Vart tredje jobb inom massa- och pappersindustrin har försvunnit sedan år 2000. År 2000 var drygt 30 000 personer anställda inom massa- och pappersindustrin, 2012 hade det minskat till strax över 20 000 anställda, enligt branschorganisationen Skogsindustrierna.

En anledning till den kraftiga nedgången är den omställning som pågår i samhället från tryckta medier till digitala medier. Tidningsdöden som innebär att tryckta medier läggs ner eller tappar i upplaga medan digitala växer till har inte bara betydelse för medievärlden. Också massa- och pappersindustrin berörs direkt när allt fler grabbar tag i en surfplatta eller smart telefon istället för att bläddra i en papperstidning.

Nu senast är det Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge som tvingas säga upp anställda. I augusti 2013 försvann 75 jobb, nu i januari 2014 försvinner ytterligare 64.

I en kommentar till Sveriges Radio säger brukschefen Mikko Jokio:

– Det pågår en strukturell nedgång i tryckta medier i Europa, vår lönsamhet har minskat och marknadsläget är svagt. Så vi måste anpassa vår verksamhet till att hålla tillräckligt rimlig konkurrenskraft i det här marknadsläget. Det här är nödvändigt.

Brukschefens uttalande får stöd av kalla fakta. Efterfrågan på grafiska papper i Europa minskade med omkring 20 procent under femårsperioden 2007 till 2012. Övergången till digitala medier har tvingat fram strukturförändringar i pappersindustrin. Under 2013 stängdes exempelvis fyra pappersmaskiner för tillverkning av tidnings- och tidskriftspapper i Sverige.

Men medan bruken som producerar papper för tryckta medier tappar så växer behovet av kartongpapp och papper till förpackningar. Här finns faktiskt den digitala utvecklingen också med som en faktor, fast i omvänd ordning. En anledning till att bruken som producerar papper till förpackningar klarat sig bättre anses vara den ökade e-handeln där allt fler varor levereras med post. Men även en ökning av antalet singelhushåll innebär en större efterfrågan på förpackningar, enligt ett pressmeddelande från branschorganisationen Skogsindustrin.

För SCA Obbola utanför Umeå innebär behovet av pappersförpackningar en positiv utveckling. Här drabbas man inte av någon tidningsdöd eftersom det främst är pappersproduktion för kartonger och förpackningar som fabriken lutar sig mot. I december 2013 meddelade också bolaget att det kommer att investera en halv miljard i ett nytt kokeri på fabriken. Man räknar därmed med att kunna öka produktionen med 5 000 ton per år.

Uppdatering: Ett tecken i tiden är självfallet också när finanskvinnan Cristina Stenbeck i december 2013 lämnar skogen, säljer bort skogskoncernen Billerud Korsnäs och istället flyttar sina investeringar till online-företag som ehandelsbolaget Zalando, Rocket Internet och den ryska Blocketkopian Avito.ru. (tack Rolf Ekelund för tipset)

Vinnare och förlorare finns över hela linjen. Och vi kan konstatera att det som händer i det digitala området har långt större följdverkningar än vad som i ett första ögonkast kan verka vara faller.

Googles imperium växer. I framtiden vill företaget äga termostaten i ditt hem, informationssystemet i din bil, de automatiserade robotsystem du blir allt mer beroende av och, vilket redan är ett faktum, ditt surfande och beteende på internet.

Ett nytt steg i denna utveckling kom i denna vecka när det tillkännagavs att Google köper termostatföretaget Nest för 3,2 miljarder dollar. Bilden nedan visar en produktbild på den digitala termostaten Nest.

I ett pressmeddelande från Google uttrycker Tony Fadell, vd för Nest, stor förhoppning över de förutsättningar Nest nu får att bli ett riktigt stort världsföretag.

”Vi är mycket glada över att bli en del av Google. Med deras stöd, kommer Nest få ännu större möjlighet att bygga enkla, smarta enheter som gör livet hemma lättare, och som kommer att ha en positiv inverkan på världen.”

På Nests hemsida utvecklar Tony Fadell sina tankar inför den stora affären och skriver: ”… our vision was to create a conscious home. A home that is more thoughtful, intuitive”.

Det handlar alltså inte enbart om att reglera värmen i ett hem. Nest har större planer än så, företaget vill med den digitala termostaten på väggen och produkter som intelligenta brandvarnare i taket skapa ett hem som kan tänka själv, som är intuitivt, där själva apparaterna vet vad som pågår innanför väggarna.

I en intervju med sajten Re/Code har Tony Fadell kommenterat frågan om integritet och vad som händer med all data som blir möjligt att samla in med hjälp av de intelligenta apparaterna. Han menar att ”Nest data will stay with Nest”, vilket skulle kunna ses som en vink om att Google inte ska få komma åt sitt nya dotterbolags information.

Men osäkerheten är stor kring hur flödena kommer att gå mellan bolagen och visst kan det finnas fog för att undra om inte ändå det data som apparaterna fångar in nu blir en del av den artificiella intelligens som Google bygger upp. Google ska idag betraktas främst som ett kunskapsföretag vars framgång och affärer bygger på system som registrerar vad vi människor gör och hur vi beter oss. Vårt beteende på internet är till stora delar redan kartlagt av Google genom dess sökmotor och att gå vidare på den vägen är säkerligen ett mål för Google.

De nya steg som Google nu tar kan komma att bli än mer omfattande. Med uppkopplade digitala termostater, brandvarnare och andra produkter i hem och på arbetsplatser kommer Google att veta hur vi rör oss och var vi befinner oss. Eftersom dessa produkter även har funktioner för att koppla upp sig mot mobiltelefoner kommer exempelvis termostaten eller brandvarnaren att i förlängningen kunna registrera vem som kliver in i ett hem eller en lokal. Det är en information som ger en grund för helt nya affärsmöjligheter.

Bilden till höger är från Nests hemsida och visar hur brandvarnaren kan koppla upp sig mot mobilen.

På ett liknande sätt kan vi förvänta oss att Google också siktar på att i framtiden äga all information om hur vi rör oss och färdas. Redan har Google nått långt fram med förarlösa bilar som på egen hand hittar fram i trafiken. Om ett projekt med att införa sådana fordon lyckas kommer Google att kunna samla in information om vilka resvägar vi brukar ta, hur vi pendlar och när vi åker till exempelvis ett köpcentrum.

Google har också gjort stor uppköp bland världens robotföretag. Under 2013 köpte Google åtta mycket lovande och framgångsrika företag som utvecklar robotar. Exakt vad Google kommer att göra med en framtida robottillverkning har företaget inte berättat men helt klart är att när den stora robotrevolutionen kommer in i våra hem så får Google ytterligare en möjlighet att samla in data som kan göra dess kunskapssystem om våra liv än mer precist.

Det finns en enorm mängd fördelar med alla dessa nya produkter som Google är med och tar fram. Digitala termostater kommer att kunna spara energi på ett helt nytt sätt i våra hem vilket kan ge stora positiv påverkan på ett skenande klimat. Digitala brandvarnare kommer att rädda liv genom att skapa en ännu säkrare miljö i lokaler och självkörande bilar kommer att sänka antalet förolyckade och skadade i trafiken på ett genomgripande sätt.

Men samtidigt i bakgrunden kommer de informationssystem och den artificiella intelligens som Google bygger kring alla dessa nya innovationer att ge företaget en tillgång till våra liv som ingen tidigare har haft möjlighet till.

Det är hur Google hanterar ägandet och tillgången till dessa kunskapssystem som blir det verkligt intressanta att följa i framtiden.

Den tidigare så slutna diplomatvärlden öppnar sig. Internet ger helt nya möjligheter också för icke-diplomater att driva diplomati. Det är grundförutsättningen för det internationella mötet Stockholm Initiative for Digital Diplomacy, den 16 – 17 januari.

Icke-diplomaters betydelse för relationer mellan länder och utrikesaffärer är en av huvudpunkterna under mötet. En av sessionerna går under rubriken ”Everyone is a diplomat” och tar upp vilka konsekvenser som kan uppstå när allt fler blir digitalt delaktiga och kliver fram med aspiration på att vara sin egen diplomat. Och vilka metoder behöver diplomater använda när de agerar på den gränsöverskridande öppna arena som internet erbjuder?

På plats under mötet finns Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som på många sätt ligger i framkant när det handlar om att använda nätet som kanal för budskap. Hans Twitterkonto följs av över 250 000 följare som flera gånger om dagen via twitterinläggen får direkta inblickar i vad utrikesministern gör och inte minst vad han anser om händelser i världspolitiken.

Mycket av Carl Bildts arbete pågår självfallet utanför det offentliga och hans följare på Twitter kan bara räkna med att få tal av mindre stycken av hans arbete. Men genom att twittra till en kvarts miljon följare kan Carl Bildt påverka opinionen, väcka frågor och styra intresset åt de håll han menar är viktigt.

Ibland resulterar det i debatt och kontrovers som när han efter Ariel Sharons död twittrar: ”Ariel Sharon was a great leader of Israel. A brilliant military commander, but also a wise statesman seeing the necessity of peace.”

Det är ett uttalande som väcker uppmärksamhet bland många av hansTwitterföljare och han får både stöd och kritik för sin hyllning av Sharon. Nasser H Al-Khalifa, tidigare Qatars diplomat i Washington, utbrister ”He was war criminal and a butcher!”, medan Caroline Lagerfelt, svensk skådespelare verksam i USA och dotter till tidigare svenske ambassadören i Österrike, twittrar ”Your statement makes me embarrassed to be #Swedish”.

Det är också ett twitterinlägg som kan väcka frågor om vad som är svenska regeringens officiella hållning och vad som är Carl Bildts personliga åsikt.

När diskussioner som dessa blir offentliga på internet påverkar det uppenbarligen diplomatkåren och just därför är det kommande mötet om digital diplomati angeläget.

Förutom att diskutera icke-diplomaters betydelse för utrikes relationer innehåller mötet också sessionen ”Creative diplomacy”, för att samtala om hur diplomater och ambassader kan mötas över internet och inte enbart i de slutna sammanträdesrummen. Mycket intressant utveckling.

För övrigt kan noteras att Carl Bildt också twittrar inlägg som är mindre uppseendeväckande, även om de är betydelsefulla. När han inför sina dryga 250 000 följare skriver att han vill besöka Umeå, Europas kulturhuvudstad under 2014, är det självfallet en fjäder i hatten för staden, att på detta sätt bli omskriven och framlyft.

När New York Times listar 52 platser värda ett besök under 2014 är Umeå en av de hyllade städerna. Hard core-musik, heavy metal och bandet Refused hyllas i New York Times artikel, liksom crowdsource-festivalen U x U. Samisk konst och Bildmuseet finns också med bland Umeås styrkor, enligt New York Times.

Nedan ett klipp från New York Times:

Nyheten om Umeå som Europas kulturhuvudstad sprider sig. På internet fylls nyhetsflödet av artiklar på bulgariska, italienska, tyska, engelska, svenska, franska, albanska och många andra språk.

Fokus riktas mot orten långt där uppe i norr, så långt norrut som aldrig någonsin tidigare en europeisk kulturhuvudstad har legat. Men vad säger då artiklarna? Här är ett sätt att ställa samman texterna. Det är i form av ett så kallat ordmoln som presenterar de vanligaste orden i texterna från fem nyhetsartiklar på bulgariska, italienska, tyska, engelska och svenska.

För att skapa detta ordmoln över Umeå har texterna ställts samman efter att de översatts till svenska. När ett sådant moln skapas så är ordens storlek till viss del beroende på hur ofta de förekommer i texten. Umeå som lyser stort är alltså vanligt i texterna.

Så, varsågod, det här är också en bild av Umeå som Europas kulturhuvudstad 2014.

I molnet finns följande ord:
alltid anda andra annat antal band bara Bildmuseet björk bästa bättre börjar campus dagar dans Dunger eftersom Elin Europa Europas Fagerlund februari film Finland finns floden fortfarande fram Fredrik få får följ första förutom gamla ganska genom gitarrer gratis grund gågatan går huvudstad huvudstaden hela helt hem historia händelser idéer in invånare januari kanske komma kommer konst konstnärer kultur kulturhuvudstad kulturhuvudstadsåret kulturella kulturen Larsson lite liten ljus lokala längs Marseille mer mest minoritet museum musik musiker musikscen många måste människor ner noll norr Norrlandsoperan ny nya nästan också olika plats program projekt Riga rum runt samling samiska samtida Scharinska se sida sitt ska skapa staden stadens Stockholm stor stora studenter står största svenska Sverige Sveriges säger städer ta tiden tidigare tillsammans tillväxt träd tusen två Umeås universitet utställning utställningar utställningen visa visar vänster värd världen Västerbotten år åtta äger äldsta

(Molnet är skapat genom Wordle.)

Ordmolnet är tillverkat av följande nyhetsartiklar

Independent

Medicafe

Frankfurter Allgemeiner Zeitung

Svenska Dagbladet

Exibart