Internet och sociala medier som Facebook, Twitter och bloggar kan bli en viktig del av nästa års valkampanj inför valet i september 2010. De politiska partierna har börjat se över sin kampanjorganisation och vi ser flera tecken på att väljarna ska lockas att delta i debatter över nätet. Men samtidigt vet vi att nästan en fjärdel av befolkningen i Sverige inte använder nätet. Stora utmaningar väntar för valstrategerna.

Nu senaste är det Moderat Ungdomsförbundet som satsar på internet. MUF söker en projektledare för att forma MUF:s valkampanj. I annonsen sänder man ut tydliga signaler om att internet förväntas bli en viktig arena för valrörelsen. I platsannonsen uttrycks det så här:

"Vi ser det som meriterande att ha kunskaper om webb och sociala medier. Kan du på olika sätt genom dina kunskaper bidra till att göra MUF:s valkampanj bättre kommer detta vara en bra merit."

Den som anställs förväntas formge kampanjmaterial till ungdomsförbundets sajt på muf.se eller annan webb. Man efterlyser därför någon som bör kunna arbeta med publiceringsprogram som Adobe CS eller motsvarande programvara.

Valrörelsen 2010 blir uppenbarligen intressant att följa när det handlar om hur nätet kan vara en plats för debatt och politiska idérörelser.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att 1,7 miljoner svenskar inte använder internet. Det innebär att nästan en fjärdedel av befolkningen står utanför nätet och alltså inte kan delta i valkampanjer på internet. (Enligt rapporten Svenskarna och internet 2009)

För valstrategerna innebär detta en utmaning. Kommer man att klara av att genomföra en valkampanj som både tar hänsyn till internetanvändare och till de som står utanför nätet?

Internet går kraftigt ner i åldrarna och allt yngre barn lär sig surfa och klicka på sidor.
Idag är hälften av Sveriges fyraåringar internetanvändare. För tre år sedan var det nioåringarna som till häften var internetanvändare. Statitstiken kommer från senaste undersökningen Svenskarna och internet 2009, genomförs av World Internet Institute.

Den första sajten små barn brukar börja med är Bolibompa, det vill säga tv-programmets webbsajt. Men en livesändning med hockeylaget Björklöven lockar också, kan vi förstå utifrån denna film.

När denne lille parvel börjar skolan om så där fem år kommer han att vara en garvad och erfaren användare av datorer och internet. Detta måste skolan redan idag förbereda sig på.

Det handlar om att finna lämpliga metoder och en pedagogik som kan svara mot dessa vanor.  Det handlar om att fortbilda lärare och pedagoger så att de kan utveckla sin undervisning. Det handlar om att köpa in datorer, ordna med bredband och tillgång till internet i skolans klassrum och samlingslokaler.

Skolan står inför en stor utmaning. 
 

Du deltar. Du medverkar. Du bidrar. Vi är inte längre passiva mottagare. Det nya internet blir allt mer präglat av samtal, konversation och mångas deltagande. På Facebook ska vi skriva om våra liv. På Bilddagboken ska vi lägga upp bilder ur vår vardag. På Youtube lägger vi upp filmer.

Vi kan kommentera snusdebatten i Umeå kommun via kommentarer på nyhetssajten. Vi kan skicka in böner till Svenska kyrkans webb som sedan läggs upp och blir lästa av andra som kommer in på sidan. Ja, kyrkans ansvariga bär till och med fram vissa av bönerna i våra domkyrkor i form av utskrivna papperslappar.

Nya tekniska funktioner gör att vi kan delta med våra tankar, idéer och åsikter. Vi kan vara aktiva och producera själva.

Denna nya utveckling blir oerhört tydligt när Radiotjänst lanserar sin reklamkampanj ”Hjälten” för att få fler att betala tv-licensen. Med orden ”En produktion av dig själv med hjälp av din dator och internet” bjuder man in var och en av oss att vara med och spela huvudrollen i den nya reklamfilmen. Och vi får göra det tillsammans med skådespelaren Stina Ekblad.

Självfallet har jag testat och min egen medverkan ser du här nedan.

Vi deltar. Vi medverkar. Vi är med och utformar. Men när nu Radiotjänst tar denna medverkan ett steg längre med hjälp av rörlig bild väcker det flera frågor kring vår förändrade roll.

Turistföretag hittar nya reklamvägar
Den nya tekniken kommer att förändra affärsmodeller för företag. Kommersiellt kommer vi framöver att få se den här tekniken än mer använd. Turistföretag kan till exempel låta resenärer delta i filmer som de sedan kan skicka vidare till släktingar och vänner.

Tekniken kan användas av ideella organisationer som vill att vi skriver på upprop. Men istället för vår signatur på nätet kan vi montera in vår bild i slagfärdiga filmer som för fram budskap i olika frågor.

Många andra företag och organisationer kommer också att börja använda tekniken. På vilket sätt vet vi ännu inte, men både för underhållning och reklam öppnar sig nya möjligheter. 

Utmaningar för skolan
Samtidigt innebär dessa nya tekniska funktioner stora utmaningar för skolan. Tillsammans med eleverna måste lärare ställa frågan om vad detta medskapande innebär. Är vi i grunden delaktiga? Styrs vi på andra sätt nu med den nya tekniken? Komer framtidens reklamfilmer att bli än mer försåtliga?

Utifrån dessa och andra frågor kommer skolan att behöva arbeta mycket mer med uppgifter kring källkritik. Eleverna måste få pröva den nya tekniken och lära sig se igenom den och förstå hur den både kan brukas och missbrukas. Här blir såväl bildämnet som svenska och samhällsorienterande ämnen viktiga.

Därför är det nödvändigt att de som utbildas till lärare under sin studietid får kunskap om digital teknik och de frågor den väcker. Lika viktigt blir det att de lärare som nu är ute på skolor får möjlighet att fortbilda sig kring dessa frågor. 
 

Malik Novo, Carlshöjdsskolan i Umeå, har återigen blivit bästa elev från Västerbotten i Dagens Nyheters Nutidsorientering. Malik går idag i årskurs 9 och är van vinnare av Nutidsorienteringen. Också i 8:an var han Västerbottens bäste på de kluriga frågorna.

Papperstidning och tv går bort
Varje dag skannar Malik Novo av flera olika nyhetssajter och liksom många andra unga menar han att internet är bästa sättet att hålla sig uppdaterad på. Papperstidningen är inte lika viktig och tv går bort. Det här ställer Sveriges skolor inför nya utmaningar. För det är inte bara för Malik utan också för mängder av andra unga som internet idag är den viktigaste nyhetsförmedlaren. Det gör att skolorna måste ställa sig frågan vilka metoder och arbetssätt man ska använda för att hjälpa eleverna hitta rätt i nyhetsflödet på nätet.

Det sker alltså en rörelse bland de unga från papperstidningen till internet. Enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet tappar morgontidningarna de unga. Andelen 15 - 29-åringar som läser en daglig morgontidning i tryckt form har sjunkit från 55 procent år 2000 till 31 procent år 2008. Samtidigt har andelen unga som läser morgontidningar på nätet ökat från 21 till 44 procent, skriver Dagens Nyheter.

Se Malik Novo i TV4.

Läser nyheterna på internet
”Jag läser större delen av nyheterna på internet. Jag har bara en "vanlig" tidning hemma och det är Västerbottens Kuriren, resten är från internet. Internet är det bästa och lättaste sättet att hålla sig uppdaterad på. Idag så publicerar ju varje tidning allt sitt material från pappersutgåvan på internet”, skriver Malik Novo till mig som svar på mina frågor om hur han tar del av nyheter.

Ett ytterligare plus för internet är också att det är miljövänligt ur ett material- och transportbehov, betonar Malik.

Men det är inte enbart VK som Malik följer. Västerbottens Folkblad, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sveriges Television är andra sajter som han följer under dagen.

”Sen hur ofta jag är inne på dem varierar. Ibland läser jag nyheter allt från 0 minuter per dag till 30 minuter. Beroende av om det händer något.”

Vanlig tv går bort
Däremot blir det inte mycket vanlig tv för Malik. Han menar att det är väldigt sällan som han ser på tv och bara ibland på morgonen. Det är nätet som gäller.

När jag frågar Malik om vilka nyheter han följt  på internet den senaste veckan berättar han att de handlar om allt möjligt.

”Jag har läst att Malik Novo vunnit nutidsorienteringen (haha). Näe men, ny förbundskapten i fotboll, massaker i USA, statsministerns besök i Washington, svininfluensan”, är några exempel Malik Novo nämner.

Malik Novo kommer nu att få åka till Stockholm den 10 december för att ta emot sitt pris ur drottning Silvias hand. Sedan blir det lunch på Rosenbad med utbildningsminister Jan Björklund och därefter Nobelprisutdelningen i Konserthuset.

Förutom TV4 här  ovan så är det många medier som rapporterat om Malik Novo. Här är två till.

Läs också om Malik Novo i Västerbottens Folkblad

Läs om Malik Novo i Västerbottens Kuriren

En tjej tog kontakt med Bris och berättade:
"Hej, för sex månader sedan gjorde jag en film på mig själv. Jag var avklädd, och jag skickade den till min kille. Nu är vi inte tillsammans längre, men han hotar mig hela tiden med att han ska lägga ut filmen på nätet om vi inte har sex. Säg inte att jag ska prata med mamma, för det vågar jag inte."
Se Bris-rapporten

Rädsla för att bilder ska spridas
Det här är ingen ovanlig situation. Det har hänt fler tjejer och även killar att nakenbilder kommit på avvägar och att man tvingas leva med en ständig rädsla för att bilderna plötsligt ska dyka upp någonstans på nätet eller i mejl till alla i skolan.

Rent lagligt kan det vara svårt att göra något åt detta. Alldeles nyligen friades en 17-årig pojke i Svea hovrätt sedan han hade skickat nakenbilder på sin före detta flickvän till några kamrater. Flickan ville att han skulle dömas för ofredande och kränkning, men pojken friades i hovrätten.

Hovrätten menar i sin dom att det finns inget övergripande förbud mot att sprida bilder på någon, även om det är nakenbilder och sker utan samtycke. Domstolen grundar sitt friande i att bilderna togs med flickans vetskap och användes kränkande först senare. Läs mer i Helsingsborgs Dagblad.

Ny lagstiftning på gång
Nu är det mycket möjligt att vi kommer att få en ny lagstiftning kring spridandet av bilder. En utredare från regeringen har föreslagit att den som drabbas och kränks när privata intima filmer och bilder sprids ska kunna få ett skadestånd. Utredaren menar att detta skulle exempelvis kunna avskräcka folk från att lägga ut nakenbilder på sina före detta ex på exempelvis Youtube.

Skolans sexualundervisning och internet
Händelser som dessa är viktiga att diskutera med ungdomar. Skolans sexualundervisning är ett bra tillfälle för sådana diskusisoner. I ett bloggprojekt som jag var med om i vintras med gymnasieelever från Midgårdsskolan i Umeå föreslog flera av eleverna att sexualitet på internet måste vara en fråga som tas upp i den undervisningen.

Signaturen Kelviggo skrev: ”Jag tycker absolut att det är nödvändigt att skolan lär barnen hur man skyddar sig. Helst tycker jag att undervisningen ska börja redan i tidig ålder så att barnen är förberedda på vad som kan ske när de ger sig ut på Internet.”

I en kommentar till Kelviggos inlägg skrev signaturen Robster: ”Jag håller definitivt med dig om det du skriver i undervisningen i skolan gällande de här frågorna. Det är konstigt att man i nuläget inte talar om sexualitet på nätet när man har sexualkunskap i skolan.”

Elevernas önskan om att de i skolan ska få diskutera och fundera mera kring hur de ska hantera sin sexualitet i mötet med andra på nätet är viktig att ta på allvar. Det är en rimlig önskan och framöver är det viktigt att skolans sexualundervisning tar in dessa frågor.
 

Hur skulle du göra om Västerbottens Kuriren skulle börja ta betalt för sin webb? Frågan är intressant inte minst sedan vi ser att Kamratposten vill ta betalt av  barnen för sin webb.

Kamratposten är inte bara en tidning utan har också en mycket populär webb som lockar de yngre barnen. Men nu är det uppror bland barnen, för Kamratposten har beslutat att börja ta betalt för att man ska få vara med som medlem på sajten.

Kamratposten hänvisar till att man går back ekonomiskt på sajten och att papperstidningen inte längre kan stötta sajten ekonomiskt. Så i höst börjar man ta betalt 29 kronor i månaden av barnen om de vill vara medlemmar på sajten.

Betala för VK på nätet
Västerbottens Kuriren är ännu gratis på nätet. Det kostar inget att surfa in, att ta del av nyheterna och att skriva själv i bloggar och kommentarer. Men om VK får en tuffare ekonomi framöver skulle det då vara möjligt att ta betalt för nyheterna på nätet? Är du villig att betala, säg 29 kronor i månaden, för att få surfa in på vk.se?
 
Kamratpostens nya giv väcker sannerligen en intressant fråga om vår betalningsvilja på nätet. För vi har alla vant oss vid att det mesta är gratis på nätet och det syns också på barnens reaktioner när de nu ställs inför faktum att de måste betala för att få vara medlemmar på Kamratpostens webb.

Barnen protesterar
I kommentarsfälten på Kamratpostens sajt har barnen skickat in massor av protester. De har inte själva råd, menar de, och det är svårt att få mamma och pappa att betala, inte minst om man är flera barn i familjen.

Ett av barnen skriver:
”... KP-webben kommer förlora massor av medlemmar som mej tillexempel jag tänker inte betala någon avgift jag får vara på facebook och bdb istället.”

Resultatet av Kamratpostens försöka att rädda sajten ekonomiskt blir alltså att detta barn kommer att lämna Kamratposten och istället gå över till Facebook och bdb (Bilddagboken).

Ett annat barn menar att Kamratposten borde tillåta reklam och dra in intäkter på det sättet:
”Dåligt att man inte kan logga in förrän det är betalt!!!! Dom kan hellre ha reklam på sidan än ta betalt!!!!!!!! Det är ju ingen som bryr sig om reklam!!!!!!!!!!!!!!!Och användaren borde sparas iallafall!!!!!!!!!!”

Men beslutet är taget och Kamratposten kommer att kosta på nätet. Vilket kan kännas dyrt för de familjer som har flera barn som vill vara medlemmar och tillgång till alla tjänster på Kamratpostens webb.

Överfört till oss vuxna. Hur skulle du göra om Västerbottens Kuriren skulle börja ta betalt för att sin webb? Skulle du protestera som barnen på Kamratposten?
 

Nu fylls ungdomssajten Apberget med sista hälsningar till de två ungdomar som tragiskt avled i samband med en bilolycka i Umeå i onsdags. Orden Vila i frid och RIP skrivs löpande in på de gästböcker som ligger kvar kopplade till ungdomarna.
 
De minnesstunder som just nu ordnas i Umeå i lokala kyrkor, på torget och nästa vecka i skolan är viktiga för att hjälpa kamrater och vänner att bearbeta sorgen och förstå vad som hänt. Att få mötas, att få hålla i varandra, känna närhet, är en nödvändighet. När det är en olycka som i detta fall blir också platsen där det hände en viktig mötesplats där ljus tänds och minneslappar kan läggas ner.

Men också internet har blivit en viktig plats när unga behöver bearbeta sin sorg, inte minst genom och skicka en hälsning till den som gått bort. Eftersom så gott som alla unga har ett användarkonto på någon sajt eller en egen blogg med en gästbok kan man gå in och skriva hälsningar också efter det att personen inte längre är i livet. Vi ser hur det händer just nu på Apberget i samband med bilolyckan.

Minnesfilmer på Youtube
Det är också vanligt att man klipper ihop minnesfilmer och lägger upp Youtube. Med dagens teknik är det enkelt att sätta samman en film med bilder av den som gått bort, ofta med musik till och sedan lägga upp den så andra kan få se.

Veckorna efter att den unga flickan Engla Höglund mördades lades nästan 200 hyllningsfilmer om henne upp på Youtube. Mordet på den 10-åriga flickan väckte starka känslor och för många blev filmsajten Youtube en plats där man kunde uttrycka sin sorg och saknad.

- Jag kände att jag ville göra något för att visa min sorg. Att lägga upp en minnesvideo på Youtube var då en självklarhet. Det är mitt sätt att uttrycka mig och sända ut budskap till världen. Jag gör videor om sådant som berör mig, det är då jag tror att filmerna blir som bäst, berättar en av de som lagt upp en hyllningsfilm för mig när jag intervjuade henne i våras.

Dessa hyllningsfilmer är mycket populära. Filmerna om Engla har idag setts hundratusentals gånger på Youtube.

Samma ser vi hända i efterspelet kring mordet på den unga flickan i Stureby i Stockholm. En mängd hyllningsfilmer till henne finns idag på Youtube och det sista inlägg hon själv skrev i sin blogg har fått över 2000 kommentarer av såväl folk som kände henne som de som enbart är berörda av den tragiska händelsen.

Internet blir på så sätt en viktig plats för allt fler för att bearbeta sorgne och saknaden. 

Hur handskas med minnesplatserna
Men allt fler börjar nu diskutera hur vi ska handskas med de konton på nätet som blir kvar efter ett dödsfall. Ett exempel på den debatten är en artikel i Dagens Nyheter där Eva Svedmark, forskare från Umeå, uttalar sig.

- Sorgen bär man alltid med sig, men omvärlden kanske inte ser det. På internet finns det andra som kan dela ens sorg, säger hon i artikeln.

För anhöriga kan det vara svårt att veta på vilka sajter som den avlidne haft konton och man kan också vara osäker på hur man ska handskas med dessa. Men många unga har redan funnit sitt sätt att hantera situationen. De går helt enkelt in på den avlidens blogg eller användarsida och skriver in en sista hälsning. Vila i frid. R.I.P - Rest in peace.

Uppdaterat: Västerbottens Kuriren har på nyhetsplats också uppmärksammat att den tragiska olyckan får genomslag i hälsningar på internet.
 

Förbjud inte eleverna att vara på internet. Hjälp dem istället att använda informationen på nätet för att skapa djupare kunskap. När pedagogen Ross Todd gästar Umeå för en studiedag med kommunens gymnasielärare vill han inspirera till att använda elevdatorer och internet på ett kreativt pedagogiskt sätt.

Det är ett celebert besök som gästar Umeå denna lite gråmulna måndag i oktober. Upp mot 300 lärare har samlats i Östra Gymnasiets aula för att lyssna till professor Ross Todd som är verksam vid Center for International Scholarship in School Libraries (CISSL) vid Rutgers University, New Jersey, USA.

Skolan måste hjälpa eleverna till djupare kunskap
Ross Todd har ett skarpt och tydligt budskap. Han menar att det är bra att eleverna får datorer. Det är bra att de kan surfa på nätet. Men skolan, lärarna och skolbiblioteken får inte överge eleverna utan måste hjälpa dem att gå på djupet så att de inte stannar vid att bara skumma informationsflödet ytligt.

Med sin erfarenhet som lärare och skolbibliotekarie visar sig professor Ross Todd ha en förmåga att möta lärarna i Umeå exakt i den situation där de just nu befinner sig. Gymnasieelever i Umeå får sedan ett par år tillbaka egna bärbara datorer av skolan. Det är en fantastisk möjlighet och förutsättningarna finns för ett kreativt lärande, menar Todd. Men han förstår också att lärarna kan vara konfunderade och frågande inför hur dessa elevdatorer ska användas.

Surfar för ytligt
När Ross Todd berättar om vardagssituationer från olika klassrum nickar lärarna i aulan igenkännande. Flera av exemplen handlar om att eleverna inte använder internet på ett bra sätt. De surfar för ytligt. De skapar inte kunskap. Lärarna lyssnar intensivt på vad Ross Todd säger och de fortsätter nickar instämmande. Men Todd tar inte den enkla vägen ut. Han säger inte att datorerna ska bort från undervisningen. Hans budskap är ett helt annat. Skolan ska aktivt stötta eleverna i att finnas på internet. Skolan ska öppna sig för nätet, men samtidigt hjälpa eleverna att hantera informationsflödet mycket mer aktivt och kreativt.

–    Vi måste gå längre än att bara lära eleverna hitta saker på internet. Vi måste ge dem förmågan att vara kreativa. Vi måste vandra med eleverna på deras väg genom den information de möter på internet, säger Ross Todd och blickar ut över de lyssnande lärarna.

Eleverna härmar ekorrar
Enligt Ross Todd överger skolan alltför ofta eleverna när de ska forska och skriva kring något ämne. Han beskriver situationer där eleverna får en uppgift och när de två veckor senare kommer tillbaka visar det sig att de bara ägnat all tid åt att samla in information. Eleverna har inte gjort annat än härmat ekorrar. De samlar in och samlar in, men utan vägledning har de svårt för att skapa kunskap av det insamlade materialet.

Ross Todd beskriver det som att eleverna är duktiga på att transportera information. De kopierar och klistrar in, de hämtar upp fakta och texter från internet som de sedan presenterar för läraren. Men skolan måste hjälpa eleverna komma längre, betonar Todd flera gånger under sin föreläsning. Skolans uppgift är att få eleverna att förstå hur de inte bara kan transportera information utan också transformera, omvandla, den till djupare kunskap.

Skolan tar till sig den digitala världen
Det handlar alltså inte om att säga nej till datorer, internet och informationsflödet. Tvärtom ska skolan och skolbiblioteken ta till sig den digitala världen.

– Men vi måste hjälpa eleverna att använda den värld på internet där de redan är. Men tyvärr är att skolan i alltför hög grad bortkopplad från informationsvärlden på internet, utbrister Ross Todd.
Ross Todd menar att internet inte alls behöver vara fördummande och passiviserande. Tvärtom hävdar han att unga använder nätet på ett mycket kreativt sätt. De samarbetar med varandra, de bloggar om vardagsliv och samhälle, de skapar nätverk, kommunikation, samarbete och kreativitet.

– Och det är ju just detta som vi i skolan vill lära dem, säger han och blickar ut över pedagogerna i aulan som hela tiden lyssnar mycket aktivt.

Lär eleverna blogga
Gymnasielärarna som denna förmiddag följer Ross Todd får inte bara med sig en teoretisk inblick i den utmaning som internet ställer skolan inför. De får också en mängd handfasta praktiska tips och råd på vägen.

– Vi kan lära våra elever att blogga. Rätt använd ger bloggen en möjlighet att lära sig vara kritisk, analytisk och reflekterande, föreslår Ross Todd som ett exempel.
 
Sedan går han snabbt igenom hur Wikipedia kan användas för att publicera elevernas texter och hur klassen skulle kunna använda Twitter för att tillsammans reflektera kring lärandet.

Sammanfattningsvis menar Ross Todd att det inte är datorernas och internets fel om eleverna missar att lära sig och skapa kunskap. Det som måste till är en pedagogisk grundsyn och metoder som hjälper  eleverna att gå på djupet för att omvandla informationsflödet till aktiv kunskap.
 

Samma dag som Västerbottens Kuriren toppar tidningen med att sexhandeln i Umeå finns på nätet så skriver Västerbottens Folkblad om hur lätt det är köpa droger via internet.

I mitt förra blogginlägg skrev jag om nödvändigheten av att följa dessa mer ljusskygga verksamheter för att se och förstå vilken betydelse de har för såväl kriminalitet som vardagsliv i Umeå.  

Att båda lokaltidningarna på samma dag toppar med bevakning kring nätets kriminella delar i Umeå är mycket bra. Fortsätt så VK och VF.

Nu räcker det inte med annonser i bussen och i papperstidningen. Internet och sociala medier blir en allt viktigare del av företagens marknadsföring. Norrmejerier är ett av dessa företag som tittar på nätets möjligheter när man vill komma i kontakt med kunder. Ett exempel är höstens Mjölkhävartävling där internet varit en viktig kanal för att föra ut kampanjen.

I lördags var det final i Mjölkhävartävlingen på Rådhustorget i Umeå. Tre finalister hade sållats ut från tidigare deltävlingar runt om i norra Sverige. David Gunnarstedt från Jokkmokk var snabbast i finalen och vann därmed en livsförbrukning av mjölk.

Lansering via internet
Den här mjölktävlingen har också lanserats via internet och under hösten har man kunnat se filmer på Youtube från de olika deltävlingarna. Men att finnas på nätet innebär också utmaningar. Utvecklingen på internet präglas av ett snabbt tempo och man måste ha en aktiv omvärldsbevakning för att förstå var konsumenterna befinner sig, menar Anna Norrgård, lokalmarknadschef på Norrmejerier.

– Mjölkhävartävlingen lanserades inte via Youtube, men däremot är  Youtube en bra plats för streamad video, där många funktioner som konsumentkommentarer och rankning redan finns. Youtube är också enkel att integrera med vår egen sajt.  Genom att lägga ut Youtubeklipp på vår sajt ville vi skapa möjligheter för norrlänningarna att följa dramatiken från start till final. Dessutom vet vi att vi får en större spridning av klippen genom att lägga ut dem via Youtube, berättar Anna Norrgård.

Sprids via Youtube
På Youtube hittar man bland annat Norrmejeriers tv-reklamfilmer om mjölk med en bonde i overall som talar till sina kor på ett vänligt sätt. Det här är filmer som uppenbarligen blivit populära eftersom de läggs ut av privatpersoner på nätet. Att filmerna läggs ut på detta sätt har Anna Norrgård inget alls emot.

– Det är ju härligt om våra reklamfilmer sprids via våra konsumenter. Det är ju så informationsspridningen på webben ser ut idag, och det är då den blir som mest trovärdig också. Vi är alltså enbart positivt inställda och tycker att det är fantastiskt att våra konsumenter är så pass engagerade och sprider vårt budskap vidare, menar hon.

– Vi såg för några veckor sedan att våra konsumenter bland annat via bloggar drog parallellen mellan Idol-Tove och våra reklamfilmer där hon medverkar. Sedan vår reklamfilm med henne lagts ut på Youtube har antalet besökare drastiskt ökat. Över 4000 besökare har tittat på reklamfilmen sedan den lades ut för en vecka sedan, berättar Anna Norrgård.

Över 200 000 besök
Överlag använder Norrmejerier internet för att lansera sina tävlingar och göra dem tillgängliga för fler. På så sätt kan webben bli en viktig del i kampanjen.

– Norrlandstestet var till exempel en stor succé, som fick viral spridning i hela världen och som fortfarande lever i flera kanaler, efter flera år, helt utan kampanjstöd. I snitt har varje användare varit inne 11 minuter och vi slutade att aktivt följa antalet besökare när vi passerade 200 000 besök, berättar Anna Norrgård.

– Utmaningarna är att hänga med i det snabba tempot och förstå var våra konsumenter befinner sig. Det som är inne idag, kanske är ute imorgon, menar Anna Norrgård.

Viktigt med trendspaning
För att förstår hur sociala medier och internet kan fungera i samband med marknadsföring följer Norrmejerier utvecklingen på internet. Man menar att det är viktigt för att förstå hur budskap förs vidare i dagens medielandskap.

– Vi har en allmän trendspaning på vad som händer på webben. Vi jobbar målmedvetet med webben och hur vi på bästa sätt ska använda oss av den som kommunikationskanal.Vi försöker att ha koll på vad som händer på nätet, vi testar, utvärderar och reviderar allt eftersom vi lär, berättar Anna Norrgård.
 

På internet blir vi allt mer öppna kring våra sexliv. Och då tänker jag inte på skumma porrsidor utan på helt vardaglig sajter som Apotekets nätsatsning på sexprodukter och mötesplatsen Familjeliv där föräldrar pratar om att uppfostra barn men också om sitt sexliv.

Trust in Lust
För ett år sedan lanserade Apoteket en satsning på vuxenleksaker under rubriken Trust in Lust. Den blev en totalsuccé, inte minst på nätet där man numera kan köpa sexprodukter på Apotekets webb. Så här drygt ett år efter lanseringen kollar jag med Elisabet Linge Bergman, presschef på Apoteket AB, om hur mottagandet varit för kampanjen Trust in Lust.

”De första månaderna sålde vi mellan 4 000 och 4 500 produkter per månad. Totalt har vi dag sålt cirka 45 000 produkter”, svarar Elisabet Linge Bergman.

Vibratorringar och massagestavar
Det som säljer bäst är en vibratorring, massageoljan sweet och en massagestav som kostar nästan tusen kronor. Sexleksakerna säljs både i butikerna och på webben och inte minst webbshopen har blivit uppskattad där avdelningen för sexhjälpmedel är en av de mest besökta.

”Vår satsning på sex- och lustprodukter har varit viktig för att visa att vi är ett öppet företag med en bred syn på hälsa. En vanlig reaktion hos kunder är att det känns bra att kunna köpa dessa produkter på Apoteket istället för att behöva gå in i en sexshop, där man kanske inte känner sig så bekväm”, menar Elisabet Linge Bergman.

När Apoteket öppnar upp för att hjälpa människor till god hälsa med sexhjälpmedel så är det också ett bidrag till en ökad öppenhet för människor att för andra erkänna sin sexlust. Lite mer avspänt och inget mer smusslande.

Sex och småbarnsföräldrar
Jag ser detta också på nätsajten Familjeliv. Där skriver mammor och pappor, småbarnsföräldrar och gravida om färg på spjälsängen och hur det är att få en vinterbebis. Men på det öppna forumet hittar jag också en mängd trådar om sexliv. ”När onanerade du senast?”, frågar en man, som är pappa till flera barn, de andra vuxna som besöker sajten.

Och på frågan ”Hur kåt är du?” ska dessa småbarnsföräldrar gradera sin lust på en skala 1 – 10. När jag skriver detta har frågan legat upp drygt en månad och hittills har det skrivits in 189 inlägg som lästs 8102 gånger. Minst sagt en välbesökt diskussionstråd med andra ord.

Stolt mamma
En av de som skriver om sin kåthet presenterar sig som ”Stolt mamma med trygg sambo mitt i familjelivet som kör runt barnen till deras olika aktiviteter.” Hon berättar för de övriga småbarnsföräldrarna och andra medlemmar på sajten: ”Sambon är inte hemma från jobbet än, så jag funderar på att ställa fram några värmande massageoljor på hans sängbord innan jag går och lägger mig, och så hoppas jag på att han väcker mig genom att smörja in mig med dem i natt…”

En annan kvinna skriver: ”10+ Sambon slutar kl 18. Maten klar när han kommer hem, äta fort och sen sängen..... om vi hinner dit.”

Men någon berättar också om sin ensamhet och avsaknad av sex. ”just nu måste jag få säga 1 på en skala från 1-10 av 2 olika anledningar:  1. är fruktansvärt utmattad, trött och har varit i några dagar.
2. det är inge kul att vara kåt om man är ensam hela tiden! (då menar jag utan partner alltså) och att jag inte har en sådan får mig att känna mig ful och då är det mindre chans att bli kåt ^^'”

Nya värderingar i sängkammaren
Öppenheten kring sexlust blir allt större. Och nätets möjlighet till att välja om man vill vara anonym gör det allt mer acceptabelt att för andra berätta om hur man har det i sängkammaren. Utan nätet skulle den här förändringen av öppenheten kring sexliv aldrig ha gått så fort.

Så kan vi se hur internet och nya medier, hur ny teknik, förändrar och påverkar våra värderingar ända in i sängkammaren. 
 

När jag var liten sprang jag med pappas tipskupong till kiosken på Östra Kyrkogatan. Jag har för mig att jag var tvungen att vara där före klockan två på torsdagar. Annars hann inte Posten ta kupongen till Tipstjänst innan lördagens matcher.

Numera springer jag inte på kiosken med några kuponger. För jag spelar på internet och har ett spelkonto via min dator.

Min vardag har förändrats sedan jag blev med dator. Men jag ser också hur hela samhället omkring mig förändras när jag och andra allt mer börjar använda nätet för sådant som vi förr sprang ut på stan för att göra.

Utifrån den nya vanan att spela på internet och ökat spelberoende kan jag få perspektiv på hur hela samhället förändras. Frågan är om jag ska vara orolig när jag tänker på följderna av det ökade internetspelandet? Här är några funderingar inför framtiden:

Kiosken slår igen
Hur många kiosker kommer att gå i konkurs för att de tappar oss som kunder när vi slutar gå dit med våra kuponger? Var ska kioskbiträdet jobba i framtiden? Kommer det alls att finnas några kioskbiträden i framtiden?

Travbanorna tappar publik
Hur ska Umåker och andra travarenor kunna överleva när vi stannar kvar hemma vid våra datorer?
Besökssiffrorna för travet har under 2000-talet varit i en hysterisk utförsbacke. Nästan var tredje besökare har försvunnit. Expressen berättar att år 2000 besökte drygt 2,3 miljoner personer travbanorna runt om i Sverige. 2008 var siffran 1,6 miljoner, en publikminskning med nära 700 000 åskådare. Samtidigt rapporterar Expressen att svenskarna spelar på hästar som aldrig förr. Men vi gör det inte på banorna. Vi gör det via våra datorer.

Internetspel tvingar fram nya lagar
Spelandet på internet har också inneburit att allt fler spelare söker sig till de utländska spelsajterna för att satsa sina pengar. Samtidigt står de utländska spelsajterna och knackar på dörren för att få komma in i landet för att etablera sig här. Men idag stoppar lagen dem från detta. Nu höjs allt fler röster för att bryta upp det svenska spelmonopolet.  Kommer lagstiftarna att vilja bevara det svenska spelmonopolet eller komer de att skriva om lagarna så att privata aktörer får etablera sig i Sverige med internetspel?

Riksdagspolitikerna Gunnar Axén och Betty Malmberg, båda (m), menar att det nu är dags att bryta det svenska spelmonopolet. De hävdar i motionen Spelmarknaden
att tiotals miljarder kronor försvinner till de utländska internetsajterna varje år. Detta leder i sin tur till att arbetstillfällen och skatteintäkter går förlorade till utlandet, resonerar de två riksdagspolitikerna. Bryt därför upp det svenska spelmonopolet och tillåt privata aktörer och företag att etablera sig i Sverige, lyder deras recept. Riksdagen kommer att ta ställning till deras motion senare vintern eller våren 2010.

Nya företag etableras
Om lagstiftningen ändras och nya bolag tillåts sätta upp speltjänster i Sverige kommer då Umeå som IT-stad att kunna locka till sig dessa företag? Kommer vi att se dem sätta upp utvecklingskontor i kommunen och skapa arbetstillfällen kring internetspelandet?

Unga startar spelföretag
Kommer studenter från datavetenskap eller andra IT-utbildningar vid Umeå universitet att starta företag kring internetspel med möjlighet att växa till internationella storbolag?

Spelberoendet ökar
Kommer utvecklingen att leda till ett ökat spelberoende när vi blir allt fler som spelar via nätet? Kommer behandlingshemmen att få ökad efterfrågan på platser för spelberoende?

Vi lever idag med en förvandling av vårt samhälle som kanske aldrig någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Det ställer oss inför stora krav och därför är det oerhört viktigt att studera och förstå hur den digitala utvecklingen påverkar såväl oss själva som hela samhället i stort.
 

Idol rullar för fullt i tv:n med Tove, Erika och Rabih, tre artister från Västerbotten.

Och det är fantastiskt att se hur internet följer upp tv-programmet, online, på samma gång, i ett och samma svep. Jag loggar in på Twitter, mikrobloggen som så många talar om denna höst, och jag ser hur folk knattrar febrilt på sina tangentbord om idolernas goda och dåliga sidor.

Bara för en stund sedan sjöng Erika Beat it! och twitter-folket jublar och de skriver:

”Erika är BRA!”

”Erika: Yeah! Bäst ikväll! Bäst låtval, bäst röst, bäst framträdande. Hoppas med spänning på Aretha Franklin-tema”

”Erika chockar - hon har lämnat kyrkokören och knyppelkursen #idol09 Hennes bästa hittills! Men hon har ett tunt register. Synd.”

”En kaxig Erika med attityd och lagom sandpapprade stämband! Nice!”

”Idag är Erika grym för första gången. Men det tycker väl inte juryn då förstås”

Vi är nu inte många år från att tv och internet helt och hållet sammansmälter. De flesta har idag fortfarande en tv-apparat och en dator. Men när Umeå firar kulturhuvudstadsår och  Idol 2014 rullar fram då sitter vi i våra hem och lyor med bara en skärm där både tv och internet syns samtidigt.

Våra hem kommer att förändras. Helt klart.
 

Nu blir internet en ny plats att möta ungdomar på. Fritidsledare från några av landets kommuner ska från denna vecka surfa runt och möta unga på sajter som Facebook, MSN och Apberget. För där ungdomarna är, där ska också fritidsledarna finnas, resonerar man.

Den nya metoden kallas för nätvandring och liknar på ett sätt de nattvandringar och uppsökande arbete som fritidsledare alltid har gjort på skolor, torg och festivaler. Men eftersom många ungdomar idag ofta är ute på nätet vill man också pröva om det är möjligt att möta dem när man är uppkopplad via datorn.

Allt fler organisationer och myndigheter prövar idag att gå ut på internet för att möta ungdomar. BRIS har sedan fler år haft stort genomslag med sin Brismejl, olika kyrkor har aktivt deltagit på Lunarstorm och Fryshuset i Stockholm har sedan ett par år nätvandrare på populära ungdomssajter.

Att finnas på nätet tillsammans med ungdomar är en utmaning. Ofta är kontakterna mer rakt på sak än vid fysiska möten. På nätet kan man ibland komma fram fortare till det som bekymrar ungdomarna. När de vuxna nätvandrarna öppet visar att de är till för att lyssna och stötta tar många ungdomar chansen att skriva till dem om ätstörningar, självskadebeteenden och slitningar med självförtroende och självbild.

Bris berättar på sin webb om de viktiga frågor som barn och ungdomar ställer till dem via nätet. En flicka skriver:
"Jag vet inte vad jag ska göra. Jag känner att jag skulle vilja skära mig men jag kan inte göra det, för min pojkvän har fått mig att lova att aldrig skada mig själv igen. Gör jag det så lämnar han mig och berättar allt för mina föräldrar... Men vad ska jag göra?"

En annan ungdom skriver till Bris:
"Min situation hemma är inte är så bra som den skulle kunna vara på grund av att jag har en pappa som är extremt dum. Han får mig att känna mig värdelös, dum och oälskad."

I dessa nätkontakter med barn kan ofta se att ligger en stor skillnad gentemot mötena i den fysiska världen där det ofta behövs flera möten med relationsskapande samtal för att man ska vilja öppna sig. 

Skellefteå startar nätvandring
Anette Forss är en av fritidsledarna i Skellefteå kommun som från denna vecka är med och möter ungdomar på internet. Hon är själv inte alls van vid att chatta eller finnas med på olika nätsajter så för henne är det en ny upplevelse som är både spännande och utmanande.

Främst kommer Anette och hennes kollegor att röra sig på Apberget, som är en stor community för ungdomar i Skellefteå. På Apberget är nästan alla Skellefteåungdomar med och då är det en lämplig mötesplats också för fritidsledare att finnas med på.

”Men vi ska inte snoka utan vi är till för de som vill ta steget själva och prata med oss”, förklarar Anette Forss.

Genom att gå ut på internet tror Anette att de också kommer att möta ungdomar som annars inte besöker fritidsgårdarna.
   
”Vi hoppas även på att nå de som sitter hemma och inte besöker fritidsgårdarna. Kanske kan vi på det här sätt nå killarna som spelar dataspel och inte går ut så mycket”, säger Anette Forss.
 

Fritidsledarna kommer att finnas ute på internet fram till mars 2010 i denna första testperiod. Arrangör är Föreningen framtidens fritid tillsammans med Skellefteå, Malmö, Lidingö, Tyresö och Täby kommuner. Verksamheten stöttas av Ungdomsstyrelsen.
 

Samma kväll som SVT sänder dramadokumentären Fallet – Hagamannen sätter jag mig vid datorn för att se vilka spår Hagamannen lämnar på nätet, drygt tre år efter att han åkte fast. Men nästan ingen skriver något om Hagamannen. Här är det lugnt, mycket lugnt. Kanske börjar Hagamannens brott nu glida undan och istället övergå till det diffusa kollektiva folkminnet av grymma händelser som hänt förr i tiden.

Annat är det på gatorna här i Umeå. Jag vet att om jag som man går ut ikväll i mörkret och råkar gå bakom en ensam kvinna kommer hon att vara mycket väl medveten om varje steg jag tar och eftersom vi är i Umeå påminns hon säkert i tankarna om vad Hagamannen gjorde. För ute på gatan lever tyvärr rädslan kvar bland många kvinnor i Umeå. Däremot verkar det som att vi inte längre behöver bearbeta minnet av Hagamannen när vi rör oss på internet. Inte ens SVT:s dramadokumentär rör upp någon större aktivitet.

Jag testar aktiviteten kring Hagamannen genom att stanna till på Facebook, Twitter, Flashback, och Wikipedia. Dessa sajter är på olika sätt intressanta och aktiva delar av det som vi idag kallar för sociala medier, där människor möts för att kommunicera med varandra, för att byta tankar och åsikter. Jag stannar också till på Bloggportalen där jag kan söka bland 69 987 svenska bloggar.

Facebook har omkring 2,7 miljoner svenska medlemmar och en söndagskväll som denna är det ganska hög aktivitet i de olika grupperna. Får genast en träff och hittar gruppen ”Hagamannen i Sveriges Television”. Gruppen är bara några dagar gammal, första inlägget skrevs 8 oktober och gruppen verkar ha skapats inför filmen i TV.

Nära 200 medlemmar finns med i gruppen och det är ganska bra eftersom gruppen enbart funnits några dagar. Men som på många andra Facebook-grupper är inte medlemmarna så värst aktiva med att skriva inlägg på gruppens sida. När jag är inne finns det enbart elva inlägg i diskussionen. Det är framför allt medlemmar som skriver och berättar att de ser fram mot att följa dramadokumentären. En skriver: ”Ser fram emot att följa serien. Bodde i Umeå då och var med om skräcken hos många.”
En annan fyller på: ”Det ger oss en inblick i vad som händer ute i verkligheten runt omkring oss. Ger oss något att tänka på..”

Twitter har i Sverige ännu inte alls nått lika många användare som Facebook. Det finns inga officiella uppgifter om antalet men uppskattningar säger att det rör sig om ca 40 000 aktiva användare.

På Twitter är det lugnt om Hagamannen. Under söndagen, innan dramat sänds i tv, skrivs det bara en handfull inlägg om honom. Under programmet, och direkt efteråt, blir det lite mer trafik även om det fortfarande ekar ganska tomt. Inläggen handlar inte heller om Hagamannen utan mer om hur tv-produktionen är gjord. De flesta menar att den är usel. ”Filmatiseringen om Hagamannen kan ha varit det sämsta jag sett”, skriver någon. En annan fyller i med: ”värdelöst program om hagamannen!!”.
I övrigt går dramadokumentären förbi Twitter-användarna utan att väcka något större intresse.

Flashback är känt för att ha många medlemmar som gärna skriver om brottsfall och kriminalitet. En sökning på sidan visar också att Hagamannen är ett ofta återkommande debattämne, men de flesta inläggen är gamla och från tidigare år. Nu i samband med att dramadokumentären visas kommer bara några enstaka inlägg in.

Wikipedia blir mitt fjärde stopp. Detta uppslagsverk på internet skrivs av användarna själva. Vem som helst kan gå in och lägga till nya uppgifter i olika ämnen. På Wikipedia finns hagamannen med som uppslagsord. Det berättas kort om hans biografi och så lämnas en ganska detaljrik redogörelse för de brott som mannen misstänkts för och sedan fällts för. Det är sammanlagt ett trettiotal personer som från mars 2005 till oktober 2009 deltagit med olika ändringar i texten om Hagamannen. Men ingen ändring har gjorts efter december 2008 så också här är det lugnt, trots att filmen går på tv.

Så stannar jag vid mitt sista stopp som är Bloggportalen. Här kan man söka på en stor mängd svenska bloggar och vad de skriver om. Men söker jag bland de 69 987 bloggarna på ordet Hagamannen får jag på söndagskvällen efter filmen bara 38 träffar för hela oktober och det är inte särskilt mycket, med tanke på att filmen är så aktuell och omskriven i media.

Kanske är det så att nu drygt tre år efter anhållandet börjar Hagamannens brott att glida undan och övergå till det diffusa kollektiva folkminnet av grymma händelser som ryms förr i tiden. Hos de som drabbades och bland deras anhöriga lever självfallet minnet av Hagamannens brott högst påtagligt, för resten av livet. Men för alla övriga, som följde det hela på avstånd, verkar intresset nu ha tunnats ut. Åtminstone på internet.

TV4-programmet Kalla fakta har i samband med programmet om folkvaldas frånvaro i riksdagen (11 oktober) lagt ut den framgrävda statistiken på internet. Det gör att vi som tittare själva kan gå igenom siffrorna och studera våra regionala riksdagspolitikers frånvaro.

På det här sättet utvidgar Kalla fakta-redaktionen sitt tv-program på ett sätt som inte var möjligt innan internet kom till byn. Med hjälp av internet skapar man ett mervärde genom att bjuda in oss tittare till interaktivitet och aktivt deltagande.

Vi kan under 2010 få se ännu fler exempel på hur internet blir viktigt i samband med nästa års valkampanj.

[Uppdatering av inlägget: Ett flertal riksdagsledamöter har under dagen varit i kontakt med mig och kommenterat detta inlägg. Flera av dem vill poängtera att när de exempelvis har uppdrag i internationella sammanhang som Europeiska rådet, NATO eller Nordiska rådet måste de vara på resa vilket gör att de missar omröstningar. Några påpekar också att kvitteringssystemet gör att även om en riksdagsledamot är på plats så kanske han eller hon inte får rösta eftersom man ibland blir utkvittad om det saknas ledamöter från andra partier.]

När TV4-programmet Kalla fakta söndag 11 oktober granskar hur ofta riksdagens politiker är närvarande vid riksdagens omröstningar avslöjar de att många platser gapar tomma. Men Västerbottens elva politiker visar sig vara mer närvarande än många andra. De är borta vid 14 procent av omröstningarna medan genomsnittet för alla 349 politiker ligger på 18,8 procents frånvaro.

Helén Pettersson (s) är den politiker från Västerbotten som har minst frånvaro, under vårterminen 2009 var hon med vid alla omröstningstillfällen. Hon säger i programmet:
”Det är klart att det finns en viss skyldighet att vara närvarande, annars skulle parlamentet tappa sin funktion. Det är därför vi är valda, för att stifta lagar i Sverige.”

Medan Helén Pettersson har 0 procents frånvaro så är Ibrahim Baylans stol den som oftast är tom bland de västerbottniska platserna i riksdagen. Han har hela 34 procents frånvaro. Men innebär det att Baylan är latare än Pettersson eller att han smiter undan? Nej, så enkla slutsatser kan man inte dra av siffrorna. Frånvaron kan ha många olika orsaker som inte syns i denna rapportering.   

Om en riksdagspolitiker är på tjänsteresa till Brasilien eller Bryssel eller på konferens i Indien kan denne självfallet inte vara med under omröstningar just då. Inte heller kan man vara med om man är på studiebesök i skolor eller på universitet, om man träffar organisationer eller företag. Sådana resor är viktiga för riksdagspolitiker och kan krocka med omröstningar i riksdagen. För att göra det möjligt för politiker att vara borta finns det därför en överenskommelse mellan riksdagspartierna att kvitta ut varandra om någon är borta. På så sätt bevaras röstbalansen.

När detta nu är sagt kan vi ändå kika på siffrorna för Västerbottens riksdagspolitiker. Kalla faktas statistik för Västerbottens riksdagspolitiker och deras frånvaro vid omröstningar våren 2009 ser ut så här:
Helén Pettersson (s) 0 % frånvaro       
LiseLotte Olsson (v) 3 % frånvaro
Ulf Grape (m) 9 % frånvaro    
Gunilla Tjernberg (kd) 11 % frånvaro
Maria Lundqvist-Brömster (fp) 14 % frånvaro
Britta Rådström (s) 14 % frånvaro
Karl Gustav Abramsson (s) 17 % frånvaro
Thomas Nihlén (mp) 17 % frånvaro
Lars Lilja (s) 23 % frånvaro
Åke Sandström (c) 29 % frånvaro
Ibrahim Baylan (s) 34 % frånvaro

(bild ur Kalla faktas databas)

Tv och internet samspelar
Kalla fakta har i samband med att programmet sänds lagt ut sin statistik på den egna hemsidan. Det gör att tittarna själva kan gå igenom den och studera sina regionala riksdagspolitikers närvaro, men också inkomster och andra uppgifter. På det här sättet utvidgar Kalla fakta-redaktionen sitt tv-program på ett sätt som inte var möjligt innan internet kom till byn. Men hjälp av internet skapar man ett mervärde genom att bjuda in tittarna till interaktivitet och aktivt deltagande.

Det här är ett lysande exempel på hur internet och tv allt mer förs samman. Tv-program kan inte längre göras utan att ha en förlängning ut på nätet.

Därför blir det också allt mer viktigt att öka tillgängligheten till internet så att de grupper som idag står utanför nätet kan ta sig in och ta del av de ökade möjligheter till demokrati, samhällsdebatt och sociala möten som nätet ger.
 

Internet har blivit en värld som öppnar upp för helt nya nätverk. Det gäller för dig och mig som privatpersoner men också för företag och organisationer. 

Låt mig ta fotbollslaget Umeå IK som ett exempel. Då ser jag att UIK skulle kunna göra mycket mer av sin närvaro på nätet.Vilket till och med kan ha positiv betydelse för klubbens ekonomi.

UIK från Umeå finns inte bara på fotbollsplan. Laget finns också på nätet. Det är ingen världssatsning som man gör på webben men en egen hemsida och närvaro på Facebook och MySpace är ett par första steg till hur detta världslag också vill nå ut via digitala kanaler.

På MySpace har UIK 110 vänner. Många av dem är privatpersoner, både svenska och utländska. Där finns andra fotbollsklubbar som Chicago Red Stars och Aalborg BK och så förstås Marta. Liksom sponsorn Puma.

Men också kanske lite mer oväntat organisationer som Djurens rätt och Amnesty International samt musiker som Lisa Miskovsky, Carolina Miskovsky, Daniel Lindström, David Sandström Overdrive och hårdrockande Nocturnal Rites, Cult of Luna och Sahara Hotnights.

På Facebook har UIK har ännu fler vänner. Där har man 414 vänner, allt från kommunalråd till studenter och övriga fotbollsälskare.

Nu finns det också den rena UIK-stödsidan som samlar in pengar till klubben.

Man har också en UIK-blogg här på VK även om den tyvärr inte är så livaktig.

Närvaro på nätet är viktigt för alla storsatsande idrottsklubbar och många lag har mycket större profil på nätet än vad UIK har med uppdaterade nyheter, bloggar, fanklubbar och diskussionsforum.

UIK kan mer på nätet
Jag tror UIK skulle kunna utnyttja internet mycket mer än vad man gör idag. För UIK kan närvaron på nätet stärka gemenskapen kring laget och öppna upp för fansen att delta i snacket kring klubben. Men det öppnar också upp för att locka fler sponsorer eftersom nätet kan ge annonsutrymme och synlighet för de sponsrande företagen. Det ger alla en möjlighet att komma lite närmare ett av världens starkaste fotbollslag.

Ett exempel såg vi när kommunalrådet Lennart Holmlund i veckan utmanade kommunens andra kommunalråd Anders Ågren med blogginlägget  Nu hjälper vi UIK med en tusenlapp Anders Ågren? Det visade sig bli startskottet för många privatpersoner att med egna medel bidra till UIKs ekonomi. Anders Ågren svarade också med blogginlägget Jodå, jag ställer upp med en tusenlapp!. Dessa bloggar har alltså bidragit till en bättre ekonomi för UIK.

UIK:s ekonomiska bekymmer har vi kunnat följa under senaste veckan. Nu har det löst sig i och med att flera företag och privatpersoner gått in och ökat sina sponsoravtal. De direkta samtalen är naturligtivs viktigast för att komma till snabba avslut kring sponsoravtal.

Långsiktig internetsatsning kan ge klirr i kassan
Men mer långsiktigt skulle UIK också kunna lägga en tydligare strategi för hur man på ett mycket mer effektivt och genomtänkt sätt kan använda sig av de kanaler som nätet öppnar. Prio måste så klart ligga på vad man gör på fotbollsplanen, men en världssatsande klubb måste idag också titta på de möjligheter till nätverkande på internet som kan utveckla ekonomi och organisation.

I upplägget för UIK ska alla spelare som inte studerar vara heltidsanställda. I denna anställning ingår att man ska kunna praktisera hos de företag som sponsrar laget. Kanske skulle man kunna låta ett par av spelarna också jobba med lagets närvaro på nätet för att bygga upp också denna gren av utåtriktad profilverksamhet.