Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Kan nya datorer ge bättre väder?

Av , , Bli först att kommentera 1

IBM skriver på Twitter: ”Med Big Data kommer vi att kunna få ännu bättre väderprognoser!”

Fast det vi alla undrar är ju: Kommer vi att få bättre väder då? Det är en svårare ekvation att få ihop, men kanske kan vi på sikt få ett bättre klimat, det vill säga få bättre möjligheter att stoppa miljökrisen om vi använder oss av Big Data på ett smart sätt. Och i förlängningen kanske det innebär bättre väder.

Via länken som IBM ger på Twitter visar man med ett exempel från Sydkorea hur säkrare väderprognoser kan ställas genom att utvinna data från sensorer och satelliter.

Ett annat exempel hämtar IBM från Rio i Brasilien där IBMs forskarteam, med stöd av Big Data, lyckats sammanställa en matematisk modell för hur stormar drabbar staden. Utifrån denna modell, hävdar IBM, går det att med större säkerhet förutsäga hur mycket regn som kommer att falla i området de närmaste 40 timmarna. 

Prognoserna blir alltså bättre om forskarna kan ställa samman de oerhörda mängder av data som idag går att samla in från de sensorer, kameror, övervakningssystem och satelliter vi omger oss med.

Men rätt använt kan dessa Big Data bli till mer än prognoser och förutsägelser. Det har professor Hans Rosling tydligt visat med sina beräkningar av insamlad statistik kring folkmängd och levnadsförhållanden i världens länder. Han kan med dessa mängder av data visa bakåt i tiden hur utvecklingen varit, han kan ge en tydlig nulägesrapport, men också prognoser över framtida levnadsförhållanden.

Men de statistiska modeller som Rosling tagit fram kan inte bara användas till prognoser. De ger också underlag för för kloka beslut om ekonomi och politik i en föränderlig värld.

Det är här som Big Data kan vara med och inte bara ge prognoser över skeenden, utan också ge faktaunderlag för att skapa ett godare liv och en smartare värld.

Så med Big Data kan vi kanske inte enbart få bättre väderprognoser. Kanske kan vi också få bättre väder tack vare dessa datamängder. Och kanske, kanske också en bättre värld.
 

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Framtidens nyheter i ny form

Av , , Bli först att kommentera 0

Det finns tidningar som tryckts på papper i över hundra år. Det är en lång tradition men nu bryts den i sökandet efter nya kanaler och nya sätt att distribuera nyheter. Utvecklare och designers hos mediebolag runt hela världen tittar sig idag omkring i människans vardagsmiljö för att hitta andra material, andra platser, andra vägar att testa när nyheter ska spridas.
 
New York Times grundades 1851. Det är en lång tradition att bryta upp från. Men omställningen är nödvändig, vittnar Alexis Lloyd om när hon i förra veckan höll en kort föreläsning på Social Media Week i New York.

Alexis Lloyd är kreativt ansvarig på New York Times forsknings- och utvecklingsavdelning. Hon anses som av de främsta inom interaktionsdesign av nya medier och hennes arbetsuppgift består i att undersöka nya trender inom teknikområdet och bygga prototyper för framtida gränssnitt, för nya sätt att förmedla nyhetsinnehållet. (UPPDATERAT: Om inte annat så tvingas man till detta då raset för dagspressen är stort. På tio år har Folkbladets upplaga minskat med en tredjedel (33,5 %), Västerbottens Kuriren har tappat 23,8 %, medan Norran tappar 22,2 %. Se mer här.)

Under sin presentation under Social Media Week visar hon på en Coca Cola-flaska och funderar högt över om den skulle kunna vara en plats för nyhetsförmedling där etiketten eller själva glaset blir en digital yta som kan återpublicera nyheter.

Det låter som min egen mjölkförpackningen på frukostbordet. Den har också text och bild som förändras över tiden, även om det inte sker digitalt och först när jag köper en ny mjölk. Till jul får jag en rebus att lösa, nu i februari har jag mötts av en intervju med Kent Fredriksson, mjölkbonde på Aspby gård i Nyland, som berättar om varför jag ska köpa lokalproducerad mjölk. Nyheter på sitt sätt.

North Kingdom i Skellefteå har tagit detta ett steg längre genom att få figurerna på frukostflingornas paket att leva. När kameran i mobilen hållls upp mot flingpaketet triggas den igång med att visa en film för barnen (läs mer på InfoTech Umeå om hur det fungerar).

Nu vill Alexis Lloyd från New York Times ta dessa första steg ännu längre. Hon ser sig omkring och upptäcker en mängd material och ytor som skulle kunna vara platsen där nyheter publiceras.

Själv funderar jag om nyheterna skulle kunna tryckas i skogen direkt istället för att ta omvägen till tidningspapper? Papperet är ju också en skogsprodukt så det är ju en och samma kejda som sträcker sig tillbaka till trädet. Men nyheter i skogen, varför det?

Jo, som skidåkare vill jag ibland veta mer om snön där jag åker. Som joggare funderar jag ibland över om det varit en lyckad älgjakt där jag springer. När jag letar svamp vill jag veta mer om hur skogsbeståndet mår, om det är sura regn här, om växthuseffekten innebär något för den plats där jag just då befinner mig.

Men hur skulle nyheterna kunna tryckas där, mitt i skogen? Barken på träden kan väl inte publicera nyehter? Nej, inte med dagens rimliga möjligheter. En variant är självfallet digitala anslagstavlor vid vägen där jag lämnat bilen. Det går att uppdatera trådlöst. Men naturligast blir kanske min egen mobil. Den vet ju med sin GPS-funktion var jag befinner mig och när platsen väl är bestämd kan nyheter om just den lokalen plockas upp av webbläsaren i min telefon. Eller läsas upp i en hörsnäcka.

Alexis Lloyd har ett fascinerande arbete. Hon ska nu försöka förstå var jag, du, alla vi människor rör oss i vår vardag och hur vi skulle kunna ta del av nyheter just då och där, i den situationen vi står i och kanske till och med den sinnesstämning vi är i. Och vilka nyheter är det i så fall vi ska ta del av? Det kanske är olika nyheter vid frukostbordet och ute i skogen?

Här hemma där jag bor grundades Västerbottens Kuriren år 1900. Strax efter, 1917, kom Västerbottens Folkblad som numera går under namnet Folkbladet. Hundraåriga institutioner som liksom New York Times nu står inför den stora utmaningen – hur ska nyheterna distribueras?   

Vi får se om Alexis Lloyd och hennes kollegor där borta men också här hemma kan komma upp med ett svar.
 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Störst av allt är kärleken

Av , , Bli först att kommentera 1

TED samlar inte bara sina egna föreläsningar under devisen ”ideas worth spreading”. Sedan tre år tillbaka samlar man också in några av de mest briljanta och framstående annonsfilmerna från olika byråer. Här är TEDs tanke ”ads worth spreading”.

En av annonsfilmerna ser du här nedan, och den är, liksom de övriga, i samma anda som de TED-föreläsningar vi lärt oss älska. I filmen möter vi den gamla pappan till bruden som ska gifta sig. Men det är en liten kamp för honom för hans dotter kommer att gifta sig med en annan kvinna. En utmaning som den äldre pappan möter med vishet och öm förståelse inför de båda förälskade.

Du hittar de övriga filmerna här.
 

I sammanhanget kan också nämnas att TED fått en avläggare i Umeå genom TEDxUmeå. Det blev en riktig framgång när arrangemanget gick av stapeln i januari. På sedvanligt sätt har föreläsningarna filmats och också de finns nu tillgängliga på nätet.

Att TED på detta sätt samlar in de föreläsningar som hålls över hela världen inom rörelsen är en mäktig dokumentation över samtidens kloka tänkare. Att Umeå nu har bidragit till denna världsomfattande rörelse är skarpt och hedersamt.

Du hittar filmerna från TEDxUmeå här.
 

Bli först att kommentera
Etiketter: ,

Upptäcktsfärd bland forskare

Av , , Bli först att kommentera 0

Sugen på veta mer om forskning? Umeå universitet har i en rad kortkorta filmer fångat några forskare i deras arbete.

Se till exempel Eva Lindh Waterworth som undersöker hur it kan stödja vardagsliv för äldre och för människor med särskilda behov. Följ hur Daniel Fällman forskar om hur digitala produkter ska utformas för att engagera. Eller om nytt tänkande kring design av Anna Valtonen, rektor för Designhögskolan. Många fler forskare finns också med på listan.

Sammantaget ett enkelt och bra sätt att få en inblick i dagsaktuell forskning ger detta.

Här finns filmerna.

Bli först att kommentera

Kan internet slå ut glasmästarna?

Av , , Bli först att kommentera 0

”Tänk om alla fönster i världen var uppkopplade. Vad skulle det innebära för dig, för mig, för affärslivet, för samhället?” Frågan ställs av Jan Hederén, strategy manager på Ericsson, när han berättar om Ericssons tester med att sätta genomskinliga antenner på fönsterglas och på så sätt få glasrutan uppkopplad mot internet. Dom kallar det Window of Opportunity.

Jan Hederén talar om Internet of Things, när sakerna runt omkring oss blir uppkopplade mot nätet och därigenom öppnar upp för helt nya möjligheter till kommunikation. Han ser framför sig hur glaset ska kunna producera el med hjälp av solljuset, och hur displayer och ikoner ska kunna synas på rutan och ge oss information.

Han berättar om hur fönsterrutorna kan börja tala med andra prylar. Om solen gassar för mycket skulle glasrutan kunna känna av det och skicka en signal till persiennerna eller markiserna som då automatiskt fälls ner.

Eller om en ruta går sönder skickar den automatiskt ett larm, kanske till din mobil, kanske till ett vaktbolag.

Fönsterrutor finns överallt omkring oss, fortsätter Jan Hederén.

”Det här är inte slutet på historien. Det är bara början”, säger Jan Hederén och tittar vänligt och tryggt in i kameran som för att ta oss alla med på den resa som Ericsson vill ta oss med på.

Denna vecka pågår Mobile World Congress 2013 i Barcelona. Det är världens största konferens om mobil teknik och mobilt liv. Under konferensen kommer Ericsson visa vad Window of Opportunity kan innebära.

Den framtidsbild som Jan Hederén målar upp är spännande och inte alls omöjlig. Och får Ericsson till tekniken så kommer att innebära stora förändringar för många yrkesgrupper.

Själv tänker jag på glasmästarna. Jag gör en sökning på Eniro och hittar 16 glasmästerier i Umeå, i Skellefteå elva och i Lycksele och Vilhelmina två vardera. I hela landet finns det enligt Eniro 1 423 glasmästerier.

Det som händer just nu i Barcelona på Mobile World Congress 2013 kan påverka deras bransch i grunden. Får Ericsson tekniken att fungera så kommer det inte att räcka med att kunna skära till glasrutor med glasskärare och kitta in dem i fönsterkarmen. När fönsterrutorna blir uppkopplade mot internet kommer glasmästarna att tvingas lära sig nytt. Redan har yrket delvis förändrats i takt med att stora glasfasader och metallkarmar blivit vanligare. Men fortfarande har det kvar sitt drag av hantverk.

Men med de nya fönsterrutorna kommer många glasmästerier att ställas inför stora utmaningar. De anställda måste lära sig hantera antenner. Klara uppkopplingen mot nätet. Veta vad som ska bytas ut om markiserna och persiennerna inte automatiskt ändrar läge.

Förmodligen kommer några glasmästerier inte att klara omställningen. Kanske kommer it-tekniker att anställas av de större glasmästerifirmorna.

Ett vet vi i vart fall. Det som händer på Mobile World Congress 2013 påverkar företag också i Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina.
 

Interaktiv tidslinje ett lyft för nyheter

Av , , Bli först att kommentera 0

Om du använder Facebook har du säkert sett hur du kan skanna av en persons uppdateringar genom att skrolla i den personens tidslinje. Det går till och med att söka bakåt i tiden långt före Facebook existerade, om personen på sitt konto uppdaterat med händelser som skett tidigare i livet.

För ett år sedan tog The Guardian över idén om interaktiva tidslinjer för att visa vad som har hänt under den arabiska våren och revolten i länder kring norra Afrika och Medelhavet. På bilden nedan ser du The Guardians interaktiva tidslinje The Path of Protest, just här har den stoppats vid tidpunkten för dödandet av Muammar Gaddafi, vilket gör att det går se vad vad som samtidigt hände i andra länder.

Genom tidslinjen är det också lätt att skrolla framåt eller bakåt för att följa händelserna i ett specifikt land. Egypten, Libyen, Syrien, Jordan, ja, hela 17 länder finns med på den interaktiva tidslinjen.

Nyheterna som utgör grunden för tidslinjen kommer alla från The Guardians egen rapportering. Intressant skulle självfallet vara om även andra nyhetskanaler speglades. Kanske Aljazeera, kanske en palestinsk nyhetsbyrå eller en israelisk. Det skulle då på tidslinjen gå att se hur samma händelse speglats på olika sätt i skilda kanaler.

Tänk att få en liknande interaktiv sammanfattning över Västerbotten. Där kommuner som Umeå, Skellefteå, Robertsfors, Nordmaling, Lycksele, Vilhelmina och alla de övriga 15 kommunerna fick var sin del i tidslinjen. Här i länet är vi naturligtvis inte i centrum för de internationella världshändelserna som arabiska våren. Men Västerbotten är vårt centrum, på samma sätt som Dalarna är centrum för andra, eller Småland, Gästrikland och Skåne, Hammarkullen, Rågsved och Södermalm är för andra.

Ett alternativ till att presentera nyheter geografiskt skulle kunna vara att samla dem på en interaktiv tidslinje utifrån personer. På så sätt skulle partiledare kunna följas, artister, idrottare eller andra man har intresse av att lyfta fram. Självfallet går det också att göra tidslinjer utifrån olika tema som nyheter om arbetsmarknad, genus, barn, trafikolyckor, gruvindustrin samla dem, aggregera, och lyfta fram dem.

Interaktiva tidslinjer som summerar nyhetsflödet skulle kunna ge sammanhang, återblick, perspektiv på våra liv var vi än bor i Sverige.

Så skulle den nya digitala tekniken kunna förenas med gammal hederlig journalistik för att åskådliggöra händelser och skeenden, såväl lokalt som på ett nationellt eller internationellt plan.

Vill du ha fler exempel på interaktiva presentationer från The Guardian kan du se här vad deras interaktionsdesigner Garry Blight åstadkommit.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Tuff utmaning mot Västerbottens lokaltidningar

Av , , Bli först att kommentera 0

Kan dagspressen överleva? De senaste tio åren har varit mycket tuffa för de tre stora dagstidningarna i Västerbotten. Sedan 2002 har Folkbladets upplaga minskat med en tredjedel (33,5 %), Västerbottens Kuriren har tappat 23,8 %, medan Norran tappar 22,2 %.

Trots insatser verkar vändningen vara långt borta. När det senaste årets siffror för 2012 nu redovisas av TS bekräftas raset. Folkbladets upplaga minskar med hela 6,8 % under 2012. Västerbottens Kuriren minskar med 3,3 % och Norran med 2,5 %.

Ser man till vad läsarna säger så är domen hård för de tre största lokaltidningarna i Västerbotten, liksom för de flesta dagstidningar i Sverige. Tappet fortsätter år efter år.

Den stora och viktiga frågan nu är hur journalistiken ska överleva. Hur ska mediehusen kunna finna ekonomiska lösningar för att klara en övergång till digitala kanaler? Folkbladets chefredaktör Daniel Nordström skriver i sin blogg: ”Papperstidningen är bara en plattform av många och vi arbetar nu ständigt med utveckling av fler kanaler för att attrahera läsarna och annonsörerna”.

Den kampen är tuff och för länets dagstidningar återstår att visa hur de digitala kanalerna ska kunna bli ekonomiskt bärande. Under 2013 kommer vi förmodligen att få se flera olika försök med betalmodeller på nätet. Allt fler tidningar försöker hitta sådana lösningar och det kommer även att vara naturligt också i Västerbotten.

Frågan är bara om läsarna är villiga att följa med från den tryckta papperstidningen till att betala på nätet för nyheter från Västerbotten.

För andra möjligheter att ta del av nyheter håller på att uppstå. Lokala politiker som Anders Ågren och Lennart Holmlund använder sig flitigt av Facebook, bloggar och Twitter för att berätta om vad som sker inom politiken. Så twittrar exempelvis Anders Ågren glatt om att Umeåregionen förändras genom att Örnsköldsvik kommer med i samarbetet: ”Beslutet är fattat! 6 blir 7. Örnsköldsvik har beviljats medlemskap i Umeåregionen. Hurra!”

Skellefteå AIK publicerar klockan 21:17 på torsdag kväll den 21 februari en lång och fyllig nyhet om hur man krossade Brynäs med 9 – 1.  Notera tiden. 21:17. Det är alltså bara några minuter efter att matchen spelats färdigt och redan har man nyheten färdig. Det kan vara intressant att notera att Folkbladet och Västerbottens Kuriren inte förrän två och en halv timme senare, 23:52, publicerade sin nyhet om samma match.

(UPPDATERAT: Anette Novak, Norrans förre chefredaktör, kommenterar på Twitter att Norran har liverapport hela matchen så jämförelsen är inte "klockren", menar hon. Instämmer, visst haltar jämförelsen delvis, men för den som inte är så intresserad att man följer liverapporterna är den summerande nyhetsartikeln den källa man går till och där klår Skellefteå AIK åtminstone Folkbladet och VK. Jag kan för övrigt själv tillägga att vare sig kommunalrådet Anders Ågren eller Skellefteå AIK har den breda bevakning som lokaltidningarna i länet kan visa upp. Ändå finns konkurrensen där genom dessa nya aktörer på nätet som förmedlar nyheter om sin egen verksamhet. Journalistik är det inte, men nyheter förmedlas och detta är en utmaning för de traditionella medierna.)

Nya digitala kanaler har öppnat för andra spelare och utmaningen för Folkbladet, Västerbottens Kuriren och Norran blir inte bara att locka med sig läsare från papperstidningen in till webben utan även att kunna konkurrera mot dessa nya snabba aktörer som Anders Ågren och Skellefteå AIK.

Men här har chefredaktör Daniel Nordström en viktig poäng. Han skriver ”… jag är fortsatt optmimistisk. Den främsta anledningen till det är att det ännu finns stort intresse för Folkbladets journalistik.”

Journalistiken som Folkbladet, Västerbottens Kuriren och Norran står för är självfallet något helt annat än vad politiker eller ett hockeylag kan eller vill stå för. Den obundna granskande roll som journalisterna har gentemot företeelser i samhället, vare sig det är regionsammanslagningar eller hockeymatcher, är en grund för ett demokratiskt och transparent Västerbotten. Frågan är bara om läsarna är villiga att betala för den.

Utmaningen är onekligen tuff när twittrande politiker och snabbrefererande hockeylag aspirerar på att ta över nyhetsförmedlingen.

Den mörka sidan av Google Glass

Av , , 2 kommentarer 0

Onekligen kommer Google Glass att bli revolutionerande när de släpps till oss konsumenter. Den omedelbara möjligheten som de nya glasögonen ger genom att dela med sig av allt det som händer i din vardag i form av bilder, filmer och ljud är enastående.

Men när de första filmerna kommer från rånet, från överfallet, från misshandeln, från fylleslaget, från övergreppet, från gängvåldtäkten, när den som bär glasögonen inte är ute i goda ärenden, då kommer vi att återigen få ta upp debatten om integritet och kränkande handlingar. 

Men så här, när Google flashigt visar upp glada människor som blir filmade av glasögonen som folk bär på sig ser det ju sött och gulligt ut. Men det finns en annan sida. Och den kan bli mycket mörkare. Fast den syns inte här på filmen.

2 kommentarer
Etiketter:

Västerbotten flitigast på Twitter

Av , , Bli först att kommentera 1

Västerbotten ligger långt fram i Sverige i att använda Twitter, berättar Västerbottens Kuriren idag och rapporterar om en undersökning som hävdar att Västerbottningarna är bland de flitigaste twittrarna i Sverige. Och visst är det så att Twitter blivit en kanal som visar upp händelser i länet.

Här nedan ser du några exempel från det senaste dygnet på Twitter om hur stort som smått från Västerbotten sprids ut över Sverige och världen. Personliga familjenotiser, inbjudningar till utställningar och inlägg i aktuella debatter. Twitter rymmer allt.

Kul, men mycket mer kommer att hända. Den stora floden på sociala medier kommer nästa år, 2014, då Umeå är Europas kulturhuvudstad. Då kommer det mängder av besökare till länet som kommer att vilja berätta om all den kultur, den mat, de människor som de möter här.

Om Västerbotten är stort på Twitter idag så är det inget mot vad vi kan vänta oss om ett år. Då kommer sociala medier som Twitter, Facebook, Instagram, Youttube, Bambuser och allt vad de heter att formligen välla över av uppdateringar om det som händer här i norr.

Men hur var det då med senaste dygnet på Twitter från Västerbotten? Ja, Skellefteå vann över Solna AIK skriver Eurohockey: ”#Skellefteå beats #AIK in the only #Elitserien game of the night”

Polska Institutet tipsar om Konstfrämjandets inbjudan till konstnärer att vara med i en utställning  i samband med kulturhuvudstadsåre 2014 i Umeå: ”OpenCall for artists!SurvivalKit/Umeå invites artists from the whole world to apply for the SurvivalKit Festival 2014”

Via Västerbotten skriver om forskarna Jonny Holmström och Daniel Nylén på Informatik vid Umeå universitet som undersökt hur Bonnier jobbar med digitala läsplattor för tidskrifter. ”Umeå researchers working with Bonnier and Harvard on the future of digital magazines”

Vänsters partiledare Jonas Sjöstedt länkar till sin blogg där han skriver om debatten kring sjukvården i inlandet: ”Nu är det klart. Väljarna i Västerbottens län får folkomrösta om akutvården i inlandet. Här en liten bakgrund.”

Maria Jern vädjar till SJ att hålla tiden så att hon får träffa sin dotter: ”Så nu @sj_ab håller Ni tidtabellen på nattåg 91 fr Umeå så att äldsta <3 landar här om 14tim. #kvalitetstidmeddotter”

Signaturen Oskyldig länkar till ett blogginlägg om Melodifestivalen i Skellefteå: ”New Blog Post! What did I think of Melodifestivalen’s 3rd Heat in Skellefteå? Check out my review here… http://bit.ly/Yu3ecp  #Melfest”

Och så fortsätter det. Men som sagt. Det här är bara förnamnet till vad som kommer att hända nästa år 2014.
 

Böckerna som format mig

Av , , Bli först att kommentera 1

Littfest i Umeå är den största litteraturfestivalen i norra Norden. Jag är uppriktigt glad över att den finns och vuxit så starkt. Böcker har för mig varit följeslagare genom hela livet. Jag kommer fortfarande ihåg med den glädje jag sprang till kiosken, högt upp på Östra Kyrkogatan i Umeå, för att köpa senaste boken i serien Bill & Ben. Det var viktiga för mig då på 60-talet, en inkörsport till bokens värld.

Så fortsatte det med Pär Lagerkvist, Dvärgen kommer jag särskilt ihåg, men jag läste nog det mesta av honom. De var tunna små böcker med ett språk som fascinerade.
Alistair MacLean med krigsskildringar kom också tidigt in i mitt liv. Agatha Christie med deckarhistorier fångade mig.

Bellman var viktig, epistlarna och breven med det frejdiga supandet som bakom sångerna blottade misär och undergång. Bibeln fanns där, den kom och gick, och berättare som den turkiske Yasar Kemal och Sagan om ringen förstås.

Så småningom vände jag i mitt läsande åter till Västerbotten, det län jag alltid levt i. Sara Lidman och Torgny Lindgren har kanske varit de främsta för mig.

Listan blir alltför lång om jag skulle fortsätta berätta om författare som gripit in i mitt liv. Men dom finns där. Astrid Lindgren, som jag egenligen upptäckte först när jag var gammal. Kerstin Ekman. Vilhelm Moberg.

Idag lever jag sedan några år med ett helt eget projekt. Jag läser enbart författare som fått nobelpris i litteratur. En tokig vansinnig idé som man skulle kunna skratta åt. Men den är faktiskt på allvar, hur egendomligt det än låter. Det rör sig om ett hundratal författare. Tidspannet sträcker sig över ett sekel. Den första fick priset 1901. Den senaste var Mo Yan från Kina. Kanske har jag hunnit ett fyrtiotal nu.

Nu senaste är det Kenzaburo Oe från Japan som jag följer. Erkänner att jag får slita lite med honom. Språket är inte svårt, bilderna är enkla. Men det är något som gör att jag inte riktigt faller in i hans famn.

Den som drabbat mig särskilt är Elfriede Jelinek från Österrike. Hon har fått mig att kippa efter andan, att ana bråddjup i mig själv men också gett mig den inspiration jag behöver för att leva vidare.

Böckerna har följt mig genom livet. För det mesta i pappersform, men numera även digitalt. Jag har en läsplatta och den tjusar mig. Den har sina fördelar. Och jag ser fram mot att ta ytterligare steg in i den digitala framtiden där berättelser kan komma till mig på helt nya sätt. Där jag kan bli del av berättelsen, interaktivt. Där vi många kan skapa nya berättelser, digitalt tillsammans. Där helt nya platser kan ge mig läsning. Kanske genom att koppla den plats jag befinner mig på med en särskild text, en speciell berättelse som ger nya perspektiv till just den platsen.

Men över allt hoppas jag på att de som har förmågan att skapa berättelserna också i framtiden kan få finnas vid min sida, vare sig det är på papper, i digital form eller på något sätt som jag ännu inte förstått kan finnas.

I väntan på det gläder jag mig åt att Littfest åter kommer till Umeå.

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,