayern kommer att ta hem pokalen och hela matchen. Fram med datorn som ligger på bordet och in på en av vadslagsningsajterna på nätet. Bayern ger 1,9 gånger pengarna, verkar vara en säker vinst. Några minuter senare är pengarna insatta och nu väntar en spännande andra halvlek.

Fast den här gången spricker vinstdrömmen. Bayern orkar inte hålla kvar sin ledning, Chelsea kvitterade och matchen kryssade, oavgjort. Satsade pengar på Bayern rök all världens väg.

Närheten mellan tv och dator har gjort att spelkiosken inte längre är intressant. Varför ta cykeln ner till centrum för att köa inne på kiosken när man enkelt kan spela direkt fårn tv-soffan, tänker förmodligen många.
 
Den digitala omställningen i samhället innebär att nya vanor och beteenden uppstår. Det för i sin tur med sig att gamla affärsrörelser tvingas ge upp och stänga, medan nya växer till.

För varje företagare och entreprenör är detta viktigt att förstå och inse för att kunna vidareutveckla sin egen näring. Kan vara svårt, kan vara smärtsamt, men ibland alldeles oundvikligt och någon gång med resultat att kiosken på hörnet får klappa igen när konkurrensen från nya aktörer blir för stark.
 

Ser fram mot att blogga från sommarens politikermöten i Almedalen på Gotland.

Under Almedalsveckan samlas de politiska partierna och en mängd intresseorganisationer och företag för att diskutera politik och samhällsfrågor.

Tillsammans med Lotten Lindström från Storuman kommer jag att skriva om vad som händer under dessa heta dagar i början av juli med särskilt fokus på Västerbotten. Bloggandet sker på uppdrag av Region Västerbotten och Västerbottens Kuriren.

Har du tips om vad vi ska hålla utkik efter? Vad vill du veta mer om? Tipsa gärna med en kommentar här i bloggen.
 

Med GPS-sändare blir det enklare att hålla koll på försvunna saker. Svenska Dagbladet testade tekniken genom att gömma en GPS-sändare på en cykel som de ställde ut låst mitt i Stockholm. Tre dagar senare var cykeln försvunnen, någon hade knipsat av låset och stulit cykeln.

Men med GPS-sändaren i aktivt läge kunde journalisterna följa cykelns väg genom Stockholm med både kartposition och klockslag. Ungefär på samma sätt som rovdjursinventerare följer vargar som de fångat in och försett med GPS.

GPS står för Global Positioning System (GPS) och enheten använder sig av en eller flera satelliter för att kunna ange sin position. För att kunna spåra något får därför GPS-enheten inte vara inomhus, då kan den inte få kontakt med satelliterna.

Historien om den stulna cykeln kan ses som en aspekt på begreppet internet of things, det vill säga ett samhälle där alla saker är uppkopplade mot internet. Det är ett samhälle som inte är långt borta. Ericsson har exempelvis lagt fram en prognos om att 50 miljarder prylar kommer att vara uppkopplade år 2020.

Ännu är vi inte riktigt där. Idag lever vi fortfarande med ett internet som kännetecknas av att människor kommunicerar med människor. Men inom loppet av bara några år kommer kommunikationen över internet i långt högre grad bestå av maskiner som pratar med maskiner, men också maskiner som pratar med människor.

Den stulna cykelns meddelanden om var den befinner sig är bara första steget mot ett helt nytt samhälle där allt är genomsyrat av uppkopplade enheter som läser av rörelser, temperatur, positioner, klockslag, väder, och kanske så småningom även beteenden, känslor och tankar hos oss människor.

Kartorna vi använder kommer därmed att bli helt annorlunda jämfört med de topografiska kartor vi tidigare vant oss vid. De blir dynamiska med möjlighet att läsa in mängder av informationslager. Tänk en karta som visar alla cyklar i Umeå och var de vid ett särskilt klockslag befinner sig. Skulle kunna vara en hjälp för stadsplanerare.
Eller en karta som visar var alla Rayban-glasögon i Umeå just nu befinner sig, åtminstone om de är utomhus. Men vad ska vi ha den informationen till?

Det är här som en av de kniviga frågorna uppstår. Hur ska vi sortera och filtrera all information som går att ta fram och visa?
Nästa fråga är: Vem ska äga all information som kommer att vara tillgänglig? Vi alla gemensamt? Eller den som äger apparaten? Eller den som äger informationssystemet som skickar signalerna vidare?

Att spåra stulna cyklar är bara första steget i en omvälvande utveckling som kommer att utmana oss såväl politiskt och ekonomiskt som etiskt och moraliskt. 
 

Om dator- och mobiltelefonspel räknas som kultur ligger Umeå bra till inför sitt kulturhuvudstadsår 2014. Se bara på lilla spelföretaget Turborilla som under sin 14 veckor långa internationella tävlingsturnering lockat närmare 60 000 spelare från hela världen (59 083 för att vara exakt) att testa sin snabbhet i Iphone-spelet Mad Skills Motocross.

Mad Skills Motocross spelas främst på Iphone-mobiler och går ut på att köra en motorcykel så snabbt som möjligt genom banan utan att köra omkull eller fastna i något hopp. Varje bana tar omkring en minut och de nära 60 000 spelarna har i snitt gjort helt otroliga 471 försök per spelare. Sammanlagda antalet starter är alltså långt över två miljoner (2 685 295), enligt statistik från Turborilla.
 
Nya kulturformer växer ofta fram lite i skymundan men med denna internationella framgång som Turborilla dragit igång från Umeå är det ingen tvekan om att spelindustrin blivit en viktig del av Umeås kulturutbud.

Läs mer om tävlingen.
 

Resdagboken stänger. Att allt fler använder Facebook, Twitter och bloggar för att berätta om sina resor pekas ut som en huvudanledning till att sajten nu går i graven.

Enligt ett pressmeddelande från Resdagboken har ägarna Schibsted tagit beslutet ”efter flera år av dålig lönsamhet och en negativ trend vad gäller medlemsaktivitet”. Därför uppmanas nu alla medlemmar som vill att hämta hem texter och foton som man en gång laddat upp till sajten.

Hur många som verkligen kommer att göra detta innan 15 juni då Resdagboken går ner vet vi inte.

Men det vi vet är att det är ett mycket omfattande material som de 300 000 medlemmarna lagt upp. Genom åren har över 17 miljoner bilder och mer än två miljoner dagboksinlägg skrivits in.

Precis som när Lunarstorm för några år sedan stängdes väcker detta frågor om vad som händer med vårt samlade material av minnen och historia. En stor mängd av de dagböcker och bilder som lagts upp på Lunarstorm försvann när många inte brydde sig om att hämta hem. Tyvärr kommer förmodligen samma sak att ske nu med Resdagboken. Den samlade bilden av svenskarnas resor i andra länder som getts via Resdagboken kommer därmed att försvinna med stor sannolikhet eftersom det är troligt att inte alltför många bryr sig om att hämta hem sina dagböcker.

Ser vi framåt i tiden kan samma fråga väckas inför Facebook. Idag finns det inget som verkar hota Facebook, men också denna gigant kan en dag falla och läggas ner. Vad händer då med allt material? Kommer denna samlade vardags-dokumentation av närmare fyra miljoner svenskar att försvinna?

Lite sorgligt är det eftersom vi med dessa statusuppdateringar och dagböcker ges en fantastisk inblick i svenskarnas vardagsliv.

Rent alarmerande kan det bli för de organisationer och företag som idag lutar sig med all kraft mot Facebook. Om verksamheten alltför starkt byggs upp mot att Facebook alltid ska finns kan ett rejält bakslag ske om också giganten bland sajter en dag går omkull.
 

Vilken Youtube-succé för Umeåföretaget Algoryx som gör skolornas fysikundervisning både lekfull och lärorik med programmet Algodoo. Mängder av människor från hela världen har laddat ner det för att bygga egna tillämpningar och små roliga scener där det testar alla fysikaliska krafterna. Vilket gör det till en stor framgång som exempel på hur ett företag kan nå ut via sociala medier och uppmuntra människor att sprida budskapet vidare.

Programmet Algodoo har utvecklats från ett examensarbete som Emil Ernerfeldt gjorde vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Hans arbete resulterade i programmet Phun som så småningom utvecklades till det färdiga skolmaterialet Algodoo.

Den som söker på Algodoo på Youtube får hela 1 830 filmer att titta på gjorda av kreativa nyfikna allt från Japan och Ryssland till USA och andra länder. Ännu fler träffar får du på sökordet Phun som ger hela 16 200 filmer att välja mellan. Alla av dessa är inte filmer gjorda utifrån fysikprogrammet men det stora flertalet rör det sig om.

Många av filmerna har nått ett stort antal tittare med över miljonen, ibland flera miljoner visningar per film. För Algoryx ger det en stor möjlighet till så kallad viral marknadsföring av sin skolprodukt, det vill säga sådan marknadsföring som sprids av sig självt på nätet.

Några exempel: Filmen Crash in PHUN 3, gjord av viperrus från Ryssland, som visar bilkrascher gjorda med Algoryx program har visats 1 245 653 gånger.

Än värre än filmen Phun Rally car with suspension av signaturen SgtCheeseCake som setts 3 557 135 gånger på Youtube.

Hur många miljoner gånger filmer på Phun- och Algodoo-temat har visats är ett hästjobb att försöka ta reda på. Men att det rör sig om långt över hundra miljoner sammanlagt verkar helt klart.

Nedan är ett exempel av de många filmer som gjorts utifrån Umeåföretagets program.

Häpnadsväckande att Umeå återigen placerar sig som staden med snabbaste internet i Europa och Nordamerika. På världslistan är det bara några städer i Sydkorea och Japan som kan visa på en snabbare uppkoppling.
 
Det är nätverksföretaget Akamai som gjort mätningen och kommit fram till det hedrande resultatet. Umeås unika plats på världslistan konstaterade Akamai redan 2010 då Umeå kvalade in på en 18:e plats på världslistan. Faktum är att nu är universitetsstaden i norr i år ligger ännu bättre till med en 15:e plats.

– Det här är ett resultat av ett långsiktigt arbete för bra bredbandskapacitet i Umeå kommun. Vi började bygga ut fiber till enskilda fastigheter i mitten av 1990-talet och har länge legat i framkant när det gäller teknik och infrastruktur för it, säger Mats Berggren, vd på Umeå Energi UmeNet i ett pressmeddelande.

Läs mer här om supersnabba Umeå.

Se även pressmeddelande här.
 

Spamvågen sprider sig på Twitter. Under loppet av ett par veckor har jag följt två konferenser på Twitter där flödet av inlägg plötsligt tagits över av lättklädda damer som sänder ut tveksamma länkar till sidor som du helst inte vill besöka.

Kidnappningen av de hashtags som gör det enklare att följa vad deltagare på en konfersen twittrar om har skett på så olika konferenser som MIT Media Lab i USA och Svenska kyrkans kommunikationsdagar 2012. Anledningen är att många twitterinlägg, så kallade tweets, har innehållit de hashtaggar som använts under de båda konferenserna, #MediaLabIO respektive #kom12. Det för med sig att också andra (läs de lättklädda damerna) som vill nå ut till twitterflöden som många följer helt enkelt börjar skriva massor av inlägg om sin egen verksamhet.

Här nedan ser du skärmdumpar från de två twitterflöden som just jag följt.

Svenska kyrkans twitterflöde hackades som du ser nedan:

MIT Media Lab hackades som du ser nedan på liknande sätt:

På MIT Media Lab hade man ingen beredskap för detta vilket innebar att de främmande inläggen bara öste på. På Svenska kyrkans konferens fanns dock moderatorer som kunde ta bort inläggen i samma takt som de kom in. Förutom i pauserna då moderatorerna tog ledigt vilket gav till effekt att spam-inläggen drösade in igen.

Tilläggas kan att det med största sannolikhet inte är några lättklädda damer som sitter och väntar på att större konferenser ska dyka upp på Twitter. Förmodligen är det istället en automatisk funktion som känner av när en hashtag blir mycket vanlig och då börjar skicka ut spam-inläggen.

Men det finns också en form av kidnappning av hashtag som mer har formen av civil olydnad eller politiska protester. Det råkade McDonalds ut för i början av året när deras hashtag #McDStories ”kidnappades” av kunder som inte gillar hamburgerfirman. McDonalds tanke var att folk under hashtaggen #McDStories skulle skriva trevliga berättelser om att äta deras hamburgare. Men hashtaggen togs istället över av motståndare till McDonalds som hellre tog chansen att här häckla och driva med McDonalds.

Vilket lär oss att såväl organsationer som företag behöver vara vaksamma över hur deras twitternärvaro används och kan uttnyttjas av andra.