Svenska folket vill se en utbyggnad av vindkraft. Hela 70 procent var 2011 positiva till detta. Men det positiva stödet kan hastigt förändras när många vindkraftverk på kort tid byggs på en ort. Då ökar antalet motståndare mot vindkraften.

Det visar siffror som presenteras i en undersökning av SOM-institutet som redovisas i samband med Almedalsveckan på Gotland.

I undersökningen finns Dorotea med. Dorotea är en av de 16 kommuner i landet som under senaste åren har fått flest vindkraftverk. För ekonomin i Dorotea kan det vara positivt, menar en artikel i Västerbottens Kuriren, där det talas om ”en bra affär för Dorotea” och att investeringen kommer att täcka 90 procent av elbehovet i kommunen.

Men trots sådana positiva nyheter menar SOM-institutet att det finns en tendens till mättnad inför stora satsningar på vindkraftverk. För i de 16 svenska kommuner som under senaste åren fått flest vindkraftverk har också motståndet mot vinkraften ökat mest.

I dessa kommuner, där Dorotea ingår, ville 82 procent satsa mer på vindkraft 2008. Men efter den ökade utbyggnaden har antalet sjunkit till 57 procent år 2011, det innebär ett tapp på hela 25 procentenheter, enligt SOM-institutet.

De ansvariga bakom undersökningen konstaterar att det finns en tendens till att ”stödet för vindkraften sjunker i vindkraftstäta kommuner”, även om majoriteten fortfarande vill satsa mer på vindkraft i dessa kommuner.

Undersökningen finns att läsa i SOM-boken I framtidens skugga som består av 42 intressanta kapitel om svenska folkets inställningar till en mängd samhällsfrågor. Vindkraften är bara en av många frågor som undersökningen tar upp.

Undersökningen visar också att fast telefoni fasas ut, att det finns en Fukishimaeffekt som väcker tveksamhet inför kärnkraft efter olyckan i Japan, att buddismen kommer tvåa i popularitet efter kristendomen och att islam uppfattas av långt fler som negativt, att en majoritet av svenska folket inte vill avskaffa monarkin, att Sveriges befolkning blir alltmer generös till invandring men att det samtidigt finns en minoritet som är starkt övertygad om att invandring är negativ.

Bara för att nämna några exempel ur den mycket omfattande undersökningen som även tar upp sociala klyftor mellan olika grupper, åldrandet och pensionssystemet, arbetsmarknaden och den europeiska krisen, svenskarnas alkoholvanor och även medievanor.
.
För den som inte är med i Almedalen och kan lyssna på redovisningen där, och det är väl de flesta som inte är det, finns hela rapporten att hämta gratis på nätet. En fantastisk service för den som vill borra djupare i svenskarnas värderingar.

Det drar ihop sig till Almedalsveckan på Gotland och som du kanske sett så är jag en av bloggarna som kommer att rapportera från seminarier, frukostmöten och debatter med början från söndag 1 juli. Förutom jag är det Lotten Lindström från Storuman som åker ner på uppdrag av Region Västerbotten och Västerbottens Kuriren.

Över 1 700 seminarier finns anmälda så här gäller det att välja klokt ur den digra listan. För min del håller jag självfallet ett särskilt öga på Västerbottens deltagande i Almedalen och hur länet kan marknadsföra sig under dagarna och bygga viktiga nätverk. Bland så många seminarier är det naturligtvis en tuff uppgift att sticka ut och synas i mängden och det ska bli intressant att följa Västerbottens satsning för att nå ut. Vi har ju annars goda exempel från Västerbottensdagarna som håll på Hotell Grand i Stockholm under januari och februari sedan 20 år tillbaka. Det är mycket viktiga träffpunkter för länet och kanske kan Almedalen vara en motsvarighet för sommaren.

Umeå som Europas kulturhuvustad finns på programmet liksom seminarium om kulturella och kreativa näringar. Transportfrågor i norr, jämställdhet, vård på distans och varumärket Västerbotten är andra ämnen i kalendern.
Här finns mer av Västerbottenskopplade seminarier.

Förutom Västerbottensinslagen kommer jag också att hålla koll på arrangemang som speglar hur it förändrar vårt samhälle och vår vardag. Det är ju ett av mina specialuppdrag under årets övriga dagar på Infotech Umeå.

Läs mer om Lotten och jag och våra bloggar från Almedalen.
 

När Vinnova i veckan ger anslag på närmare 35 miljoner kronor till ökat samarbete mellan forskare och näringsliv i norra Sverige är det inte bara viktigt för regionen utan också för hela Sverige som därigenom kan bli ännu starkare i den internationella konkurrensen.

Miljonerna ska gå till två projekt som kan öka samarbetet mellan forskare vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet med basindustrier som gruva, skog, massa- och papper, och deras leverantörsföretag.

Ett av projekten som får stöd handlar om smarta simuleringar för industrin. Projektet leds av UMIT Research Lab vid Umeå universitet som nu kan satsa 20 miljoner på att hjälpa industrin att genom simuleringar ta fram nya produkter snabbare och effaktivare.

Det andra projektet drivs av ProcessIT Innovations, ett samarbete mellan Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, som med det nya anslaget kan satsa nära 15 miljoner på en it-baserad industriplattform som ska ge processindustrin och dess leverantörsföretag ökade möjligheter att utveckla nya kommersiella applikationer.

Det är två viktiga projekt inte bara för norra Sverige utan för att hela landet ska kunna hålla hög internationell konkurrenskraft. Klokt av Vinnova att ge dessa stöd till dessa nödvändiga satsningar för att bygga en industri för framtiden.
 

Fler länder gör nu som Sverige och låter privatpersoner skriva under landets namn på Twitter om sin vardag och sina tankar kring stort och smått.

Det svenska Twitterkontot @Sweden har blivit världsomtalat som ett unikt sätt för ett land att berätta om sig själv. Det är Svenska Insitutet och Visit Sweden som dragit igång kampanjen där man låter en svensk i taget låna kontot för en vecka och skriva utifrån sitt perspektiv om allehanda ting.

I mars var det exempelvis Tomas Helleberg, 24-årig arbetslös svetsare från Umeå, som tog hand om kontot och glatt twittrade till världen om vad som hände i hans vardag med fika, skogspromenader och bastubad.

För ett par veckor sedan fördes kontot vidare av Sonja Abrahamsson, bördig från Latikberg, Vilhelmina, och när hon twittrade om judar på ett sätt som upprörde många rapporterade till och med New York Times, Wall Street Journal och Jerusalem Post om kampanjen.

Nu följer alltså fler länder efter, skriver Mashable, och även om det inte alltid är arrangerat av officiella myndigheter i länderna så sköts nu allt fler landskonton utifrån idén att låta olika personer skriva om sin egen vardag.

@Irland och @NewZealand var tidigt ute och @TweetWeekUSA och @WeAreAustralia är liknande exempel.

Den transparens och genomskinlighet som internet för med sig blir här tydligt manifesterat och absolut kan man se detta som en del av den demokrati som nätet för med sig. På så sätt finns det jämförelser att göra med den arabiska våren där upproret mot diktaturer fått en röst via sociala medier på internet. Den arabiska våren är förvisso en kamp på liv och död, det är nu inte kampanjer där man lyfter fram ett land mer ur turismperspektiv som @Sweden gör, men likheterna finns där just i att enskilda får en möjlighet att göra sin röst hörd.

Internet som en möjliggörare för demokratiska strävanden är en vacker tanke.

Idag skickar fler in sina lösningar på Melodikrysset över internet än med vanliga brev. När programledaren Anders Eldeman berättar detta i senaste sändningen av Melodikrysset så borde jag kanske inte bli så förvånad. Melodikrysset har faktiskt funnits på nätet sedan 2002 och på programmets hemsida berättas dessutom att programmet numera även finns som app för smarta mobiltelefoner och att de som vill diskutera lösningarna på krysset också kan göra det på Twitter med hashtaggen #Melodikrysset.

Dessutom har porgrammet ett eget Twitterkonto @SRMelodikrysset och förstås också en sida på Facebook som för övrigt 12 297 personer gillar när detta skrivs.

Så när programledare Eldeman berättar att populära Melodikrysset i Sveriges Radio P4 med 1,7 miljoner lyssnare idag tar emot fler inskickade lösningar över nätet än via traditionell postgång får vi se det som en naturlig följd av den stora tysta revolution som sker i dagens samhälle när nätet och digitaliseringen förändrar våra liv, arbeten, skola och fritid.
 

Debatten blir het när Ukraina får ett viktigt mål bortdömt i matchen mot England i pågående fotbolls-EM. Trots att antalet domare utökats till fem, varav två placerats vid vardera målet, så missar den ene måldomaren att bollen för ett kort ögonblick är över mållinjen.

Fotbollsorganisationen FIFA har länge varit tveksam inför att lita till tekniska lösningar för att avgöra knepiga målsituationer, men i och med denna händelse verkar det som om man nu håller på att byta åsikt. FIFAs president Sepp Blatter skriver till och med på Twitter att mållinjeteknik (goal-line technology) är en nödvändighet, ”After last night's match GLT is no longer an alternative but a necessity”.

Hur skulle då en sådan teknisk lösning se ut? Det finns faktiskt redan flera förslag och så sent som 23 maj i år testades ett av systemen i två matcher i danska fotbollsligan. Systemet går under namnet GoalRef och använder sig av ett inbyggt chip i matchbollen och magnetfält i målramens stolpar och ribba.

Ett andra tänkbart system kallas Hawk-Eye och använder sig av ett antal höghastighetskameror som med så kallad triangulering med närmast millimeterprecision kan avgöra var bollen är i ett givet ögonblick.

Båda systemen måste i testerna visa att de också klarar av att skicka en signal inom någon sekund till domaren för att denne snabbt ska kunna få besked vid tveksamma situationer. Här verkar GoalRef ha en fördel jämfört med Hawk-Eye eftersom den senare kräver att matchen stoppas för att måldomare ska kunna granska de bilder som tagits. I ishockey förekommer detta redan där videogranskning blivit vanligt för att avgöra målsituationer.

Att FIFA i längden skulle kunna stå emot någon form av teknisk lösning är inte troligt. Allt för stora värden står på spel inom dagens professionella fotboll samtidigt som de tekniska lösningarna visat sig bli allt mer pålitliga.

Så FIFA funderar mycket aktivt just nu och någon form av beslut förväntas komma i början av juli 2012 när FIFA återigen tar upp frågan.

När kan vi då få se någon av dessa lösningar på Gamliavallens T3-arena och andra fotbollsarenor i Västerbotten? Troligen inte inom överskådlig tid, åtminstone inte med de kostnader som exempelvis höghastighetskamerorna i Hawk-Eye drar iväg med. Enligt vissa uppgifter skulle ett sådant system kosta upp mot 2,5 miljoner kronor att installera, vilket knappast är en kostnad som Västerbottens Fotbollsförbund, kommunen eller de enskilda fotbollsklubbarna kan bära.

Fast å andra sidan, med tanke på hur exempelvis mobiltelefoner sjunkit i pris under 30 år så kan kanske tekniken komma fortare än vad vi just nu kan förvänta oss.

Vill du att fler ska gilla dina Facebook-uppdateringar? Då ska du tänka på tre saker.
Posta foton.
Skriv i jag-form.
Uppdatera på lördag och söndag.

Det hävdar social media-experten Dan Zarrella som undersökt över 1,3 miljoner statusuppdateringar på Facebook.

Zarrella hävdar också att inlägg som är antingen mycket positiva eller rejält negativa får fler kommentarer. Neutrala statusuppdateringar berör mindre.

Men nu är väl du inte en sådan som skriver på Facebook bara för att få så många kommentarer som många möjligt. Eller hur?

Här hittar du mer om Dan Zarrellas undersökning.

När allt fler av oss börjar klicka med fingret direkt på mobilens skärm och när barnen i förskolan sveper in och ut på pekskärmar och surfplattor med sina fingrar, utan mus, måste utvecklare av prylarnas design tänka till.

Vi står inför helt nya gränssnitt för hur vi bläddrar, klickar, zoomar när allt fler skärmar blir pekvänliga. För de som utvecklar design av mobiltelefoner och surfplattor är detta en utmaning som inte bara handlar om tekniska lösningar utan också om att förstå hur vi användare fungerar, hur vi beter oss och vad som känns mest naturligt när vi rör vid skärmen.

I maj var designgurun Josh Clark på besök i Umeå och mötte 120 utvecklare under en heldag med föreläsningar och workshops. Det var världsklass på den dagen och gav mängder av inspiration till de som har som yrke att utveckla våra nya mobila prylar.

Därför är det enormt roligt att dagen filmades och att filmerna nu finns tillgängliga för alla att se. Har du det minsta av intresse för hur våra nya datorer, surfplattor och mobiler ska fungera så är detta en högtidsstund för dig.

Här finns filmerna med Josh Clark.
 

Aldrig tidigare har så många fått tillbaka på skatten före midsommar. Det beror på att allt fler deklarerar via internet, sms, telefon eller Skatteverkets app. 2012 har 4,9 miljoner svenskar valt att deklarera på detta sätt, jämfört med 2011 då antalet var 4,5 miljoner.

För Västerbottens del innebär det, enligt Skatteverket, att 91 269 personer får tillbaka på skatten före midsommar i år, jämfört med 2011 då 78 739 fick tillbaka skatt före midsommar.

Samtidigt ser vi att det genomslag som smarta telefoner fått under senaste året också börjar synas i Skatteverkets statistik. Allt fler hittar fram till Skatteverkets app för att deklarera. Det rör sig om 190 000 personer som deklarerat på detta sätt (jämfört med 2011 då antalet var 118 000). Se pressmeddelande.
 
Det här är en förenkling i vardagen som många säkert uppskattar och när ny teknik på detta sätt slår igenom på en nyttonivå så innebär det en förändring som bidrar till ett genomslag i hela samhället kring ny teknik. Det bidrar till förändringen av skolan för när man där ska tala med eleverna om ekonomi och deklarationer måste man framöver också ta upp hur denna nya teknik förändrar vår privatekonomi.

Det bidrar också till en förväntan på att allt fler tjänster i framtiden ska vara tillgängliga via nätet och smarta telefoner.

Nästa fråga att lösa är hur vi ska betala barnen för första maj-blommorna när kontanter fasas ut. Eller kyrkans kollekt. Eller korven hos korvgubben. Eller hon som sitter utanför Systembolaget och spelar dragspel och ber om en slant av de som går förbi.

Också här kommer vi att få se en förändring, även om det är några år bort.
 

Om norrlänningen själv får välja ligger ingenjörsyrket bra till. Åtminstone om man ska tro en Sifo-undersökning som hävdar att de tre hetaste drömyrkena i norra Sverige är läkare, ingenjör och pilot.

Att ingenjörsyrket ligger så pass högt i norra Sverige är något som företag inom it-branschen och teknikområdet kan glädja sig åt. Men det gäller också att arbeta för att fler unga verkligen går vidare till teknikprogram på gymnasier och universitetens utbildningar.

Flera satsningar pekar på att företagen nu inser att man måste vara med och locka unga att välja it- och teknikspåre.Ett exempel är Dragonens Teknikcenter, en satsning på Dragonskolan som ska få fler gymnasieelever att vilja bli civilingenjörer. Satsningen har gjorts möjlig genom en donation på 35 miljoner kronor från Komatsu Forest som insett att om de ska kunna fylla på med kompetent personal under de kommande åren måste de bädda för det tidigt i ungdomarnas liv.

På samma sätt resonerar it-bolagen Tieto och Sogeti som under senaste läsåret träffat elever och föräldrar i nionde klass inför valet till gymnasiets olika program. För niorna har de berättat om det enormt stora behov som it-branschen har av nya medarbetare.

Ett tredje exempel är den informationsturné som Christina Igasto, projektledare på Sogeti, gjorde i början av 2012 runt stora delar av Jämtland, Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten för att locka tredjeårs-elever på gymnasierna att välja ett fjärde år på Dragonskolans teknikprogram nu till hösten. Tannbergsskolan i Lycksele, John Baur och Kaplan i Skellefteå och Liljaskolan i Vännäs är några av skolorna hon besökte för att träffa elever.

Alla dessa satsningar är viktiga för att få fler unga att hitta fram till teknikyrken och it-branschen. Och att företagen är med på spåret så långt ner i åldrarna är mycket lovande. Nu återstår bara att se om satsningarna ger resultat i fler utbildade ingenjörer.

Facebook kan fungera som en mycket kraftfull mötesplats för ideella frivilliga organisationer. Ett exempel är den Facebook-grupp som samlar över  3 500 deltagare som vill vara med och diskutera en ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan.

Den nya kyrkohandboken kommer att användas för att ge råd och regler kring hur Svenska kyrkans gudstjänster ska utformas. Kyrkohandboken innehåller gudstjänstordningar med förslag till texter och musik samt de kyrkliga handlingarna dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning. Har du någon gång varit på dop, konfirmation, vigsel, begravning eller någon gudstjänst i Svenska kyrkans regi så finns grunden för dessa sammankomster i kyrkans handbok.

Nu ska Svenska kyrkan se över sin kyrkohandbok och i en nystartad Facebook-grupp finns alltså över 3 500 personer med för att diskutera utformningen. Här samlas präster, diakoner, församlingspedagoger, musiker och ett stort antal vanliga gudstjänstbesökare som vill samtala om hur kyrkans verksamhet ska se ut.

frågorna som tas upp är många och vitt spridda. Kan man fira en bluesmässa? Vilka uttryck för lovsång och bön ska rymmas i kyrkan? Hur ska vigselformuleringarna låta? Hur kan fler bli tilltalade av ett inkluderande språk i gudstjänsten?

Någon vill slå vakt om traditionerna och skriver ”Denna iver att ändra på alla ordningar stör mig outsägligt mycket. Det finns en välsignelse i rutiner och traditioner som Svenska kyrkan inte har råd att avstå ifrån!”

Medan någon annan efterlyser ny modern musik och undrar om kyrkohandboken ksan ta upp något om bluesen roll i gudstjänsten.

En tredje undrar om kyrkan verkligen ska hålla fast vid att ringa in till helg och helgsmål klockan 18 på löradgar när de flesta har fredagsmys och inleder sin helg redan på fredag.

Utmaningarna är många för en ny kyrkohandbok och att den nu diskuteras på Facebook i en sådan livlig debatt med ibland flera hundra kommentarer på ett inlägg är något som andra ideella och frivilliga organisationer kan bli gröna av avund inför.

Kul att se att Facebook på detta sätt kan vara en del av det demokratiska samtalet i föreningsSverige i det som som någon av deltagarna med förtjusning beskriver som ”ett böljande och vindlande köksbordssamtal”.

Mer sånt på Facebook!
 

158 biljoner beräkningar per sekund. En ny superdator har invigts vid centret HPC2N som ligger på Umeå universitet. Kapaciteten vid centret tredubblas i och med detta vilket har stor betydelse för forskare från hela Sverige som anlitar superdatorcentret för att få hjälp med snabba beräkningar och datorsimuleringar, bland annat inom materialforskning, rymdforskning och biovetenskaper.

Att Umeå kan erbjuda snabba och kraftfull resurser inom internet och och superdatorer har vi fått besked om flera gånger den senaste tiden.

Umeå hyllades nyligen som den stad som har snabbast bredband i hela västvärlden, det är enbart några städer i Sydkorea och Janapn som är snabbare. Atea bygger sitt stora nationella datorcenter i Umeå eftersom här finns de bästa förutsättningarna. Och nu en ny superdator vid HPC2N.  

 Ännu ett besked om att Umeå är starkt på it-fronten.

Klickar du på annonserna i Facebooks högerkant? Har du alls sett att där finns annonser om allt från tappad sexlust till böcker om heliga Birgitta?

Flera större annonsörer har börjat tvivla på värdet av att lägga ner pengar på sådana annonser och hävdar att återkopplingen från annonserna inte motsvarar de avgifter som Facebook tar ut från annonsörerna.

Ett av de senaste exemplen är biltillverkaren General Motors, en av USA:s största annonsörer, som beslutat att dra tillbaka all köpt annonsering på Facebook, något som innebär ett tapp på 10 miljoner dollar för Facebook årligen.

Själv funderar jag över de annonser jag denna dag fredag 1 juni får upp på Facebook. Urvalet av annonser är inte slump utan grundar sig på de digitala spår jag själv och mina vänner lämnat på Facebook.

Utifrån att jag är man, vit, svensk, av en viss ålder, bosatt i Umeå och har diverse olika intressen vilka jag berättat om på Facebook genom att gilla saker, skriva om annat, dela länkar och ha ett antal vänner som i sin tur har lämnat sina digitala spår försöker Facebook ringa in vem jag är så att de ska kunna presentera annonser som ska trigga mitt klickfinger.

Lyckas de? Ja, låt oss studera vem jag är enligt Facebook, eller vad jag behöver denna fredag 1 juni, för att avgöra det.
Där i högerspalten på Facebook hittar jag annonser, särskilt utvalda för mig, om:

En retreat på Blåhammaren som Svenska kyrkan och Svenska turistföreningen bjuder in till.
Böcker om heliga Birgitta.
En annons till whiskeyälskare om att bli delägare i en whiskeyfabrik.
En ny specialutgåva av en rakhyvel i guld.
Ett erbjudande om att göra om min mobiltelefon till en kortterminal så jag kan ta betalt av kunder.
Ett tips om att gå med i ett idénätverk kring sociala medier.
Och så ett hjälpmedel mot tappad sexlust.

Tja, fem av dessa sju skulle jag kunna klicka på om jag var den som trodde på att klicka på Facebook-annonser. Vilka två jag inte behöver klicka på får du fundera vidare på.

Hur är det med dig? Har också du varit vidlyftig med dina digitala spår så att Facebook kan analysera vem du är ända in i ditt privata liv?

Frågan är viktig att ställa och rymmer många etiska avgöranden kring hur framtida annonsering ska se ut. Det är en fråga som vi var och en behöver fundera på, för att bara lämna över till Facebook och andra företag att utforma svaret är inte ett fullgott alternativ.

I slutändan handlar apparna och internet om vilket samhälle vi vill leva i.