Kommer radions sjörapport att överleva nu när apparna ger direkt information om kustvädret?

För pappa var kustvädret viktigt och sjörapporten i radio något som aldrig fick missas. Han var fritidsfiskare utanför Täfteå i Västerbotten och beroende av att alltid få veta i förväg hur vindarna skulle blåsa. Sydvästen var värst, då stormade det in mot Täftefjärden, och i värsta fall gick det inte att gå ut med näten.

I vintras gick pappa bort och näten ligger nu i baljor i vedboden. Mycket är förändrat och kanske kommer i framtiden också sjörapporten i radio att försvinna och bli omodern. För nu kommer apparna till våra mobiler och självfallet även med full koll på kustvädret.

Det är Sjöräddningssällskapet som för en tid sedan lanserade gratis-appen Kustväder. Den ger aktuellt väder för hela Sverige kustområden samt större sjöar. Med appen får du en detaljerad tvådygnsprognos, timme för timme, med vind, vågor, ström, vattentemperatur och vattennivå.

Eftersom appen använder sig av mobilens gps känner den hela tiden av din exakta position. Det gör att den direkt kan ge dig aktuellt väder för den plats där du befinner dig. Men du kan också välja att kolla vädret på någon plats som du själv anger.

Positioneringen innebär också att du genast kan skicka iväg ett sms till någon med din exakta position om olyckan är framme och du behöver hjälp.  Den som tar emot meddelandet får uppgift om datum och tid samt en länk till en karta som visar var du befann dig när du skickade iväg meddelandet.

Sjöräddningssällskapet har gett ut appen Kustväder för att förhindra olyckor till havs och underlätta sjöräddning om något ändå skulle inträffa. Radions sjörapport får här en tuff utmanare och frågan är om den kommer att klara konkurrensen.

Kanske kommande generationer sjöfarare inte gör som min pappa och inväntar sjörapporten strax före tionyheterna på kvällen för att få höra hur nattens väder kommer att bli. Istället kastar de en blick i mobilen och blir uppdaterad när som helst under dagen.

Bilden nedan visar en del av funktionerna i appen Kustväder.

Aldrig tidigare har så många fått tillbaka på skatten före midsommar. Det beror på att allt fler deklarerar via internet, sms, telefon eller Skatteverkets app. 2012 har 4,9 miljoner svenskar valt att deklarera på detta sätt, jämfört med 2011 då antalet var 4,5 miljoner.

För Västerbottens del innebär det, enligt Skatteverket, att 91 269 personer får tillbaka på skatten före midsommar i år, jämfört med 2011 då 78 739 fick tillbaka skatt före midsommar.

Samtidigt ser vi att det genomslag som smarta telefoner fått under senaste året också börjar synas i Skatteverkets statistik. Allt fler hittar fram till Skatteverkets app för att deklarera. Det rör sig om 190 000 personer som deklarerat på detta sätt (jämfört med 2011 då antalet var 118 000). Se pressmeddelande.
 
Det här är en förenkling i vardagen som många säkert uppskattar och när ny teknik på detta sätt slår igenom på en nyttonivå så innebär det en förändring som bidrar till ett genomslag i hela samhället kring ny teknik. Det bidrar till förändringen av skolan för när man där ska tala med eleverna om ekonomi och deklarationer måste man framöver också ta upp hur denna nya teknik förändrar vår privatekonomi.

Det bidrar också till en förväntan på att allt fler tjänster i framtiden ska vara tillgängliga via nätet och smarta telefoner.

Nästa fråga att lösa är hur vi ska betala barnen för första maj-blommorna när kontanter fasas ut. Eller kyrkans kollekt. Eller korven hos korvgubben. Eller hon som sitter utanför Systembolaget och spelar dragspel och ber om en slant av de som går förbi.

Också här kommer vi att få se en förändring, även om det är några år bort.
 

En undersökning hävdar att 26 procent av nedladdade appar bara används en gång. Vilken utmaning för utvecklare det ligger i dessa siffror.

Låt oss titta på virtuella träningsdagböcker som ett exempel. Populärt blev det för några år sedan med sådana träningsdagböcker på internet och i mobilen. Men hur är uthålligheten? När jag kollar antalet aktiviteter hos några slumpvis utvalda skvallrar statistiken om att många testar med virtuell träningsdagbok men efter ett tag tappar orken att använda den.

Det började med mig själv. Ett tag flitig användare av Runkeeper, en av många träningsdagböcker, på nätet, men plötsligt upptäckte jag att det var sex månader sedan jag sist uppdaterade med en ny träningsrunda i webbprogrammet.

Har jag blivit lat? Nja, inte på att träna. Jag kör min pass på gymmet, jag tar mina promenader och ibland löpturer. Sådant som jag tidigare noggrannt bokförde i den virtuella dagboken. Men nu gapar den plöstligt tom och ska man döma efter de tomma uppdateringarna har min höst varit höjden av förslappning och soffighet.

Men så är det alltså inte, det är bara så att jag tappat intresset för att notera mina rundor och pass. Nyfiken kollar jag in mina grannar och bekanta och ett antal slumpvisa Umeåbor för att se hur deras status på Runkeeper ser ut. Det går hyfsat enkelt att komma åt eftersom det finns sökfunktion både direkt på namn och på bostadsort.

Till min förvåning ser jag ett mönster. Aktiviteterna och träningspassen är förfärande få i de virtuella dagböckerna. Många av dem har inte uppdaterat på månader och det är bara ett fåtal som har noteringar från de senaste veckorna. Men jag vet ju att flera av dem är flitiga motionärer. De har alltså drabbats, precis som jag, av latheten inför att notera på internet vilka pass som är genomförda.

Den virtuella dagboken är väl utbyggd med möjlighet att följa hur långt man sprungit, med vilken fart, höjdförhållanden och hur många kalorier man gjort av med. Dessutom kan man lägga ut sina resultat på Facebook och Twitter för att göra dem än mer tillgängliga för andra. Men hos många gapar det tomt bland dessa noteringar.
 
Trots enkelheten och ständig tillgång till internet är det uppenbarligen något som håller emot när det gäller att använda dessa träningsdagböcker.

Vilket är en utmaning för utvecklare och företag som vill lansera tjänster på nätet. Det räcker inte med en tjusig kod i bakgrunden och snygg design. Det handlar också om att hitta nyckeln in i människans vardagsliv där appen eller programmet fyller en funktion som användaren inte vill vara utan.

På App Store finns det omkring 500 000 program att ladda ner till iPhone, men många av dem blir aldrig använda. En undersökning hävdar att 26 procent av nedladdade appar bara används en gång. Vilket såklart är rent förskräckliga siffror om de stämmer.

För utvecklare räcker det inte med att få appen nedladdad. Man måste också få oss som laddar ner den att bruka den i våra vardagsliv. En nog så svår och utmanande uppgift.
 

På resa, på väg norr om Stockholm, i höjd med Jakobsberg, åker mobilen fram för att vi ska hitta ett lunchställe. Med hjälp av en applikation till den nya mobilen får vi en mängd förslag på restauranger i närheten av E4:an. Över kartan faller det ned röda nålar som var och en visar på ett matställe. Prydligt får vi reda på namnet och finns det en länk till restaurangens webbplats kan vi också få ännu mer information om vilken klass stället håller.

Den här gången skippar vi thai-förslagen och pizzeria-haken. Det blir istället en restaurang med svensk/österrikisk prägel som ligger vid en liten konstgjord damm. Att det är så är en del av informationen vi får veta utifrån kartan i mobilen och vi styr mot stället.

Det visar sig vara en lunchrestaurang mitt i ett företagsområde där elektronikindustrier och databolag trängs sida vid sida. Utan kart-applikationen i mobilen hade vi aldrig hittat dit, men nu visar det sig att vi fann en pärla till restaurang med trevlig österikisk värd och en större konstgjord damm där spegelkarpar simmar omring och väntar på att bli matade.

Vi sätter oss på uteplatsen bredvid ett två meter högt vattenfall. Restaurangägaren kommer ut efter ett tag och berättar att det var ABB som byggde dammen som kylanläggning för datahallarna i husen runt omkring. Så ställer han sig på den lilla träbryggan och tar fram några limpor bröd för att mata karparna. Han frågar om jag vill hjälpa honom och jag kommer ut till honom på bryggan och börjar bryta brödbitar som jag kastar ner i gapen på de hungriga karparna.
 
Fast allt det där berättade inte mobilens applikation. Det fick jag fråga restaurangägaren om. Men utan kart-applikationen över restauranger i området hade vi helt missat chansen att upptäcka den rofyllda serveringen mit i företagsbyn.

Det slår mig än en gång hur de olika applikationerna och funktionerna till mobilen och datorn blir allt mer inflikat i min vardag och underlättar för mig att skaffa information kring olika frågor och områden.

När lager på lager av digital information på detta sätt läggs över mitt vardagsliv växer det fram en värld för mig  som blir allt mer överskådlig och mer gripbar.

Restaurangägaren matar karparna i dammen utanför. Utan applikation i mobilen hade vi aldrig hittat dit.
 

Ett nytt app-land håller på att växa fram i Västerbotten. Flera företag och organisationer ligger långt fram i användandet av appar i smarta telefoner och vi ser nu hur nytt företagande kan växa fram kring dessa appar.

Alla vill ha en egen app. Helst flera. De nya smarta telefonerna har skapat rusning efter de olika former av applikationer i form av program som gör att att telefonen snabbt kan komma åt olika funktioner.

I Västerbotten ser vi att många företag och organisationer ligger långt fram i app-världen. I Skellefteå har pågår just nu tävlingen ”Bästa Skellefteapp” med både en företagsklass och en ungdomsklass.

Deltagarna i tävlingen ska ta fram en app som besökaren i Skellefteå kommun kan använda. Syftet med tävlingen är bland annat att visa upp Skellefteå som de ”kreativa näringarnas huvudstad” och apparna kan utformas som exempelvis ett spel, en idéskiss eller bygga på positionering. Vinnaren koras under MerIT-Galan den 24 februari.

Umeå ligger också långt fram kring appar. I slutet av 2010 invgide it-konsultföretaget Sogeti ett centrum för utvecklingen av applikationer till smarta mobiler och surfplattor, Sogeti Mobile App Center. Flera andra företag har också klivit ut på app-arenan. Dohi Sweden med appar för spel som Lawn Mower Kids men också för Mindfulness där appen ska hjälpa användare att varva ner och hitta lugn i sitt liv.

Turborilla är ett annat exempel vars app för det mycket populära spelet Mad Skills MotoCross hamnade mycket högt upp på världslistorna och även lyftes fram som en feature-app av Apple.

Men inte bara företag har appar. Också Umeå universitet har en app för att ge mer information om utbildningar och kurser i hur man tar fram en app har varit överfulla på institutionen för datavetenskap.

Försäljningen av smarta telefoner rusar i höjden och gör att behovet av appar också växer mycket kraftigt. Då är det roligt att se att Västerbotten hakar på och visar att man kan vara snabb på att ta till sig nya sätt att kommunicera och nya tekniska plattformar.