Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

När internet kom till byn

Av , , Bli först att kommentera 0

Internet fortsätter att växa. Under 2012 fick Facebook 1 miljard användare. Twitter samlade 200 miljoner. 2,2 miljarder använder e-post. 1,3 miljarder smarta mobiltelefoner finns på marknaden. 634 miljoner webbsidor är registrerde. (Se fler siffror här).
 
Men det stora sker i det lilla. För när Facebook-gruppen Du vet att du är från Sörmjöle om …   samlar 206 medlemmar så är det ett tecken på hur internet i det lilla sammanhanget förmår bygga relationer mellan generationer och människor som bor på olika håll men har något gemensamt.

I just denna Facebok-grupp är det gemensamma att man någon gång bott i den lilla byn Sörmjöle, strax söder om Umeå. I gruppen berättas om hur man pallade morötter, letade hockeypuckar i snön utan hockeyrinken, hur man badade i havet, fick klistermärken av sopgubben och åkt sparktåg på vintern.

Det finns mängder av likadana Facebook-grupper från hela Sverige. ”Du vet att du är från Vindeln om du …” har 915 medlemmar, Du vet att du är från Lycksele … samlar 1 200 medlemmar och ”Du vet att du är från Vilhelmina om …” har fått ihop sammanlagt 2 079 medlemmar.

Inläggen och statusuppdateringarna i dessa grupper blir till berättelser om hur livet en gång var, en slags modern hembygdshistoria växer fram på internet som man hoppas att våra historiska arkiv och folklivsmuseer på något sätt skulle kunna bevara.

Dessa små grupper har inte alls de enorma siffror som vi annars ser i statistiken kring internet med miljarder och miljoner användare. Men det är när statistiken bryts ner till dessa små grupper av människor som vi kan se hur viktigt internet har blivit i det lilla och i det stora när det handlar om att vara ett kitt som för oss samman i samhället.

Samtidigt vet vi också genom statistiken att en mängd människor står utanför internet av olika anledning. Rapporten Svenskarna och internet talar om att 1,2 miljoner i Sverige står utanför nätet. För dem är inte internet ett kitt och grupper med samhörighet i barndomsbyn når inte dem. Det är viktigt att komma ihåg.

Men för de som är med på nätet finns spännande innovationer att göra för tänkande entreprenörer. Vilka tjänster skulle kunna byggas utifrån denna vilja vi uppenbarligen har att knyta oss till små grupper som berör vår barndom och hembygd? Finns det en smart nyhetsbevakning som skulle kunna utvecklas av ett mediebolag, en nyhetsbevakning som ger oss nyheterna hemifrån? Eller skulle en second hand-rörelse kunna växa genom dessa grupper där man inte bara utbyter minnen utan även byter saker med varandra? Skulle en bilpool kunna vara möjligt att bygga upp utifrån dessa grupper, åtminstone bland de som bor kvar på orten?

Det finns onekligen intressanta möjligheter att utforska kring hur dessa små lokala internetgrupper skulle kunna bli betydelsefulla för ett län som exempelvis Västerbotten.
 

Följ TEDxUmeå idag på webben

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag torsdag går startskottet för TEDxUmeå. Högklassiga föreläsare och en inspirerande mötesplats för idéer lovar arrangörerna inför arrangemanget på Designhögskolan i Umeå.

Sedan 1984 har TED-föreläsningar trollbundit med idéer kring vetenskap, kultur och livssfrågor. I och med internet har dessa föreläsningar fått en stor och mycket uppskattad spridning och man räknar med att TED-föreläsningarna setts över en miljard gånger via nätet.

Med konceptet TEDx sprider man idag föreläsningar också lokalt över hela världen. Så idag torsdag 17 januari 2013 är det Umeå som står på tur då TEDxUmeå går av stapeln med ett tjugotal föreläsare.

– Genom att arrangera ett första TEDx-event i Umeå vill vi sätta fokus på ”ideas worth spreading”, har Mikael Nygren på Ledarskapscentrum förklarat i en intervju. Ledarskapscentrum är en av arrangörerna tillsammans med Dohi Sweden, Balticgruppen, Region Västerbotten, Umeå kommun och Umeå universitet.

TEDxUmeå anordnas i Aulan på Designhögskolan med sittplats för omkring 100 deltagare. Men eftersom arrangörerna väntar ett långt större intresse än så kommer föreläsningarna också att sändas live till ett antal lokaler runt om i staden som Arkitekthögskolan, Umeå universitet och Stadsbiblioteket. Dessutom kommer föreläsningarna att kunna följas via internet på www.tedxumea.com/video.html.

Ett gyllene tillfälle att ta del av stora tankar kring ledarskap och kreativitet.

 

Alla borde ha råd spela datorspel, menar 15-årige Markus

Av , , 1 kommentar 1

Alla unga har inte råd med en egen speldator eller en spelkonsoll. Det är illa, tycker Markus Haglund, 15 år, från Umeå och påpekar i en insändare i Västerbottens Kuriren (16/1) att skilda ekonomiska förutsättningar i olika familjer riskerar att några utestängs från de virtuella sociala nätverken på grund av föräldrarnas ekonomi.

Markus har ett förslag som går ut på att en ekonomisk fördelning mellan familjer, kanske genom en ideell förening, skulle kunna ge bidrag till de som inte har råd med de senaste spelen.

”Det jag tror att de vuxna måste förstå är att vi ungdomar idag umgås mer över nätet, inte då bara över facebook, utan minst lika mycket över plattformar som kostar pengar. Då är det inte rättvist att en del ska utestängas från detta av ekonomiska skäl”, skriver Markus Haglund. Han jämför till och med att vissa kan få socialbidrag om man inte kan betala sin bostad. En tuff jämförelse, kan tyckas, men det visar på hur viktigt datorspelandet är för många unga.

Till och från väcks debatt om hur klyftor uppstår när idrottsutövning kostar pengar. När Maskus Haglund väcker tankar om att en sådan debatt också borde tas upp kring datorspel så öppnas perspektiven inför framtiden. Med Markus insändare ser vi hur datorspelandet blivit en naturlig del av vardagen och förmodligen kommer den att vara så för Markus och hans vänner när de är 35, 45 eller 55 och äldre än så.

Det innebär att vi måste börja se på datorspelande med nya ögon. Det är inte bara något som kan viftas bort som en ungdomsfluga. Datorspelandet har större betydelse än så och därför måste vi också börja betrakta det med nya fräscha ögon, ungefär som Markus som vill diskutera de ekonomiska förutsättningarna för att alla som vill ska kunna vara med.

Digitala nomader och öppen innovation

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag träffade nyligen Anna Åberg som i förra veckan firade 1 år som digital nomad. Just nu har hon sitt kontor på en balkong på Malta med utsikt över Medelhavet. Det låter ju inte så illa, kan man tycka.

Anna är en av de som ser möjligheter i det nya digitala landskap som växer fram där affärer inte behöver knutna till en fysisk plats utan också går att bedriva på internet. För Anna innebär det att hon kan jobba var som helst, bara hon har sin dator och en uppkoppling mot nätet.

Men även om Malta just nu är Anna Åbergs utgångspunkt så betonar hon att digital nomad kan man leva som också i norra Sverige. Det handlar framför allt om att se möjlgheterna i att hitta affärsmöjligheter med nya digitala verktyg och mötesplatser.

Vilket för mina tankar vidare till Mikael Wiberg, professor vid Umeå universitet med en nyutkommen bok i handen. Den heter Managing Open Innovation Technologies och handlar om de möjligheter som möter organisationer när öppen innovation utvecklar deras verksamhet.

Också här är det nya digitala landskap och verktyg som ger de nya möjligheterna, poängterar Wiberg. Det handlar om organisationers vilja att hitta en digital mognad, menar han.

Två sidor av samma mynt, vare sig det gäller den individuella entreprenören eller den stora organisationen – de nya digitala verktygen och landskapen ger nya möjligheter att hitta oväntade vägar för innovation och företagande.

Roboten som plogar bort snön

Av , , Bli först att kommentera 0

En robot som kan lära sig skotta bort snön från garageuppfarten. En dator som känner av hur din bil mår och om något håller på att gå sönder. Och hejdå bilradion, för i framtiden kommer musiken du lyssnar på i bilen att strömmas in via din smarta telefon från servrar ute i det som kallas datormolnet.

Här i Västerbotten, så här under vintern, kanske en robot som kan ploga bort snön från garageuppfarten känns mest relevant. Vi har ju redan sett hur robotdammsugare börjar säljas till hem liksom robotar som klipper gräsmattan. Nästa steg till att låta roboten ploga bort snön är därför kanske inte så långt bort. Se filmen nedan.

Roboten som plogar bort snön från garaget är en del av det uppkopplade samhälle vi med full fart är på väg in i. Men det kan bara fungera om tre grundläggande byggstenar lagts.

Ett: Vi konsumenter måste vija använda den nya tekniken.
Två: Utvecklare måste finnas som kan bygga de nya applikationerna och datorprogrammen.  
Tre: Nya samarbeten mellan olika branscher måste till.

Fast låt oss inte glömma den fjärde grundstenen som också är nödvändig för att göra bygget stadigt. Humanistiska tänkare, beteendevetare, sociologer, teologer, filosofer, politiker och kulturarbetare måste finnas med för att hjälpa oss göra de etiska vägval som ny teknik ständigt ställer oss inför. Också när det handlar om robotar som plogar bort snön från garaget.

Kanske hade det därför varit på sin plats att någon med särskilt öga för den fjärde stenen hade funnits med på scenen när tre av framtidens stora giganter inom teknikområdet knöt sina band starkare vid ett panelsamtal under onsdag 9 januari vid CES-mässan i Las Vegas.

CES är världens största mässa för elektronik för vanliga konsumenter. Kameror, plattskärmar och nya tekniska prylar möter här 150 000 mässbesökare. Mitt bland alla dessa möttes telecomföretaget Ericsson, robottillverkaren Rethink Robotics och bilföretaget Ford för ett panelsamtal om hur de nya digitala och mobila nätverken förändrar grunden för vårt samhälle.

På scenen fanns Hans Vestberg, vd för Ericsson, Rodney Brooks från Rethink Robotics och Fords tekniske chef Paul Mascarenas i ett samtal om hur deras skilda branscher nu strålar samman och vad det betyder för framtiden. (Se filmen nedan)

Rethink Robotics har nyligen släppt den tvåarmade roboten Baxter som enligt uppgift inte behöver särskild teknikpersonal för att programmera dess rörelser. Det ska vem som helst kunna göra, ungefär som du styr det som händer i din mobiltelefon. Du lär roboten hur den ska göra genom att handgripligen ta tag i dess armar och genom att utföra rörelserna en första gång lär den hur den ska röra sig. Men för att klara av detta måste kunniga utvecklare ha funnits med under resans gång.

Ford, det andra företaget i panelsamtalet, har nyligen visat upp sin function Ford Sync och man säger nu att man bjuder in alla världens utvecklare till att skapa applikationer som kan göra bilkörandet säkrare och med hållbart men också mer underhållande och lustfyllt. För att underlätta har Ford tagit fram ett utvecklarpaket som gör det enklare att skapa apparna som kan integreras med framtidens Ford-bilar.

Detta stämmer väl överens med vad som sagts om att 2013 blir utvecklarnas stora år. Det blir ett år då fokus sätts på de programmerare och kodare som skapar apparna vi har i våra mobiltelefoner, tidningen i surfplattan och de nya pekkänsliga skärmarna i våra datorer.

För utan dessa kunniga utvecklare kan inte det uppkopplade samhället fungera. Inte heller kan det fungera om inte nya samarbeten mellan olika branscher startar. Men för att klara detta måste nätverken fungera. Det är här som telecomföretaget Ericsson kommer in i panelsamtalet på CES-mässan. Från företag som Ericsson med flera kan vi förvänta oss att det läggs en digital infrastruktur som är absolut nödvändig för att att såväl robotar som bilar i framtiden ska kunna fungera som vi önskar i vår vardag.

Att nu Ericsson sitter ner tillsammans med tillverkare av robotar och bilar är ett tecken på helt nya samarbeten som kan ge oss konsumenter nya digitala produkter och tjänster.
 
Men till detta samarbete över branschgränser krävs också de kloka kristiska rösterna från de som kan ställa de kritiska frågorna inför ny utveckling och hjälpa oss med att fundera över vårt beteende som konsumenter, granska i vilken riktning utvecklare av nya applikationer går och vad de nya kontakterna mella skilda teknikområden kan leda till när exempelvis telekomföretag, biltillverkare och robotskapare slår ihop sina påsar.

Potta med iPad-hållare

Av , , Bli först att kommentera 0

Äntligen?! Nu kommer pottan med iPad-hållare så att de minsta kan surfa samtidigt som de lär sig kissa och bajsa.

Det är på elektronikmässan CES i Las Vegas som detta fascinerande tillbehör till surfplattor lanseras. Undrar dock vem som blir gladast. Det lilla barnet eller föräldern som på detta sätt inte har minsta problem med att hålla barnet på pottan.

Nu är det bara för hugade it-företagare att börja utveckla pott-appar. "Min första kiss-app" och allt vad det nu kommer att heta.

 

Den nya västerbottningen

Av , , Bli först att kommentera 2

Ett nytt Västerbotten kommer att växa fram inom det närmaste seklet. Åtminstone om man får tro tidningen Wired som i en framtidsspaning hävdar att den oerhörda förvandling som samhället genomgått under det senaste dryga seklet också kommer att fortsätta under de kommande hundra åren.

Från en tid då nästan alla arbetade med jordbruk över ett antal årtionden då en stor del av arbetskraften återfanns i fabriker går vi nu mot en ny omställning, hävdar Wired.

Det är en framtidsbilden som kanske inte är så ny, men Wired vrider på den en aning genom att hävda att framtidens robotar inte nödvändigtvis behöver vara människoliknande som Terminator utan främst finnas inbäddade i hus, vägar, fordon, maskiner på ett sätt som gör att vi inte behöver upptäcka dem.

Det här väcker tankar om det framtida Västerbotten. Wired talar om artificiell intelligens. Billiga inbyggda sensorer. Maskiner som pratar med maskiner i smarta fabriker. Och robotar som gör jobben. Vad händer då med Västerbotten och västerbottningen?

Frågan inför framtiden blir inte, enligt Wired, vad vi ska ha robotar till. Istället måste vi börja fråga oss vad vi ska ha människan till när maskinerna och robotarna tagit över allt fler processer i vårt samhälle, i vårt län. Vad ska vi då ha en västerbottning till? Vad ska vi då ha en Umeåbo, en Holmsundsbo, en Doroteabo och någon från Vilhelmina till?

När vi själva inte längre hässjar höet eller mjölkar kon. När vi inte längre bakar vårt bröd. När vi inte längre står vid bandet i fabriken. När vi inte ens längre fyller i vår egen självdeklaration utan den redan fyllts i av en smart dator. Vad ska vi då ha en människa till?

Det här är inte en tävling mot maskinerna. Den tävlingen är dömd att förloras eftersom de kommer att vara mycket mer effektiva än vad vi är. Vi är på väg in i en annan tävling. Den som handlar om jakten på vårt mänskliga liv, på oss själva.

Fast kanske det är fel att säga att det är en tävling. Snarare är det en upptäcktsresa som vi västerbottningar nu får ge oss ut på. En upptäcktsresa som måste ta vägen in i oss själva.

Den som är optimistisk om framtiden kan därför se de kommande robotarna och automatiserade maskinerna som en möjlighet för människan att växa i sitt inre. Då blir robotarna inte ett hot utan den nödvändiga grunden för att den nya västerbottningen ska kunna träda fram. Åtminstone om vi ska få tro på tekniksajten Wired.
 

Google Glass kan bli dina nya glasögon 2014

Av , , Bli först att kommentera 0

Efter att Google gav en demonstration av sina nya digitala glasögon, Google Glass, i början av hösten 2012 vid en modemässa har det varit tyst kring utvecklingen. Men nu släpps lite på förlåten när Babak Praviz, chef för Google Glass-projektet, intervjuas av sajten IEEE Spectrum.

2013 blir det år då utvecklare över hela världen ska kunna testa vad glasögonen går för och börja utveckla egna applikationer för dem. 1 500 dollar kommer det att kosta att köpa ett utvecklarkit för att komma igång på egen hand. Till konsumentleden beräknas sedan glasögonen dyka upp under år 2014.

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om hur detta kan bli mycket intressant för Umeå. När nu Babak Praviz tydligt öppnar för att utvecklare över hela världen, med andra ord också i Västerbotten, ska kunna bidra till utvecklingen blir ämnet än mer intressant. Här har it-företag i regionen en möjlighet att utveckla funktioner under det kommande året för att sedan testa dem i lite större skala under 2014 då Umeå är Europas kulturhuvudstad.

”Vi hoppas att när vi skickar ut dem till olika utvecklare, ska de kunna komma på vad denna mycket kraftfulla plattform ska kunna göra”, säger Babak Praviz.

För ett kulturhuvudstadsår är självfallet Google Glass mycket intressant och en perfekt tajming. Babak Praviz betonar att glasögonens främsta fördel är att de ger en möjlighet att hålla kontakt med andra genom att skicka bilder och video.

”Vi ville bygga en sak som ser världen genom dina ögon och gör det möjligt för dig att dela det med andra”, förklarar Babak Praviz i intervjun.

Förberedelserna från Googles sida har varit intensiva för att göra det möjligt för utvecklare runt hela världen att jobba vidare på produkten. Under de senaste halvåret har Google därför bland annat fokuserat på att göra såväl glasögonen som mjukvaran som styr dess funktioner mer robust och tålig.
 
Utan tvivel kommer det att vara mycket intressant att se om Google Glass kommer att kunna bidra till att ge ytterligare en dimension till Europas kulturhuvudstadsår i Umeå 2014.
 

Ny teknik stoppar p-böter

Av , , Bli först att kommentera 0

Idag fick jag parkeringsböter. 500 kronor. Jag hade parkerat utanför Konstnärligt campus i Umeå och betalat min avgift i biljettautomaten. När jag parkerade läste jag på skyltarna för att ställa mig på rätt plats. Men tydligen läste jag fel för när jag kommer tillbaka sitter det en parkeringsbot instucken under vindrutetorkaren som säger att jag parkerat på förhyrd plats.

Med en suck sätter jag mig bakom ratten och längtar till nästa steg i teknikutvecklingen, den som kommer att ge mig hjälp med att förstå var jag får parkera min bil.

Min bil har redan idag flera varningssystem. Glömmer jag helljuset på när jag kliver ut tjuter en signal. Samma händer om jag lämnar nyckeln i rattlåset. Försöker jag köra iväg med handbromsen åtdragen lyser en röd lampa på instrumentpanelen. En annan lampa varnar om jag glömt stänga en dörr.

Nu ser jag fram mot en varningsfunktion som hjälper mig att parkera rätt. Med tanke på den senaste veckans stora debatt i Umeå om nya parkeringsregler i centrala stan anar jag att det är fler som också skulle vilja ha en liknande lösning.

Den kommer, var så säker, men exakt hur den blir utformad vet vi ännu inte. En möjlig lösning kan vara att min bil ”pratar” med parkeringsrutan eller parkeringsstolpen när jag stannar för att parkera. Ibland kallas det för M2M, och ska tydas som Machine to Machine. Min bil, en maskin, kommunicerar med parkeringsstolpen, som är en annan maskin. Det sker automatiskt utan att jag behöver kunna tekniken eller trycka på någon knapp.

Ett annat begrepp i sammanhanget är inbäddade system. I det här fallet kan det innebära att biltillverkaren installerar, bäddar in, system i min bil för parkeringsövervakning. Jag har redan sådana inbäddade system, exempelvis i bromsarna, så det är inte något främmande för bilen.

En automatisk parkeringshjälp i min bil skulle reagera om jag ställer mig utanför Konstnärligt campus på en plats som är förhyrd. Det skulle ske genom att en sensor i parkeringsrutan kontrollerar vilken bil det är som kör in på rutan. En kontroll mot bilregistret och en samkörning med den databas som parkeringsbolaget förfogar över skulle göra det enkelt att bekräfta om just denna bil får stå på denna ruta. Om inte får jag en varningssignal liknande den som jag får om jag glömt helljuset på.

Det här är bara ett exempel på kommande teknik när maskiner börjar kommunicera med maskiner. Telekombolaget Ericsson har gett en prognos om att år 2020 kommer 50 miljarder prylar och maskiner att vara uppkopplade mot internet och varandra. Ibland kallas detta för Internet of Things eller Sakernas internet.

Internet of Things kommer att ge oanade möjligheter till helt nya tjänster. Att parkera bilen rätt är bara en och kanske en av de mer enkla.

Men det kommer också att ge upphov till frågor om hur vi vill utforma vårt samhälle. Innebär det ett hot mot min integritet om min bil via internet lämnar digitala spår efter sig? Någonstans i en databas lagras informationen om att min bil stod parkerad utanför Konstnärligt campus den 3 januari 2012. Vill jag att den informationen ska kunna användas av andra? Kommer jag över huvud taget att få vara med och bestämma om det?

Frågan om min bil och framtidens parkeringsfunktioner blir därmed inte bara en fråga om teknik, utan minst lika mycket en fråga om hur samhället ska utformas och vilka formar av digitala spår som kan inverka negativt på min vardag.
 

Störst på Facebook från Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 0

Jesus, president Obama, polisen och så naturligtvis du själv är några av de mest betydande personerna på Facebook, enligt nätsajten Mashable som rankat de mest inflytelserika på Facebook under 2012 sett över hela världen. I Västerbotten rör det sig om mobilspel, matlagning och idrott.

Att Jesus och Gud hamnar i topp är en överraskning för Mashable, ”det har vi verkligen missat”, utbrister sajten lite skamset. Nu är det naturligtvis inte Jesus själv som skaffat sig ett Facebook-konto utan en mängd av hans nutida apostlar och lärjungar som står bakom konton som JesusDaily och GodVine. Det som Mashable framför allt noterar är att dessa religiösa konton har en enorm aktivitet bland fansen som delar länkar vidare och gärna kommenterar och diskuterar med varandra. 

Här i Sverige har dock de religiösa kontona på Facebook inte slagit lika stort. Det är främst ute i den engelskspråkiga världen som Mashable noterat framgången för Gud på Facebook.
 
President Barack Obama finns också med på Mashables lista. 34 miljoner som gillar honom på Facebook och över 3 miljoner som inom loppet av 12 timmar gillade ett foto med presidenten som kramar sin hustru innebar till och med att Obama hamnade i Guiness rekordbok över stora genomslag på sociala medier.

Poliskåren kommer också, kanske lite oväntat, in på Mashables topp tio lista. Polisen har i många länder blivit mer synlig tack vare Facebook, hävdar sajten. Det handlar då dels om poliser som avslöjas med fiffel och dels om poliser som använder Facebook i förebyggande brottssyfte.

Men framför allt är den viktiga personen på Facebook du själv, skriver Mashable. Med omkring en miljard användare är det svårt att ifrågasätta, även om Mashable i en kommentar lyfter fram att Facebook trots allt inte behöver lyssna till alla sina användare utan enligt sina avtal kan göra vad man vill utan att fråga de som är på sajten. ”Facebook har ett frikort till att göra vad som helst som man vill i framtiden utan att på något sätt behöva fråga dig”, konstaterar Mashable syrligt.

Här är övriga på tio i topp listan, enligt Mashable.

Men i Västerbotten, då? Hur skulle en lista över de mest betydelsefulla se ut här? Låt mig ge tre förslag utan att alls hävda att det är den ultimata listan. Du får gärna kommentera och ge dina förslag. Men här är i alla fall tre betydande röster från de Västerbottniska utmarkerna av Facebook.

Lilla företaget Turborilla från Umeå har lyckats samla ihop över 109 000 gilla-markeringar för sitt  mobiltelefonspel Mad Skills Motocross och över 22 000 som gillar spelet Mad Skills BMX. Att Turborilla via Facebook dessutom lyckas samla 60 000 deltagare i en virtuell turnering över internet kring spelet Mad Skills Motocross är kanske svenskt rekord. Ett av de större internationella genomslagen på Facebook från Västerbotten är det i vart fall.

De brutala kockarna i Regular Ordinary Swedish Meal Time kan också nämnas på en lista över stora Facebook-konton från Västerbotten. Det är ett gäng studenter, de flesta med rötter i Umeå universitet, som med sina humoristiska matlagningsvideor fått över 151 000 gillare på Facebook. På Youtube är framgången ännu större med över 51 miljoner visningar av deras filmer. Större genomslag för matlagning från Västerbotten finns absolut inte. Framtiden är dock lite osäker. Under 2012 har gruppen varit mycket sparsam med nya uppdateringar då man haft en del annat att göra.

Sporten i Västerbotten får också en plats på Facebook över viktiga konton från norr. Hockeylagen Skellefteå AIK och Björklöven med sina 11 000 respektive 4 000 fans på Facebook, skidskytten Björn Ferry med över 5 000 Facebook-vänner, innebandylag som IKSU med 5 900 och IBK Dalen med 2 900, samt fotbollsklubbar som Umeå IK med 1 500 och Umeå FC med drygt 1 000 gillare svarar tillsammans med andra klubbar för att den västerbottniska idrotten är en av de starkare rösterna från länet på Facebook.

Men det finns också många fler med bas i Västerbotten som gör avtryck på Facebook. Några är artisten Lisa Miskovsky med över 21 000 gillare, samt politiker som Lennart Holmlund med 4 989 Facebook-vänner som slår kollegan Anders Ågrens 4 949 precis på målsnöret.

Men, som sagt. Fyll gärna på med dina egna favoriter. Listan är långt ifrån komplett.

UPPDATERAT nr 1:
Under 2012 tog Umeåföretaget Dohi Sweden över spelet Milmo för att ge det en nystart på marknaden. Det har gått riktigt bra och Milmo har idag över 60 000 fans på Facebook.