Nyligen skrev jag här på bloggen om hur vi förmodligen går mot det kontantlösa samhället med än större fart sedan den brottsliga härvan kring Panaxia börjat rulla upp. Panaxia är, eller var, ett av våra stora säkerhetsbolag som transporterade kontanter från affärer och bankomator. Men som det verkar har stoppat kontanter i egen ficka.
 
Nu meddelar Västerbottens läns landsting att man stoppar möjligheten att betala för vårdbesök med kontanter på grund av härvan med Panaxia. Faktura eller betalkort blir lösningen från och med slutet av året. Ja, faktum är att i Lycksele har man redan sedan februari 2012 infört kontantlös vård. När nu härvan kring Panaxia växer så tar man det slutgiltiga steget och stoppar så gott som all kontanthantering.

Det jag i mitt tidigare blogginlägg kallade för ”spiken i kistan för kontanter” verkar nu komma långt snabbare än vad till och med jag kunde tänka mig.

Betala  med kontanter eller kort hos doktorn? Snart inget val för patienten, åtminstone inte i Västerbottens läns landsting där man stoppar kontantbetalningar.

Men det är inte en smärtfri omställning. När Västerbottens Kuriren skriver om landstingets beslut att inte längre ta emot kontanter hörs protester i kommentarsfältet.

Någon protesterar mot intrång i integriteten och att det finns risk för att ens vårdbesök blir registrerade av de som inte har med det att göra: ”Varför ska Visa och Mastercard få reda på att jag är på sjukhuset? Vad är det som säger att de inte säljer vidare den informationen till t.ex. försäkringsbolag?”

”Min  mamma har demens, och klarar inte kort.”, skriver en annan medan en tredje hävdar att det är bankerna som är de stora vinnarna när transaktioner förs över till kort. Så länge som vi handlar med mynt och sedlar kan inte bankerna tjäna lika mycket, hävdar kommentatorn och skriver ”Har jag dom (pengarna) i fickan så göder jag inte bankdirektörerna.”

Steget in i det kontantlösa samhället är inte smärtfritt och därför är det viktigt att se över vilka som drabbas och blir utsatta när möjligheten att betala med kontanter försvinner. Vilket sannerligen är ett stort och svårt arbete.
 

Hej då kontanter, säger sonen och visar mig hur han numera tar betalt av sina kompisar med sin mobiltelefon utan att blanda in kontanter. Lyckligt berättar han att han var av de 500 första som lyckades kapa åt sig en iZettle-dosa till sin Samsung telefon, en dosa som gör det möjligt för honom att låta vem som helst betala pengar till honom genom att använda sina bankkort.

”Vi var i förra veckan på krogen och då betalade jag notan för oss alla. Sedan fick de andra betala sin del till mig genom att stoppa in sina bankkort i den här apparaten”, säger han med ett lyckligt leende över att att slippa hålla på med kontanter.

iZettle har redan funnits ett tag till Iphone-telefoner men nu har man alltså också utökat till de telefoner som drivs med Androids operativsystem, till exempen den Samsung som min son har. Det innebär att detta nya sätt att ta betalt på kommer att kunna spridas till ännu fler.

Och att fler nu hakar på intygar min son livligt.

”En arbetskompis till mig var och badade med sina barn på Bettnässand. När barnen ville ha glass blev han lite tveksam om det skulle kunna gå att handla i kiosken eftersom han inte hade några kontanter med sig. Men han prövade och det visade sig att det gick mycket bra. Glassförsäljaren tog bara fram sin Iphone-telefon och eftersom han också hade skaffat en iZettle kunde han ta betalt för glassen”, säger sonen med ett skratt.

Själv testar jag naturligtvis och betalar 20 kronor till sonen för att han ska kunna visa hur det går till. Jag stoppar in mitt kort i korthållaren som han sätter på sin mobil. Sedan trycker vi in summan 20 kr och jag får signera genom att med mitt pekfinger skriva på telefonens tryckskärm. Samtidigt får jag också uppge min mailadress för att få ett kvitto skickat hem till mig.

Sekunderna efter hör jag hur det plingar till i min dator. Ett mail har kommit in med kvittot på att jag betalat 20 kronor. Dessutom följer en karta med från Google Maps som visar var exakt vi befann oss när vi utförde transaktionen.

Mobiltelefonen som också blev en sms-skickare och en kamera och en musikspelare och en väckarklocka och allt annat har nu också blivit till en plånbok för min son.

Kontanterna då? Ja, hej då, säger vi uppenbarligen. För när tekniken gör det möjligt för enskilda och för glassgubbar på stranden att ta betalt med sina mobiler går vi med allt snabbare steg in i det kontantlösa samhället.

Aldrig tidigare har så många fått tillbaka på skatten före midsommar. Det beror på att allt fler deklarerar via internet, sms, telefon eller Skatteverkets app. 2012 har 4,9 miljoner svenskar valt att deklarera på detta sätt, jämfört med 2011 då antalet var 4,5 miljoner.

För Västerbottens del innebär det, enligt Skatteverket, att 91 269 personer får tillbaka på skatten före midsommar i år, jämfört med 2011 då 78 739 fick tillbaka skatt före midsommar.

Samtidigt ser vi att det genomslag som smarta telefoner fått under senaste året också börjar synas i Skatteverkets statistik. Allt fler hittar fram till Skatteverkets app för att deklarera. Det rör sig om 190 000 personer som deklarerat på detta sätt (jämfört med 2011 då antalet var 118 000). Se pressmeddelande.
 
Det här är en förenkling i vardagen som många säkert uppskattar och när ny teknik på detta sätt slår igenom på en nyttonivå så innebär det en förändring som bidrar till ett genomslag i hela samhället kring ny teknik. Det bidrar till förändringen av skolan för när man där ska tala med eleverna om ekonomi och deklarationer måste man framöver också ta upp hur denna nya teknik förändrar vår privatekonomi.

Det bidrar också till en förväntan på att allt fler tjänster i framtiden ska vara tillgängliga via nätet och smarta telefoner.

Nästa fråga att lösa är hur vi ska betala barnen för första maj-blommorna när kontanter fasas ut. Eller kyrkans kollekt. Eller korven hos korvgubben. Eller hon som sitter utanför Systembolaget och spelar dragspel och ber om en slant av de som går förbi.

Också här kommer vi att få se en förändring, även om det är några år bort.
 

Ska kollekthåven bli digital och kunna ta emot kontokort eller överföringar från en mobiltelefon?

Frågan blir aktuell i samband med att Svenska kyrkan skickar ut ett pressmeddelande om att man fick in 100 miljoner i kollekten för under 2011. Med i pressmeddelandet finns en bild där någon lägger en sedel i kollekthåv.

Men hur ska det gå för kyrkan och andra gåvoorganisationer när det kontantlösa samhället slår igenom? Stora utmaningar väntar i takt med att både banker och handel i enad front vill minska användningen av mynt och sedlar. För samtidigt ser vi också allt fler tekniska lösningar som gör det enklare och snabbare att sköta transaktioner med framför allt mobiltelefonen.

För insamlingsorganisationer och kyrkor som är i stort behov av frivilliga gåvor är utmaningen stor. Och eftersom förändringen kan komma fort måste man redan nu börja utreda vilka teknikplattformar man ska välja för framtida insamlingar.

De nya tekniksprången som slår mot de kontanta betalningssystemen behöver inte innebära ett hot. Tvärtom kan det rätt använt bli en möjlighet till ökade intäkter om det blir lättare att ge gåvor.

En utmaning att bita för ideella organisationer!
 

Kontanterna försvinner från samhället och ställer oss inför nya frågor om handel och transaktioner.

Under rubriken Räkna med ett kontantlöst samhälle skriver Svenska Dagbladets Carolina Neurath om hur det kontantlösa samhället snart är ett faktum: "Idag är det lättare att få ut pengar i matbutiker än på bankkontor. En av bankernas äldsta verksamheter håller på att successivt monteras ner. "

Samtidigt menar hon att bankerna tjänar stort på att vi alla går över från kontanter till kortbetalning eftersom banken då tar ut en avgift för varje köp. En smart affär, hävdar Neurath.

Men förutom att bankerna genom det kontantlösa samhället hittar nya sätt att göra vinst så påverkas också vår vardag av de nya betalningssätten. När jag skriver detta är det tidig söndagmorgon och några hundratusen svenskar gör sig redo för att gå till kyrkan. Fortfarande är det vanligt att man i kyrkorna har en kollekhåv eller en bössa som går runt i kyrkbänkarna för att kunna samla in sedlar och mynt. 

Den traditionen är snart ett minne blott och kyrkorna måste hitta nya sätt att samla in kollekten.

På samma sätt måste varje organisation som samlar in medel från allmänheten genom insamlingsbössor ute på stan lägga om sin verksamhet. Det innebär att man måste hitta nya sätt som passar för det digitala samhället som slår igenom och påverkar vår vardag.

Det här är bara ett exempel på den våg av förändring som går genom vårt samhälle idga. Det märks i betalningssystemen, men också i allt annat vi gör, som hitta en partner genom dejting, finna en ny bostad, boka resor och snart också hur vi styr energiåtgången och underhåll av våra allt mer smarta bostäder. 

För företagen i Västerbotten är det viktigt att ta sig an den utmaning som vi alla står inför. Handel förändras, konsumtionsvanor, utbildning likaså. Företagens möjlighet och vilja att anamma det nya är en grund för att hela länet ska leva.

Kommer svarta affärer att försvinna när vi går över till ett samhälle utan kontanter? Omställningen till ett kontantlöst samhälle reser frågor som skär rakt in i vår vardag.

Följer ett kort samtal på Twitter:

"är det någon som känner till ett Swedbankkontor i innerstan som hanterar kontanter?"

"Nej. Kontanter är avskaffade inom bankväsendet."

"haha, precis. Med kontanter blir man poppis som en spetälsk. "Snälla, ta emot mina pengar!" "Pengar? Tror du vi hanterar pengar?"

Att leva mitt i den stora förvandling som samhället just nu genomgår på grund av ny teknik är minst sagt spännande. Omställningen till ett samhälle där kontanter inte längre finns kvar är ett sådant tydligt exempel, och jag funderar:

Hur länge tror du kontanterna kommer att finnas kvar? 5 år? Ja, förmodligen. Men 10 år? Eller 20 år? Knappast 30 år, väl?

Resan mot det kontantlösa samhället verkar oundviklig och det väcker frågor. Hur ska Frälsningsarméns insamlingsgryta då fyllas vid jultid? Hur ska barnen kunna sälja sina 1 maj-blommor? Vilket betalsystem ska gatumusikanten utanför köpcentret använda?  Hur ska den som inte har konto- eller betalkort klara sig?

Men det väcker också frågor om vad som kommer att hända med alla små svarta vardagsaffärer. Snickaren som vill ha lite betalt för att fixa träräcket till veranden. Tonåringen som suttit barnvakt. Hur ska de få betalt? Insättning på deras konton? Men då registreras ju transaktionen och det är kanske inte så önskvärt vid sådana tillfällen. 

Och andra sidan kommer trafficking, knarkhandel och smuggelpengar att få käppar i hjulet om inga kontanter finns. För inte heller dessa skumraskaffärer vill ju synas i några bankkonton.

Så hur blir det med sådana affärer? Vilka betalsystem kommer vi att utveckla vid sidan av de officiella?

De nya smarta mobiltelefonerna förändrar torghandeln. Nu blir det enkelt för varm korv-gubben, smyckesförsäljaren eller frukthandlaren att ta emot betalningar med kort. Det kontantlösa samhället närmare sig med stormsteg när ny teknik gör det möjligt att överföra betalningar digitalt.

Också mikrobetalningar mellan enskilda personer ska underlättas. Inga skrynkliga hundralappar längre i dörröppningen när du sålt ditt gamla köksbord på Blocket. I en liten extra tillsats till baksidan av telefonen låter du den som köpt bordet sticka in sitt betalkort och sedan signera köpet på mobilens skärm, och vips är summan överförd till ditt konto.

Så enkelt är det, åtminstone om man får tro nysläppta reklamfilmen från företaget iZettle. Du ser den här nedan där den visar i lite olika stadsmiljöer hur det nya betalsystemet fungerar.

Det kontantlösa samhället är efterlängtat av många. I ett pressmeddelande skriver Dagens Handel: "87 procent av de svenska konsumenterna föredrar att betala med kort och 49 procent tror att vi är på väg mot ett kontantlöst samhälle."

Finansförbundet, ett fackförbund inom bank- och finanssektorn, är också positiva till ett kontantlöst samhälle och de arbetar aktivt för att på sikt avskaffa kontanterna i samhället för att minska rånhoten mot sina medlemmar, som bland annat sitter i kassorna på bankkontoren.

Men införandet av ny teknik sker inte alltid smärtfritt. Det finns också grupper som är mer tveksamma, även om inte reklamfilmen här ovanför visar detta eller vill problematisera frågan.

Reklamfilmen visar bara unga människor i farten som enkelt drar fram sitt kort och stoppar in det i den smarta mobiltelefonen. Men pensionärer protesterar, som Sveriges Radio rapporterar, när de intervjuas och man menar att de som är mellan 80 - 90 kommer i kläm när banker och handel allt mer blir kontantlösa.

I filmen syns inte heller tioåringarna som säljer jultidningar vid dörren eller Första maj-blommor ute på stan, och som kan ha svårt för att hantera ett eget betalkort.

Kyrkor och välgörenhetsorganisationer som samlar in pengar i bössor på stan måste också tänka om. Istället för Frälsningsarméns gryta eller Röda korsets insamlingsbössa kommer du att få stoppa in ditt kort i en telefon som den utsände från organisationen sträcker fram. Samma med gatumusikanten som inte längre kommer att kunna låta sin hatt gå runt bland de som lyssnar, utan istället måste skicka runt sin mobil, så att de som vill betala för musiken kan stoppa in sitt kort i den. Kommer det att fungera?

Detta tekniksteg med ett nytt betalsystem kommer att påverka oss både som konsumenter och som handlare och många verksamheter blir tvungna att finna nya strategier.

Det är i detta som svårigheten ligger. Samtidigt som vi tar nya steg mot ett framtida allt mer digitalt kontantlöst samhälle måste vi också underlätta för de som av olika anledningar inte är med och surfar på den nya tekniska vågen.Just nu pågår det därför ett stort arbete med att överbrygga de digitala klyftorna mellan de som är med och de som inte är med, och it-minister Anna-Karin Hatt leder ett arbete med en digital agenda för att skapa större digital delaktighet i samhället.

I detta ligger det en stor utmaning, men en nödvändig sådan.