När biffen skrivs ut med 3D-skrivare, vad händer då med traditionella branscher som jordbruk? När fisketrålaren tar med turister för att följa med på fisketuren, är det då fiskerinäring eller upplevelseindustri? Det är frågor som Jan Sturesson väcker under ett seminarium om Umeå som Europas kulturhuvudstad år 2014.

Men det är 2050 det egentligen handlar om, år 2014 är bara avstampet inför den stora omställning som ska komma. Orden kommer från Jan Sturesson, Pwc, under andra dagen av de tre Västerbottensveckorna på Grand Hôtel. Han är Global Leader, Government and Public Services, inom revisionbyrån Pwc och en av hans uppgifter är att hålla koll på hur världens städer konkurrerar med varandra, vad som får dem att växa eller tyna bort.

Jan Sturesson är en av föredragshållarna när Pwc bjuder in till seminarium om kulturdriven tillväxt och kulturhuvudstadsåret 2014 i Umeå, och hans perspektiv är mer ekonomisk avkastning och tillväxt än traditionellt kulturpolitiska. Och det är ur perspektivet tillväxt för nordliga regionen som han tittar på kulturhuvudstadsåret i Umeå.

Bilden ovan: Jan Sturesson, till vänster, tillsammans med Jan Björinge, kulturhuvudstadsdirektör.

I diskussionen om vad kulturhuvudstadsåret kostar Umeå och den nordliga regionen vill han vända på kuttingen. Jan Sturesson ställer istället frågan: ”Vad hade det kostat Umeå och Västerbotten att inte bli kulturhuvudstad?”

Jan Sturesson menar att konkurrensen mellan städer i hela världen är hård och den region som inte satsar aktivt på att locka till sig turister, besökare, företag och uppmärksamhet kommer att halka efter i tävlingen mellan städer och regioner som slåss om utrymme i människors medvetande.

Umeå har redan nått långt i denna tävling, faktiskt redan gått i mål på ett sätt, hävdar Jan Sturesson, och hänvisar till den mängd av internationell press och media som skrivit om staden, trots att invigningen av kulturhuvudstadsåret inte ens officiellt invigts (vilket sker i månadsskiftet januari – februari).

Men nu gäller det att höja blicken, menar Jan Sturesson. för att ha framgång på lång sikt och inte bara bli en fluga som surrar under 2014, måste siktet vara inställt på 2050, hävdar han. Och då måste det också finnas en vilja att omdefiniera de branscher som ska bära Umeå och nordliga regionen under decennier framåt.

Ett av recepten är nytänkande. Bort med traditionella branschen jordbruk, in istället med nya näringen mat och vatten. Jan Sturesson nämner experiment med att skriva ut syntetiska biffar i 3D-skrivare. Knappast traditionellt jordbruk, konstaterar han, men absolut något som kan rymmas inom nya branschen mat och vatten.

Han tar ytterligare ett exempel. Nu från en fiskebåt på västkusten. Fiskaren har upptäckt att det går att säljer upplevelser i samband med fisket. Turister bjuds in att följa med ut på havet, klä sig i regnställ och i hård blåst spy över relingen av sjösjuka. Och samtidigt vara med om det som traditionellt varit fiskeindustrins bas, att dra upp färsk fisk, att hålla fångsten i famn.

Men med de nya gästerna på båten, är det då fortfarande fiskerinäring det handlar om? Eller är det upplevelseindustri?

För Jan Sturesson är svaret klart. Gamla traditionella branscher måste våga ställa om för att klara konkurrensen. Som stöd för sin tes visar Jan Sturesson på ett äppelträd med röda granna frukter på grenarna. Enkelt skulle vara att fortsätta plocka de lågt hängande frukterna och sälja dem på traditionellt vis. Men det är inte i detta som framtiden för Umeå och regionen ligger.

”Vänd istället upp och ner på äppelträdet”, säger Jan Sturesson och visar en ny bild där trädets rotsystem breder ut sig uppåt och grenarna neråt. Det är rotsystemet som är det intressanta, menar Sturesson. Att se helt nya möjligheter kring traditionella branscher.

En av grunderna han ser är förmågan att ta till sig ny teknologi i form av it och mobila tjänster. En viktig del i omställningen är bredband, konstaterar Jan Sturesson och nämner Umeåföretaget Rapunzel som siktar mot 500 miljoner kronor i årlig omsättning genom att starta e-handel kring löshårsförsäljning, något som inte skulle kunna fungera utan smarta affärer på internet.

Det är i allt detta som Umeås möjligheter ligger, hävdar Jan Sturesson. Att inte enbart räkna den direkta avkastningen från år 2014. Utan istället redan nu börja räkna på den indirekta avkastningen som kommer av hur traditionella branscher kan ställas om med sikte mot 2050.