Hanssons spaning

IT, digitalt liv och nya medier

Utan ekosystem inga företag

Av , , Bli först att kommentera 0

Ekosystemen kring företag som vill växa och bli framgångsrika är oerhört viktiga. Någon sa att det krävs en hel by för att fostra ett barn. Tänk om det är samma för näringslivet. Det krävs en hel stad och ett helt ekosystem för att nya företag ska växa fram.

Ekosystemens och miljöns roll kring företagen betonas när 33-listans ansvariga Marie Alpman från Ny teknik och Jon Åsberg från Affärsvärlden deltar i ett seminarium anordnat av Almi på Almedalen.

33-listan är en allt viktigare ranking av startups och unga bolag i Sverige som har störst potential att växa till kommersiella succéer. Årligen nomineras omkring 300 bolag varav 33 slutligen väljs ut och hyllas vid en gala på vårkanten. Sammanlagt har genom åren 124 bolag funnits med på listan, några av dem har blivit mycket omtalade som Spotify och Mojang som står bakom miljardframgången med spelet Minecraft.

limesaudio_algoryx
Limes Audio, till vänster, och Algoryx är två företag från Umeå som tagit sig in på 33-listan och därmed visats sig vara möjliga succéer.

Från Umeå har företagen Algoryx och Limes Audio klättrat in på listan, men främst är det företag från Stockholm, Uppsala och Lund/Malmö och Linköping som finns med.

Under seminariet på Almedalen menar Marie Alpman att det beror på ekosystemen kring företagen.

– I Silicon Valley pratar de hela tiden om sitt ekosystem. Man behöver allt omkring också. I Stockholm finns Arlanda, det finns fler smarta människor, duktiga jurister, patentbyråer och schyssta ställen att gå ut på när man jobbat färdigt och vill ha kul, säger Marie Alpman.

För städer som Umeå innebär det en utmaning. Det handlar inte bara om att några smarta människor ska få en smart idé. Ekosystemet runt omkring dem måste också fungera. Det är som med framgångsrika fotbollslag. Det räcker inte med en skicklig trupp om elva spelare. Du måste också ha bra materialförvaltare, sjukgymnaster, en organisation runt laget som fungerar, ungdomslag som kan fostra nya spelare, farmarlag och en bredd runt omkring som kan ge support.

Det är här som Umeå har sin stora möjlighet. Om företag ska kunna växa måste det finnas en miljö och jordmån som ger drivkraft, ett sammanhållande ekosystem. Det krävs ett helt fungerande ekosystem runt omkring som kan peppa, inspirera och ge förutsättningar för tillväxt.

Bakom företagen måste hela staden stå med ett universitet som motor, en kommun som satsar på företagens möjligheter, inkubatorer och investerare som vill lyfta fram entreprenörer, kluster och olika former av samverkanscentra som bygger nätverk, ett rikt kulturliv, omväxlande fritidsutbud, möjligheter till träning och idrott, och nöjen som lockar. Det är en utmaning som Umeå under de senaste åren allt mer har tagit sig an och visat prov på att det kan fungera.

Hur det går kommer vi att få se inte bara på framtida 33-listor utan främst i fler framgångsrika företag som växer och hittar sina marknader, såväl nationellt som internationellt.

Bli först att kommentera

Kartan över sociala medier du inte får missa

Av , , 1 kommentar 1

Allt är inte Facebook och Twitter. Det sociala medie-landskapet består av långt mer än de vanliga stora kanalerna som de flesta av oss använder. Det visar tydligt den nya kartan över sociala medier som sociala medier-experten Brian Solis tillsammans med Jesse Thomas of JESS3.

Den karta som de nu publicerar är version 4.0 av det som de kallar The Conversation Prism. En karta som tydligt visar hur sociala medier blivit en grundsten i tjänster och produktion, i affärer och handel, i nöjen och underhållning, i politik och opinion, i relationer mellan oss människor i såväl det vardagliga livet som i våra yrkesliv.

Kartan ger inte bara en bra ingång till sociala medier, den ger också en bra uppdatering över hur landskapet över sociala medier förändras. Det ser vi bland annat genom de nya områden som lagts till i denna version av kartan (den första versionen kom 2008).

Det vi under senaste tiden lärt känna som crowd sourcing är ett exempel. På kartan samlas de under rubriken Social Marketplace med tjänster som KickStarter och GroupOn. Många fler hade kunnat lyftas in i dessa sammanhang, exempelvis de svenska Sales by Crowd och Jobs by Crowd, en slags nya förmedlingstjänster som bygger på relationer och det sociala.

Uppdaterat: Vad betyder det? Att handel och affärsrelationer förändras med sociala medier. Att uppdelningen mellan producent och konsument inte är lika självklar. Att nya vägar till inköp och försäljning byggs.

Ett annat nytt område på kartan är Quantified Self. Där ryms exempelvis tjänster som RunKeeper och Nike+. Det handlar om att vi samlar in data om vår egen personliga träning och hälsa, och laddar upp det på nätet så att andra kan följa våra motionspass.

Uppdaterat: Vad betyder det? Att sociala medier kryper in i det personliga och nära. Att också vår kropp och vår hälsa blir föremål för samtal på nätet.

Influence är ytterligare ett nytt område som förts in på version 4.0 av kartan. Här handlar det om tjänster som Twitalyzer och Klout som sammanställer det inflytande en person eller ett varumärke har på sociala medier.

Uppdaterat: Vad betyder det? Att det blir allt mer viktigt hur vi syns i sociala medier. Att vi vill mäta och ranka oss för att se vilken status vi har också i detta landskap.

För den som vill förstå de möjligheter som sociala medier ger utöver de stora strömmarna på Facebook och Twitter är kartan en stark utgångspunkt. Studera den. Visa den för dina kollegor. Lär dig av den.

Och kom ihåg att nästa version av kartan kommer att ha förändrats återigen.

ConversationPrism_2880x1800

1 kommentar

Twitterklänning ger unga röst

Av , , 1 kommentar 0

Mitt i vimlet i Almedalen drar Twitterklänningen till sig blickarna. Många vill stanna och fotas tillsammans med Ida Östensson från Crossing Boarders som bär den, och på de seminarier där hon medverkar väcker hon uppmärksamhet.

Twitterklänningen har tagits fram av Crossing Boarders tillsammans med Comviq med syfte att fler unga röster ska höras i samhällsdebatten. Och visst är det så att Twitterklänningen väcker uppmärksamhet var den än visas upp. Fast meningen är kanske inte att folk ska springa och leta efter klänningen för att läsa Twitterinlägg som syns på dess LED-remsa. Men eftersom klänningen syns i en mängd mediasammanhang så blir den en symbol för ungas ”rätt att komma till tals och behandlas med öppenhet, inkludering och respekt”, som Crossing Boarder skriver på sin webb.

I en webbsändning i programmet Godmorgon Almedalen intygar Ida Östensson, grundare av Crossing Boarder (grundat i Umeå faktiskt) att när hon kommer in i ett seminarium där mestadels ”gubbgums”, som hon säger, sitter så väcks genast frågan om ungas möjligheter att vara med i samtalen.

Tydligast blev det, fortsätter hon, under ett möte anordnat av Studiefrämjandet om unga och kultur. Med de ugnas röster på Twitterklänning väcktes genast frågan varför inga unga fanns med i panelen när samtalet ändå skulle handla om just ungdomars kultur. ”Nästa år blir det svårt för Studiefrämjandet att ha en panel utan unga”, konstaterar Ida Östensson.

Crossning Boarders har i förväg bett ett trettiotal unga att vara med och twittra och fylla klänningen med budskap, men det står alla fritt att twittra med hashtaggen #twitterklänning för att få möjlighet att få sitt inlägg att synas på klänningen.

En av de vars twitter synts på klänningen är @LovaOh, Lova Olofsson, 18 år från Piteå. Hon twittrar bland annat ”En rösträtt vid 16 år är ett viktigt steg att ta för att inkludera ungdomar i demokrati -och beslutandeprocessen”.

Också Viktor Sandström, 15 år från Umeå, @vicki_fryspizza, twittrar: ”önskar vi hade en politik som skulle frigöra folk att syssla med så mycket kultur som möjligt istället för att tjäna pengar”.

I webbsändningen från Godmorgon Almedalen säger Ida Östensson: ”Jag vill inte alla ska twitterklänningar i framtiden, men jag vill att man nästa år ska tänka till hur unga på riktigt ska finnas med.”

Kanske blir Twitterklänningen på så sätt ett bidrag till att ungas röster kan höras tydligare i samtalen om hur vi vill att samhället ska utformas. I vart fall är den ett lysande exempel på hur digital teknik kan användas för att väcka debatt och stimulera samtal.

twitterklanning

1 kommentar

Dörren till extremism

Av , , 1 kommentar 0

Internet kan vara en dörr in till extremism och våldsbejakande rörelser, särskilt för unga människor. Det är i tonåren som man kliver in i extremmiljöer, det är då kontakterna påbörjas, och nätet, inte minst Youtube, är en arena där propagandan når ut. men skolan kan vara en motpol och ge kunskap i källkritik som gör att unga kan se igenom dessa budskap.

Frågor som dessa var ämnet för ett säkerhetspolitiskt sommartorg vid Almedalen idag. Utifrån en färsk rapport från Statens medieråd, Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet, samtalade Birgitta Ohlsson, demokratiminister,  Cecilia Malmström, EU-kommissionär, och Ulf Dalquist, forskningsansvarig vid Statens Medieråd, om internets betydelse för att sprida extremistiska budskap.

Det är Statens medieråd som fått i uppdrag inom ramen för regeringens handlingsplan mot våldsbejakande extremism att beskriva förekomsten av antidemokratiska budskap på internet och i sociala medier. Fokus har varit grupper som riktar sig till ungdomar och som uppmanar till våld för en politisk, religiös eller ideologisk sak.

Alla tre som deltog under seminariet var mycket överens om skolans betydande roll för att motverka de extremistiska rörelserna på nätet. Att ge unga verktyg för att kritiskt kunna granska de budskap som sprids av våldsbejakande rörelser på internet är en viktig uppgift för skolan, betonade de tre.

Forskningsansvarige Ulf Dalquist menar att ungdomar behöver mer undervisning i kritisk granskning och han menar att många elever aldrig får någon egentlig undervisning i källkritik.

Cecilia Malmström, EU-kommissionär, instämmer och frågar: ”Hur kan vi träna våra ungdomar att bli mer källkritiska”.

Skolans roll betonas alltså i vart och vartannat inlägg från seminariedeltagarna när det handlar om att motverka våldsbejakande rörelser på internet. Men det handlar också om att ge unga möjlighet att lära av historien. Ämneskunskaper i historia och kultur är mycket viktigt inom skolan, betonade man.

De unga är nyckelgrupp, helt klart, och måste därför få möjlighet att lära sig se kritiskt på de budskap som möter dem via internet. Därför är den rapport som Statens medieråd tagit fram, Våldsbejakande och antidemokratiska budskap på internet, en viktig kartläggning som kan hjälpa till med att ge perspektiv på det ständiga arbete som måste pågå för att bygga demokratin ännu mer stark.

Här kan du se hela seminariet.

1 kommentar

Twitterklänningar och 3D-skrivare

Av , , Bli först att kommentera 0

En Twitterklänning som visar vad som skrivs på Twitter. 3D-skrivare som tillverkar små avbilder av svenska partiledares huvuden. Vid sidan av de stora partiledartalen är detta två av snackisarna när årets Almedalen drar igång. Politikerveckan i Almedalen, Visby, är självfallet främst en samlingsplats kring riksdagspartiernas ledare och funktionärer, men vid sidan om deras tal tar mängder av organisationer chansen att föra fram sina frågor på olika sätt.

Crossing Boarders, som startades i Umeå, och Almega är två exempel på sådana organisationer. Twitterklänningen visades upp, bland annat i SVT, av Crossing Boarders grundare Ida Östensson. På framstycket av klänning syns twitterinlägg från ungdomar och tanken med det, förklarar Ida Östensson, är att ge utrymme för andra än de ”äldre män och kvinnor” som enligt Ida är de som annars syns från Almedlaen.

Almega vill också skapa debatt under Almedalen med hjälp av ny teknik. Almega är en arbetsgivarorganisationen för mer än 10 000 medlemsföretag inom tjänstesektorn som med 3D-skrivarna vill visa på hur svensk produktion i framtiden kan komma att förändras i grunden. För att skapa lite extra snackis kring tekniken så skriver man under Almedalen ut partiledarnas huvuden i en 3D-skrivare.

En av de kanaler som uppmärksammar de båda organisationerna är webbTV-sändningen Godmorgon Almedalen som livesänder klockan 08.00 varje morgon. Idag var det Almega som fick utrymme, imorgon tisdag är Crossing Boarders som står på tur.

Förutom att det är kul snackisar med twitterklänningar och politkers huvuden i 3D-skrivare så döljer sig djup av förändring i dessa teknikinslag under Almedalen. Och det är teknik som inte bara kommer att vara intressant för tekniknördar utan även för de politiska partier som idag finns representerade på Almedalen.

Ja, inte bara intressant utan tvingande nödvändigt för partierna att ta upp. När textilier, kläder och andra vardagsmaterial framöver kommer att kunna fyllas med helt ny innebörd genom ny teknik ställs vi inför frågor som rör inte minst integritet. Det kanske mest omtalade exemplet är Google Glass där den nya kommunikationstekniken byggs in i glasögonbågarna. Twitterklänningen rör sig i samma område. Det är traditionella material och prylar som plötsligt börjar tala, som kan kommunicera, som får en ny användning.

Almegas förevisning av 3D-skrivare är på samma sätt en föraning om stora förändringar som är på gång. Nu är Almega ute efter att visa på hur produktion kan komma att förändras totalt i grunden i framtiden. I Godmorgon Almedalen hävdar en representant från Almega att vi kan ta hem produktion till Sverige på ett helt nytt sätt med dessa skrivare.

Det är i så fall något som kommer att bli föremål för politikernas insatser kring industriproduktion och arbetsliv.

Det är på detta sätt som Almedalen också är intressant. Här startas debatter som kan få stort genomslag inom de kommande åren.

Bli först att kommentera