Skiftnyckeln som jag håller i min hand är utskriven i ett enda stycke i en 3D-skrivare, gjord i någon sorts plastmaterial. Den fungerar som en vanlig skiftnyckel, avståndet mellan de två griptänderna går att ändra med skruven i mitten. På håll ser den också alldeles riktig ut, rätt gråsvart färg och lite borstad metallstruktur i ytan.

Skiftnyckeln på bilden ser alldeles riktig ut. Den är gjord av plast och utskriven i ett stycke i en 3D-skrivare. Kanske är det en del av framtiden jag håller i handen. (Kan för övrigt nämna att skiftnyckeln på bilden är utskriven i en annan 3D-skrivare än den i bakgrunden.)

Men när jag håller den i handen märker jag att den inte är tänkt att användas i garaget. Den väger alldeles för lätt, den är ju inte gjord av metall. Och tar jag hårt tag med den och vrider om en lätt fastrostad mutter kommer skiftnyckeln att spricka sönder. Plasten tål inte de krafterna.

Det här är en skiftnyckel som pekar mot ett annat användningsområde än vad mina andra skiftnycklar i verktygslådan där hemma har. Denna skiftnyckel utskriven i en 3D-skrivare visar alldeles utmärkt att prototyper till verktyg kan framställas på ett helt nytt sätt i de nya skrivare som idag kommer ut på marknaden.

Kanske att skaftet borde vara längre på skiftnyckeln? Eller bredare? Ja, i så fall är det bara att göra om modellen som 3D-skrivaren bygger sin utskrift på för att testa ett annat utseende.

Med 3D-skrivare öppnas en helt ny värld för prototyp-skapande.

Nästa steg är att koppla samman prototypen och modellen med simuleringsprogram. Då går det redan i datorn att se hur skiftnyckelns griptänder kommer att röra sig på det färdiga verktyget.

När vi till detta lägger till att nya material också börjar användas i 3D-skrivare hisnar tanken. Tänk att skriva ut i metall eller trä. Att få en riktig skiftnyckel eller att från möbelfirman beställa nya handtag till köksluckorna, fast du laddar enbart hem modellritningen, själva handtagen skriver du ut i din egen skrivare.

Ja, det ska lugnt sägas att det fortfarande är en bit på väg till den möjligheten. Men att den väntar runt hörnet är helt klart. Produktion av prylar, saker och varor kommer att kunna se helt annorlunda ut i framtiden.

Det här är något som Umeå universitet undersöker för närvarande. Umeå universitet har fått 400 000 kronor av innovationsmyndigheten Vinnova för att ta fram en nationell agenda för 3D-teknik och digital direkttillverkning. Det innebär att universitetet som koordinator ska samla alla nyckelaktörer och viktiga resurser i Sverige som arbetar inom området.

– Det här är ett framtidsområde, inte bara för vår region och Umeå universitet, utan för hela Sverige, säger projektledare Mats Falck vid Umeå universitet i en intervju i InfoTech Umeå.

Bland nyckelaktörerna finns Sliperiet vid Konstnärligt campus i Umeå som har en mycket stor satsning på gång kring 3D-skrivare, och UMIT Research Lab vid Umeå universitet med specialisering inom modellering, simulering, programvaror och molnteknik. Med i arbetet finns också Linköpings universitet. Från näringslivet deltar Umeåföretaget Algoryx Simulation men också stora internationella bolag som Tetra Pak, LKAB, Volvo Lastvagnar och skogsindustrin via Processum.

Den färdiga agendan läggs fram under hösten 2014. Ser det nog intressant kan Vinnova ge initiativet status som ett av Sveriges framtida strategiska innovationsområden. Då handlar det inte längre om hundratusentals kronor, då kommer hundratals miljoner att satsas inom området.

Helt klart är detta projekt värt att hålla ögon på.