Om bloggen: Egna tankar om hur våra liv förändras av internet, mobiler, digitala tjänster och IT.

Om Mikael: Här på bloggen kan du följa mina egna tankar och åsikter. I övrigt jobbar jag som kommunikatör vid Umeå universitet, är redaktör för InfoTech Umeå, och sitter med i den rådgivande grupp som är knuten till Digitaliseringskommissionen utsedd av regeringen.

 

Skrivs av

Visar inlägg med etikett mobil
Visa träffar från alla bloggar

Kan internet slå ut glasmästarna?

”Tänk om alla fönster i världen var uppkopplade. Vad skulle det innebära för dig, för mig, för affärslivet, för samhället?” Frågan ställs av Jan Hederén, strategy manager på Ericsson, när han berättar om Ericssons tester med att sätta genomskinliga antenner på fönsterglas och på så sätt få glasrutan uppkopplad mot internet. Dom kallar det Window of Opportunity.



Jan Hederén talar om Internet of Things, när sakerna runt omkring oss blir uppkopplade mot nätet och därigenom öppnar upp för helt nya möjligheter till kommunikation. Han ser framför sig hur glaset ska kunna producera el med hjälp av solljuset, och hur displayer och ikoner ska kunna synas på rutan och ge oss information.

Han berättar om hur fönsterrutorna kan börja tala med andra prylar. Om solen gassar för mycket skulle glasrutan kunna känna av det och skicka en signal till persiennerna eller markiserna som då automatiskt fälls ner.

Eller om en ruta går sönder skickar den automatiskt ett larm, kanske till din mobil, kanske till ett vaktbolag.

Fönsterrutor finns överallt omkring oss, fortsätter Jan Hederén.

”Det här är inte slutet på historien. Det är bara början”, säger Jan Hederén och tittar vänligt och tryggt in i kameran som för att ta oss alla med på den resa som Ericsson vill ta oss med på.

Denna vecka pågår Mobile World Congress 2013 i Barcelona. Det är världens största konferens om mobil teknik och mobilt liv. Under konferensen kommer Ericsson visa vad Window of Opportunity kan innebära.

Den framtidsbild som Jan Hederén målar upp är spännande och inte alls omöjlig. Och får Ericsson till tekniken så kommer att innebära stora förändringar för många yrkesgrupper.

Själv tänker jag på glasmästarna. Jag gör en sökning på Eniro och hittar 16 glasmästerier i Umeå, i Skellefteå elva och i Lycksele och Vilhelmina två vardera. I hela landet finns det enligt Eniro 1 423 glasmästerier.

Det som händer just nu i Barcelona på Mobile World Congress 2013 kan påverka deras bransch i grunden. Får Ericsson tekniken att fungera så kommer det inte att räcka med att kunna skära till glasrutor med glasskärare och kitta in dem i fönsterkarmen. När fönsterrutorna blir uppkopplade mot internet kommer glasmästarna att tvingas lära sig nytt. Redan har yrket delvis förändrats i takt med att stora glasfasader och metallkarmar blivit vanligare. Men fortfarande har det kvar sitt drag av hantverk.

Men med de nya fönsterrutorna kommer många glasmästerier att ställas inför stora utmaningar. De anställda måste lära sig hantera antenner. Klara uppkopplingen mot nätet. Veta vad som ska bytas ut om markiserna och persiennerna inte automatiskt ändrar läge.

Förmodligen kommer några glasmästerier inte att klara omställningen. Kanske kommer it-tekniker att anställas av de större glasmästerifirmorna.

Ett vet vi i vart fall. Det som händer på Mobile World Congress 2013 påverkar företag också i Umeå, Skellefteå, Lycksele och Vilhelmina.
 

Mobilen ett stöd för köp i butiken

Mobilen blir allt mer viktig i affären när kunder står inför att köp. Det hävdar amerikanska undersökningsbyrån Pew Internet i en undersökning av köpvanor i USA kring hur kunder har använt mobilen i samband med ett besök i en fysisk affär under julhelgen.

46 % har använt mobilen för att ringa en vän eller någon i familjen för att få ett köpråd.
28 % har använt mobilen för att hitta recensioner eller liknande uppgifter om en vara de tänker köpa.
27 % har använt mobilen för att jämföra affärens pris med priser på nätet.

Ökningen är också markant jämför med för ett år sedan. När samma undersökning gjordes då var siffrorna 38 %, 24 % respektive 25 %.

Det mest intressant är trenden. Konsumenter som står inför ett köp i en affär är, enligt undersökning, allt mer benägna att använda mobilen för sitt köpbeslut.

För butiksägare är detta mycket intressanta siffror och det gör att affären måste bygga upp digitala skyltfönster som kan användas också i butiken. Det räcker inte med att ha en fysiskt väl designad butik. Kopplingen till internet är också viktig för att ge konsumenten som stigit in i butiken ytterligare underlag för att handla i affären.

***

Det här är inlägg 13 av 100 i bloggutmaningen #blogg100, här kan du läsa vilka andra som deltar.


 

Sjukhusbesök samkörs med inköp i affären?

Kan uppgifter om att jag ofta besökt en allergimottagning i sjukhuset kunna samköras med min vandring i livsmedelsaffären?

Är det en framtid som blir möjlig när mobilen får nya funktioner för att lagra var vi befinner oss också när vi är inomhus? Kommer mina besök på sjukhuset att i framtiden kunna samköras med mina inköp i livsmedelsaffären? Frågorna väcks när så kallad inomhuspositionering med mobilen kommer klivande med stora steg och ställer oss inför nya utmaningar.

Så här tänker jag. Visst var det så att förr i tiden kunde man följa målade linjer i korridorerna för att hitta fram på sjukhuset i Umeå? Men när jag häromdagen vandrade från Södra Entrén till Centralhallen såg jag inga linjer. Skyltat var det, men inga linjer i golvet.

Ett sjukhus kan vara mycket stort och det är inte helt lätt att hitta rätt. Nu håller vi på att få ny teknik som kan hjälpa alla vilsna att i mobilen se var man är och hur man ska gå för att hitta fram till avdelningen man söker.



Kommer kartan på väggen i Sjukhuset centralhall att framöver kunna finnas i min mobil? Och kopplas till vad jag handlar i livsmedelsaffären? Mobil positionering ställer oss inför nya frågor.


Att hitta rätt med mobilen kan vi sedan flera år tillbaka göra utomhus. I somras skulle vi köpa två nattduksbord och hade via Blocket fått tag på en säljare i Ursviken utanför Skelleteå. Eftersom vi ändå var på resa mot Norrbotten tänkte vi att det då passade bra att svänga av från E4:an och slå till med ett köp.

Hur hittade vi säljaren? Jo, med hjälp av mobilen som på den digitala kartan visar exakt hur vår bil tar sig fram utefter vägarna mot den röda pricken som visar en villa i Ursviken. Galant och enkelt.

Fast det där fungerar inte inomhus. Signalerna som mobilens karta bygger på tar sig inte igenom väggarna och taket på sjukhus och andra byggnader. Men nu är en ändring på gång och snart kommer vi att kunna navigera också inomhus med hjälp av mobiltelefonen.

Sajten Venturebeat.com berättar om den ursinniga kampen mellan olika företag att hinna först med ett riktigt genomslag för tekniken. Här finns storspelare som Google, Samsung, Nokia, Qualcomm men också mindre spelare som WifiSLAM. En av WifiSlams grundare, Joseph Huang, säger i artikeln: “Vi tror att alla fysiska platser kan bli interaktiva”.

Istället för GPS-systemet, som fungerar utomhus, använder WifiSLAM Bluetooth-teknik och Wifi. Men låt oss lämna de tekniska  specifiaktioner åt sidan och istället fundera över vad den nya tekniken kommer att innebära i vardagen, för dig och mig.

Tänk dig att du ska handla på en stormarknad. Men istället för en papperslapp som du skriver ner din inköpslista på lägger du istället in en inköpslista i din mobil. När du kommer till affären kopplas listan mot varusortimentet i stormarknaden, sorteras automatiskt efter var du går in i affären och den kassa du förväntas gå ut genom. Denna lista kopplas samtidigt mot en karta över affären med alla gångar, frysdiskar och hyllor utmärkta. Kartan ser du i mobilens skärm och sedan är det bara att följa den och under din vandring med kundvagnen plocka åt dig varorna allt eftersom de dyker upp på mobilens skärm och den fysiska hyllan.

Enkelt för dig, kan man tycka, men också smart för handlaren. För nu kommer tillägget. När du går förbi bröddisken ploppar de plötsligt upp en stjärna eller en röd markering, kanske ett plingljud från din mobil som ska göra dig uppmärksam på att här finns ett extraerbjudande just till dig.

Eftersom du har varit i affären tidigare och handlat varmkorv-bröd, kanske inte bara en utan flera gånger, så finns det registrerat i affärens databas. Databasens innehåll över dina tidigare inköp samkörs hela tiden med din mobils position men även med de extraerbjudanden som affären denna dag har kampanj på.

Du har köpt korvbröd förut. Det är extrapris på korvbröd idag. Du närmar dig disken där korvbröd finns. Allt samkörs på millisekunder och upp ploppar en signal i din mobil om att här finns något just för dig.

Du är känd. Du är registrerad. Dina digitala och numera även dina fysiska spår över var du rört dig finns lagrade.

Hur var det då i sjukhuset? Kommer mina färder genom korridorerna att registreras där på samma sätt som i stormarknaden? Skulle uppgifter om att jag ofta besökt en allergimottagning i sjukhuset kunna samköras med min vandring i livsmedelsaffären? Så att det blir glutenfritt bröd istället för korvbröd som jag får upp som förslag i mobilskärmen? Eller laktosfri mjölk?

Naturligtvis är det svårt att idag tänka sig att Västerbottens läns landsting skulle samköra sina databaser med Coop, Ica, Willys och andra handlare.

Men kanske kommer jag i framtiden att få en fråga från den stormarknad jag ofta besöker om de också får använda min mobils lagrade historia över var jag varit den senaste tiden? Ska jag tacka ja då så att de får koll på att jag möjligen är allergiker och därför förmodligen intresserad av särskilda livsmedel?

Eller tänk om Google vinner racet om inomhuspositionering. Och det inte alls blir landstinget som kommer att äga informationen om hur jag tagit mig fram genom sjukhuset. Utan att den informationen ägs av Google och ligger i Googles databaser. Och tänk om stormarknaden också den anlitar Google för att registrera och förenkla min vandring genom affären. Finns det då risk för att all denna registrerade information om mitt liv samkörs?

Så står jag där i Centralhallen och funderar över vad som händer i mitt liv när tekniken gör det möjligt för oss att klivet från de målade linjerna i korridorgolven till den digitala kartan i mobilen. 
 

Välkommen till framtiden

Ta chansen och blicka in i framtiden när vi alla blir så kallade cyborger. Ja, vi är det redan, menar forskaren Amber Case, och pekar på hur datorer och mobiltelefoner kan fungera som en utvidning av dina tankar, känslor och mentala status vilket gör det möjligt för andra att interagera med dig fast du inte är på samma plats som dem.

Hur förändrar datorer och mobiltelefoner våra tankar och vårt vardagsliv? Det är något som Amber Case studerar i sin forskning som cyborgantropologist. Men det handlar inte om filmfigurer som Robocop och Terminator. Den cyborgantropologi som Amber Case står för är ett utforskande av hur vi själva förändras med ny teknik.
 
Tänk Facebook. Människor skriver till dig och kommenterar din vardag fast du inte är i samma fysiska rum som de. Lägg på fler lager av information och allt fler uppkopplade prylar i din närhet så blir interaktionen ännu mer överväldigande. Och vi blir allt mer cyborger.

Hur detta påverkar oss studerar Amber Case. Nu finns det möjlighet att möta henne och andra framstående föreläsare vid Creative Summit i Skellefteå, 13 – 14 juni 2012, i möte med kreativa människor från den digitala industrin i Västerbotten. Grymt fantastiskt att få denna möjlighet till Västerbotten!

För dig som inte kan vara med finns det möjlighet att här nedanför ta del av en föreläsning med Amber Case som hon höll under konferensen Interaction12 i Dublin i början av februari 2012. Välkommen till framtiden som redan är här.


 

 

 

Ohyfsat med mobil?

Väljer du mobilen före släkten och middagssällskapet? I så fal är du hopplöst oövlig och ohyfsads, allt enligt etikettexperten Magdalena Ribbings frågespalt i Dagens Nyheter.

”Att prioritera sin mobiltelefon när man befinner sig i sällskap med andra personer är ohövligt, och ger intrycket att man finner dessa närvarande personer så trista att man måste ha alla möjligheter öppna till annat mer intressant”, skriver Magdalena Ribbing som svar på en läsarfråga.

Ohyfsat och onödigt, fortsätter Magdalena Ribbing.

Vid trettondagens middag tar jag upp frågan med vårt middagsällskap och får verkligen igång en häftig debatt. Mycket intressant och prova själv vid nästa middagsbjudning och se vad som händer. Det är en fråga som sannerligen kan väcka diskussion.
 

Förbud mot mobil i bilen?

Mobiltelefon i samband med bilkörning kan bli förbjudet i USA. Åtminstone om USA:s trafiksäkerhetsverk får igenom sin vilja.

– Inget mejl, inget sms, ingen uppdatering, inget samtal är värt ett mänskligt liv, sade Deborah Hersman, chef för myndigheten National Transportation Safety Board, enligt en notis från TT.

I Sverige väcks denna fråga till lvi också då och då. I riksdagens trafikutskott behandlades frågan i våras och man gav regeringen i uppdrag att senast nästa år 2012 återkomma till riksdagen med förslag på lämpliga åtgärder kring mobilpratande i samband med bilkörning.

Men det man också lade till var en kommentar om att den mobila tekniken kan komma att förändras: ”Den snabba tekniska utvecklingen gör det viktigt att ha ett teknikneutralt perspektiv. Av den orsaken är det viktigt att alla distraherande faktorer, till exempel SMS, uppmärksammas.”

Det är detta som är en av svårigheterna för lagstiftare. Att kunna förutse kommande tekniksprång med nya apparater och andra funktioner än de vi ser idag. Ta som exempel om radio i framtiden inte enbart blir en-vägs utan två-vägs. Det skulle innebära att vi inte bara kan höra vad andra säger som i dagens radioapparater utan också själva tala genom radion.  Vad händer i ett sådant fall med bilradion? Den är ju fortfaraande en bilradio men får tilläggsfunktioner som motsvarar det som mobiltelefonen kan, dvs förmedla samtal mellan människor. Ska då bilradion förbjudas vid bilkörning?

Att klara av och hålla beredskap för sådana framtid tanke-kullerbyttor är en tuff uppgift för lagstiftarna som därför måste vara oerhört öppna inför vad forskare och utvecklare har i sina byrålådor inför framtidens kommunikationsteknik.

Och det blir också viktigt för forskare och utvecklare att vara öppna och finnas med i debatten på olka sätt för att berätta om de visioner man har inför framtiden.
 

Guldgruvan i din mobil

Jag drar ut byrålådan och räknar familjens dumpade mobiler - en, två, tre, fyra. Tror att det ser ut så också i många andra hushåll. Gamla mobiler ersätts med nya och de man använt hamnar i en låda någonstans i hemmet.

Och inte blir de färre. Snart är det jul och då kommer lådorna i våra hem att fyllas på med fler gamla mobiler i takt med att julklapparna med moderna smartphones dras fram från sina gömmen under granen.

Mobilskrot
Gamla mobiler i byrålådan som väntar på att återvinnas för metallerna skull.

Det samlade elektronikskrotet i byrålådor, garage och köksskåp är en av it-samhällets baksidor. Men det är en baksida som kan bli en vinst för oss alla om vi får igång bättre system för återvinning av skrotet.

För metallerna som ligger i elektronikskrotets kretskort kan återvinnas igen och igen och igen utan att förlora sin kvalitet. Det vet gruvföretaget Boliden och man satsar nu stort på återvinning av dessa metaller. 1,3 miljarder kronor har Boliden investerat i sitt nya smältverk i Rönnskär utanför Skellefteå och går allt som man tänkt sig kommer man att bli störst i världen på att återvinna guld, silver och koppar från datorer och mobiltelefoner när anläggningen väl börjar rulla på.

Frågan är nu bara hur mina fyra uttjänta mobiler ska komma sig till Boliden. För i byrålådan kan det ju inte ligga för evigt och inte kan jag slänga dem i soptunnan. Behovet av en obruten återvinningskedja från min byrålåda till den stora smältugnen är stor.

För att få denna kedja att fungera lite bättre, åtminstone lokalt i Skellefteå, har Boliden inlett ett samarbete med Skellefteå AIK Hockey och placerat ut insamlingslådor i ishallen i Skellefteå.

Smart, men det behövs fler sådana initiativ för att återvinna metallerna i våra elektronikprylar. Förhoppningsvis kommer vi att möta sådana insamlingslådor på fler platser och orter runt om i Sverige framöver. För de flesta av oss behöver en enkel och handfast hjälp för att tömma våra byrålådor.

Kanske skulle insamlingen också underlättas om vi kunde få pant för våra gamla mobiler. Några fler skulle säkert hamna då i insamlingslådorna, som kanske kunde placeras bredvid pantflaskinsamlingen.

Korvgubben tar betalt med mobilen

Snart kan korvgubbarna och torghandlarna nere på torget få ny teknik för att ta betalt via kreditkort. Ett nytt steg har tagits mot att göra mobilen till plånbok och kassaapparat när iZettle lanserar en app som gör det möjligt att ta betalt direkt via sin Iphone.

Förutom appen kan man koppla på ett kortläsartillbehör till telefonen vilket sägs göra det smidigt att ta betalt direkt genom att låta sin kund sticka in kreditkortet i mobilen.
Men betalsystemet fungerar också utan kortläsare men då måste man knappa in kortnumret så att appen kan registrera köpet.

Om iZettle verkligen lyckas att förpassa den gamla läderplånboken upp på historiens hyllor tillsammans med vevgrammofonen och annat vi sprungit ifrån är kanske för tidigt att säga ännu. Men helt klart är att mobilen kommer allt närmare ett genombrott som plattform för betalsystem i framtiden.

Se bara bilden til höger från en skylt vid Ulvöns småbåtshamn.

Den sitter på väggen till en duschkabinen för den som vill göra sig ren efter några dagar på båten. Men inte tar duschkabinen några mynt som betalning. Nej, sms regerar och snart får vi alltså se ännu mer avancerad teknik för mobila betalningar.

Intresset är i vart fall mycket stort, se bara flödet på Twitter från alla som vill kommentera den nya appen.
 

Glöm plånboken. Mobilen fixar din betalning.

Nu kommer plånboken i mobilen till England. Enkelt håller du bara upp mobilen mot kassaapparaten som läser av att det är din mobil och direkt drar pengar från ditt bankkonto.

Snart är det väl vardagsmat i Sverige också. Mynt och sedlar går bort. Kontokort likaså. Nu är det mobilen som blir din nya plånbok när du strävar ut ur matbutiken med överfull vagn. Och det nya är att det är något annat än sms-betalning det handlar om.

Se nedan hur det går till:

Det är de senaste årens framsteg inom NFC-teknik som gör det nya betalsystemet möjligt. NFC står för Near Field Communication vilket är en teknik för att skicka signaler på korta avstånd, exempelvis mellan din mobil och kassaapparaten. Du måste alltså hålla mobilen nära mottagaren i kassan för att det ska fungera.

Hur gör vi då med de små barnen när de ska springa på kiosken för att köpa lördagsgodis? Måste de ha med sig storasyster som har fått en egen mobil och som kan betala för dem? Eller blir det så att  de kommer att få en småbarnsmobil som innehåller några få funktioner där betala lördagsgodis är en? Och ”ringa hem” en annan. Och positionering en tredje. (Positionering gör att mamman och pappan via internet i realtidsuppdatering på en karta kan följa exakt var barnets mobil är. Och där mobilen är, där är förhoppningsvis också lilla barnet. Aldrig mer vilsna och bortsprungna barn, med andra ord.)

Förespråkarna för mobla plånböcker menar att nu kommer vi alla att kunna ha totalkoll på våra utgifter eftersom allt du handlar kommer att kunna visas på mobilens skärm i olika listor.
Hur mycket frukt har du köpt? Syns på skärmen.
Vad har du lagt ut på kläder? Kolla klädinköpslistan på skärmen.

Men också andra funktioner kommer att bli tillgängliga. Som när du står på Systembolaget och inte kan erinra dig vad det där vinet hette som du köpte när åt lammstek förra hösten. Inga problem. Scrolla tillbaka i listorna över inköp på Systembolaget till rätt datum så hittar du vinets namn och dess pris.

Här blir det intressant att se vilka företagsidéer som kommer att spira kring denna teknik. Kommer någon att starta en tjänst som liknar Viktväktarna fast då med namnet MoneyWatchers eller Pengavakten? Handla smart ekonomiskt så får du extra poäng, eller något sådant.

Vilka företagsidéer som kommer att blomma kring den nya tekniken återstår att se, men helt klart är att det finns utrymme för goda idéer redan nu att börja utforma.
 
Testet i England som nu ska införas har initierats av teleoperatören Orange och kortleverantören Barclaycard som tillsammans med några butikskedjor, bl a MacDonalds, ska testa hur villiga britterna är på att gå över till ett nytt betalsystem. Fortfarande är det ett begränsat test med enbart vissa affärer och man behöver en särskild Samsung-telefon, men ändå, färdriktningen pekas ut mot en framtid då mobilen också blir din plånbok.

Fler trängs i porten för att pröva NFC-tekniken. Nu rapporteras att också Google prövar marknaden för mobila plånböcker. Men det är ännu enbart deras telefon Nexus S som klarar tekniken. Däremot verkar Apple än så länge stå utanför några större offentliga försök. Deras nästa Iphone 5 rapporteras inte stödja tekniken.

Allt är alltså  på testplanet ännu och det kommer att ta ett bra tag innan tekniken blivit allmänt spridd. Men helt klart är att vi går mot ett nytt sätt att betala i affären. Och därmed öppnar sig nya möjligheter för ljusa företagsidéer.
 

Sms från tandläkaren har många perspektiv

När Socialstyrelsen vill stoppa tandvården i Sverige från att skicka ut sms-påminnelser till sina patienter så är det för tandläkarna inte bara en fråga om integritet. Det är minst lika mycket en fråga om ekonomi och möjlighet att få rörelsen att gå ihop. och för enskilda handlar det om att få bättre hälsa. och för företagen som erbjuder sms-tjänsterna en viktig utkomst.

Frågan om sms-påminnelser från tandläkaren väcker många frågor och visar hur stor påverkan en sådan här tjänst har på flera områden.

För några dagar sedan hörde vi om hur Socialstyrelsen vill stoppa tandläkare från att skicka ut sms till sina patienter eftersom man då kan riskera att meddelandet hamnar i fel mobil. Vad som inte uppmärksammats så mycket i den efterföljande debatten är att detta beslut också kommer att få stor inverkan på tandläkarnas ekonomiska resultat.

IT-bolaget Tieto hävdar att folktandvården i Södermanland har kunnat minska antalet uteblivna besök med 20 procent sedan man infört Tietos sms-tjänst.

InTime i Luleå är ett annat IT-bolag som erbjuder sms-tjänster till bland annat tandläkare. På deras webb citeras B-O Sundström, som driver Tandlaget AB. Han har räknat på vad uteblivna patienter kostar och säger: "En utebliven eller sent avbokad patient innebär en förlust med 600 kronor för oss. Påminnelsen är extremt effektiv, och har inneburit en minskning från ca 5% uteblivna till bara 1%.”

När nu sms-tjänster för tandläkare ifrågasätts har det alltså inte bara följder på integriteten. Det kan också ha kännbara ekonomiska följder om en kommunikationskanal som sms stryps efter att ha funnits sedan omkring 2002 eller 2003 då det började bli vanligt med sms-påminnelser bland tandläkare.

Nu blir det dock kanske inte så smärtsamt för tandläkarna eftersom Socialastyrelsen själva gått ut med att de behöver se över regelverket då också de menar att dessa sms-påminnelser har en positiv inverkan på folks tandhälsa.

Men det är intressant att se hur en teknisk funktion har så många aspekter och kan studeras ur så många perspektiv. integritet, ekonomi för tandläkare, framväxande av nya företag som säljer sms-tjänsterna, bättre hälsa eftersom fler kommer ihåg att gå till tandläkarna, är några aspekter som dessa sms-påminnelser kan studeras ur.

Teknik har betydelse.
 

Mobilen hittar restaurangen

På resa, på väg norr om Stockholm, i höjd med Jakobsberg, åker mobilen fram för att vi ska hitta ett lunchställe. Med hjälp av en applikation till den nya mobilen får vi en mängd förslag på restauranger i närheten av E4:an. Över kartan faller det ned röda nålar som var och en visar på ett matställe. Prydligt får vi reda på namnet och finns det en länk till restaurangens webbplats kan vi också få ännu mer information om vilken klass stället håller.

Den här gången skippar vi thai-förslagen och pizzeria-haken. Det blir istället en restaurang med svensk/österrikisk prägel som ligger vid en liten konstgjord damm. Att det är så är en del av informationen vi får veta utifrån kartan i mobilen och vi styr mot stället.

Det visar sig vara en lunchrestaurang mitt i ett företagsområde där elektronikindustrier och databolag trängs sida vid sida. Utan kart-applikationen i mobilen hade vi aldrig hittat dit, men nu visar det sig att vi fann en pärla till restaurang med trevlig österikisk värd och en större konstgjord damm där spegelkarpar simmar omring och väntar på att bli matade.

Vi sätter oss på uteplatsen bredvid ett två meter högt vattenfall. Restaurangägaren kommer ut efter ett tag och berättar att det var ABB som byggde dammen som kylanläggning för datahallarna i husen runt omkring. Så ställer han sig på den lilla träbryggan och tar fram några limpor bröd för att mata karparna. Han frågar om jag vill hjälpa honom och jag kommer ut till honom på bryggan och börjar bryta brödbitar som jag kastar ner i gapen på de hungriga karparna.
 
Fast allt det där berättade inte mobilens applikation. Det fick jag fråga restaurangägaren om. Men utan kart-applikationen över restauranger i området hade vi helt missat chansen att upptäcka den rofyllda serveringen mit i företagsbyn.

Det slår mig än en gång hur de olika applikationerna och funktionerna till mobilen och datorn blir allt mer inflikat i min vardag och underlättar för mig att skaffa information kring olika frågor och områden.

När lager på lager av digital information på detta sätt läggs över mitt vardagsliv växer det fram en värld för mig  som blir allt mer överskådlig och mer gripbar.

Restaurangägaren matar karparna i dammen utanför. Utan applikation i mobilen hade vi aldrig hittat dit.
 

Har du kvar fast telefon?

Har du kvar din fasta telefon? Eller har du klippt trådarna? Just nu pågår en webb-enkät på Västerbottens Kurirens sajt om hur vi hanterar den fasta telefonen när nästan alla har en mobil. 

Om vi ska döma efter webb-enkäten så verkar västerbottningarna redo att lämna sina fasta telefoner. Hela 83 % svarar att de redan har klippt sin fasta telefon eller kommer att göra det. Enbart 12 % svarar att de inte kommer att ta bort sin fasta telefon.

Nu är webb-enkäter inte alltid så tillförlitliga. Dels vet vi inte om det enbart är länsbor som svarat på den. Dels vet vi inte om de som svarat kanske främst är sådana som är positiva till ny teknik och redo att ta till sig nya kanaler. Och att de kanske därför är extra snabba med att koppla bort den fasta telefonen.

Bland kommentarerna på artikeln Allt fler vill klippa fast telefoni finns förespråkare från alla läger.

Signaturen Martin skriver har lämnat den fasta telefoni och skriver: "Har mobiltelefon och ip-telefon i hemmet. Inga månadskostnader, utan fungerar som kontantkortsmobiltelefoni. Perfekt och ett nummer som folk kan nå alla i hushållet på."

Stefan menar dock att ljudet är bättre i den fasta telefonen: "Enda anledningen jag har kvar fast telefoni är att det är bättre ljud i den än i nallen." Någon påpekar också att täckningen inte är optimal över allt med det mobila nätet jämfört med det fasta.

Men med de nya smarta telefonerna kommer förmodligen allt fler att lämna sina fasta uppkopplnigar. Enligt PC World kommer fler smarta telefoner att säljas än datorer år 2011. Med de nya tjänster och funktioner som användarna därmed får i sina händer kommer beroendet av den mobila telefonen att öka samtidigt som den fasta telefonen blir allt mer ointressant.

Så kanske blir det som webb-enkäten skvallrar om att vi västbottningar inom några år helt har lämnat de fasta uppkopplingarna.

Själens nöd i mobilen

Hur lindrar vi själens nöd, kamrater och vänner? Huttrandes i krogkön, ensam vid korvkiosken, med ångesten i strupen i köpgallerian – hur lindrar vi trycket från de kyliga fingrarna som kramar våra hjärtan? Kanske kan mobilen i framtiden bli en bärare av medmänsklig värme och en förmedlare av stöd från andra.
 
Med mobilen i vår hand och dess nya möjligheter att koppla vår fysiska position till tjänster förändras platserna som vi befinner oss på. Det gäller i köpsituationer men också i nödsituationer.

Låt mig först börja med köpsituationen. I den situationen kommer mobilen i framtiden att bli allt mer använd som ett verktyg när vi ska bestämma oss för om vi ska köpa en vara eller inte. Om några år kommer allt fler av oss att använda mobilen för att ta del av information om varor i en affär. Mobilen kommer att kunna läsa av taggar som sitter på förpackningen vilket innebär att du på mobilens skärm kan få information om varifrån varan kommit, vilket innehåll som finns i den, vilka kemikalier den består av, och du kan dessutom få recept om det är mat och tvättråd om det är kläder.

Men vi kommer inte bara ta emot information där vi går mellan hyllorna i gallerian. Vi kommer också lämna information. Både medvetet när vi själva vill det och omedvetet automatiskt. Det sistnämnda ser vi redan nu när vi till exempel köper en bok på nätet. Då kan man se att den som köpte den här boken har också köpt den här och den där. Det är en automatisk registrering som sker, vi behöver inte själva lägga in den.
 
Med positioneringstjänster kommer våra mobiler att bli än mer viktiga i hanterandet av information.  Då kommer vi inte bara kunna ta emot information utan också lämna information genom att klistra fast digitala meddelanden på den fysiska plats där vi befinner oss.
 
Idag bedömer vi en restaurang när vi står på trottoaren genom att spana in hur många som just vid tillfället sitter där inne, om lokalen ser inbjudande ut och vad menyn i fönstret säger om priser och utbud.

Imorgon håller vi dessutom upp mobilen och genom att mobilen känner av vår fysiska position kan den hämta upp den information som tidigare besökare digitalt klistrat fast på platsen om just denna restaurang. ”Pröva deras potatisgryta” eller ”sitt gärna vid bord 12, det är bäst”, kanske vi kan läsa.

På så sätt kommer positioneringstjänster att påverka våra köpbeslut och vår konsumtion.
 
Men hur blir det då med själens lindring i nödsituationen? Kanske kommer också denna att få sitt utrymme i mobilen? Om människor fortfarande i framtiden kommer att be, eller vilja ha stöd av varandra, ett värmande ord, någon som bryr sig, kommer vi kanske att få utrymme också för dessa behov i och genom mobilen.

När vi vandrar över kyrkogården sneglar vi ner mot mobilen när vi går förbi en grav och läser hur någon med hjälp av en positioneringstjänst klistrat fast ett meddelande just där vi grusgången och skrivit: ”Ta hand om Astrid, hon var mitt allt”. Eller på torget, mitt i staden, utanför korvkiosken eller i krogkön kan vi hämta upp de böner och tankar som människor klistrat fast just där, på den fysiska platsen: ”Gud, vad jag fryser i den här kön. Finns det ingen som bryr sig?” eller ”Hur kan jag vara så ensam när det är så många runt omkring mig?”.

Och utan på vägen, vid olycksplatser, kan det bli mycket naturligt att inte bara tända ljus och lämna blommor utan även lämna sin varma tanke genom en digital notering via mobilen. Tänk om vi hade haft den möjligheten kring platsen där Olof Palme mördades. Då hade vi kunnat läsa vad människor bad och tänkte just dagarna efter mordet men också ända fram till nu, fast säkerligen allt glesare mellan de nedskrivna tankarna då platsen inte är lika laddad idag.

Med positioneringstjänster i mobilen kan vi få en stad, ett torg, en krog att fyllas av samtal, att bli lite varmare, genom att vi med korta fastklistrade digitala meddelanden delar med oss av våra innersta dolda tankar. Små meddelanden som spränger tid och rum.

Om vi vågar låta tekniken användas till annat än konsumtionens lov.
 

Följ fostret i mobilen

Nu kan gravida följa fostrets utveckling, vecka för vecka, via mobilen. Det är blöjfabrikanten Libero som tagit fram en applikation till mobiltelefoner med bilder och texter på ett fosters utveckling under en hel graviditet.

Man har alltså inte gått så långt att den gravida mamman kan följa just sitt eget fosters utveckling, men tjänsten är ändå intressant som ett exempel på hur mobilen kan användas som informationsförmedlare. Med applikationen som laddas ner till den egna mobilen kan man varje vecka se en illustration över hur långt fostrets utveckling gått.

Dessutom finns det texter inlagda som förklarar mer. Under vecka 11 möts den gravida mamman, eller den blivande pappan, för pappor kan självfallet också använda applikationen, av texten: ”Det är inte längre ett embryo. Nu lämnar vi embryostadiet bakom oss och går in i fosterstadiet. Nu när allt finns på plats börjar en snabb tillväxt i vecka 11! Ditt barns mått kommer att fördubblas under de kommande tre veckorna…”

Så fortsätter texten sin berättelse om fostrets mun och tunga, om testiklar och äggstockar och hur fostret tar plats i fostervattnet. För varje vecka som kommer ger nya texter sedan ytterligare ny information.

Graviditetskalendern kan också läggas in på Facebook eller i en blogg. Då kan man dessutom bjuda in sina vänner och släktingar att dela och kommentera allt som sker i väntan på förlossningen.
   
Att Libero står bakom applikationen är en intressant notering. Bilderna och texterna är helt reklamfria och det finns inga uppmaningar om att den gravida kvinnan i framtiden ska handla blöjor från Libero. Men genom applikationen kan Libero redan på ett mycket tidigt stadium ge mervärden till den blivande föräldern som innebär att hon eller han kan få en positiv känsla för Libero som via mobilen lotsat de blivande föräldrarna fram genom graviditeten.

Libero gör också mycket mer för att knyta relationer med blivande förälder. Under året har man bjudit in gravida att skriva ner sina berättelser och boken Alla väntar barn” kommer att presenteras under Bokmässan i Göteborg i september. I boken deltar 85 blivande föräldrar med sina egna berättelser.

Libero är helt enkelt mycket intressant att studera för den som vill se hur företag kan använda sig av sociala medier och nya kommunikationskanaler.
 

Min mobil gör mig kulturlös

Det syns inte i min digitala kalender när ramadan infaller nästa år. Det syns inte när judarna firar  försoningsfest och inte heller när kristna firar påsk. Min digitala almanacka gör mig till en kulturell barbar och den ger mig ingen hjälp att förstå de människor jag möter som kommer från andra kulturer.

Kalender utan kultur
Jag lever med en digital kalender i min mobiltelefon. Den är helt kulturlös. Alla dagar har samma färg och ingen helgdag eller högtid är utmärkt med rött eller annan notering.

Jag vet sedan tidigare att juldagen alltid infaller den 25 december. Men tittar jag i min digitala almanacka så verkar det vara en vanlig fredag som inte skiljer sig från andra fredagar. Samma färg på siffrorna. Ingen stjärna, ingen high light, för att visa på att det är en särskild dag.

Ingen påsk 2010
Jag klickar fram till mars och april för att se när påsk infaller nästa år. Men almanackan säger ingenting. Den är stum och också där visas alla datum med samma jämnsvarta färg. Men, hallå, visst är det är långfredag nästa år? Och var är Kristi him? 

Det här gör mig betänksam och jag blir ledsen över att jag inte får någon hjälp att kliva in i det mångkulturella samhälle jag lever i. Jag ser hur Thailand kommer allt närmare mitt Västerbotten. I Fredrika bygger man ett tempel, thailändska bärplockare bor här flera månader varje år. I Umeå planerar man att bygga en moské. Jag har mött de som hör till Bahai. Jag har ätit med en judisk man. Jag har fikat med en från Japan. Talat intensivt med en från Marocko.

Men min digitala almanacka i mobilen ger mig ingen som helst hjälp att se om någon av dem just denna dag firar helg, har en högtid  eller stor religiös fest.

Bara nu här i december  är det många fester. Här är några.
8 december firas Bodhi-dagen till minne av hur Buddha nådde sin upplysning under Bodhi-trädet.
12 december är det Chanuka, den stora Tempelinvigningsfesten som är en åtta dagar lång fest då judarna för varje dag tänder ett nytt ljus i en åttaarmad ljusstake.
13 december är det Lucia.
17 december Hijra.
25 december Juldagen.
27 december Ashura, en högtid för shiamuslimer och sunniter. Lite olika innebörd, men på samma dag.
31 december Nyårsafton

Om detta säger min digitala almanacka i min mobiltelefon inget. Den är helt tyst. Den lämnar mig i en kulturell vilsenhet som skrämmer mig. Jag vill inte vara barbar.
 

Kan e-boken bli min vän?

Jag har köpt en ny telefon och med den kan jag läsa e-böcker. Nu ligger jag i sängen på kvällen och smakar försiktigt på framtidens bokupplevelser i skenet av den digitala skärmen. Och funderar över vad en bok är. Om det fysiska omslaget och strukturen i papperet är viktigt. Eller om det räcker med orden, bokstäverna som bildar meningar.

Han läser på sin skärm om kvällen

Se vad andra läser
När jag ligger där på kudden och läser börjar jag också fundera på tilläggstjänster. Min mobil är ju alltid med mig och det betyder att jag alltid har mitt bibliotek i fickan. Jag skulle vilja ha en tjänst som gjorde att jag kunde välja att öppna det biblioteket för andra. Om jag står på Rådhustorget skulle jag vilja kunna se på min skärm hur många andra där på torget som också läst samma bok som jag. På min skärm skulle det då dyka upp en lista som säger att ”tio personer i din närhet har också läst...”

En djupare förståelse av staden jag lever i
Vilka möjligheter detta skulle ge för att få en större förståelse för kulturstaden Umeå. Idag skannar jag av folk jag möter utifrån deras hudfärg, frisyr, kroppsform, kläder och ålder och det ger mig en bild av staden jag möter. Men om jag också via min läsplatta i mobilen skulle kunna få se hur många av dem som läst senaste nobelpristagaren eller nya deckardrottningen eller senaste Dan Brown så skulle min förståelse av Umeå som läsande stad och blivande kulurhuvudstad bli ännu djupare.

Men ännu finns inte denna tilläggstjänst och jag får väl tillägga att när den väl kommer hoppas jag att den blir frivillig. För jag och andra vill kanske inte alltid skylta med våra läsvanor.

Ljudboken och det fysiska bokformatet
Nåväl, jag lutar mig tillbaka mot kudden och funderar vidare kring vad läsande är. Sedan ett par år tillbaka har jag lärt mig att möta böcker utan fysiskt format. Jag lyssnar mycket på ljudböcker. På vedbacken, när jag krattar löv, på bussen och ibland när jag promenerar. Vid de tillfällena har jag vant mig av vid att ha boken som fysiskt ting och jag behöver inte hålla den i handen för att uppleva författarens berättelse.

Kommer det att bli så också med läsplattan och den digitala boken i min mobil? Jag vill gärna pröva och har därför för en tid lagt undan mina pocketutgåvor och inbundna romaner. Istället laddar jag hem böckerna digitalt till min mobils läsplatta. Urvalet är ännu inte så stort, men det gör inte så mycket, eftersom det främst är läsupplevelsen och boken som vän som jag vill förstå  mer av.

Boken som vän
Mitt förhållande till boken har alltid varit gott. Det finns pappersböcker som blivit mina vänner. Dvärgen av Pär Lagerkvist är en sådan. Jag återkommer gång på gång till den och blir alltid lika glad när jag ser den i bokhyllan. På samma sätt finns det böcker av Sara Lidman, Kerstin Ekman och Stephen King som jag nickar vänligt till när jag råkar stöta på dem.

Men hur blir det med böckerna i min digitala läsplatta där i mobilens skärm? Kan jag bli vän med någon av dem? Jag provar med Lewis Carolls Alice i underlandet, med Kiplings Djungelboken och med Bröderna Grimms sagor. Jag får erkänna att det känns lite försiktigt. Inte riktigt som att det är vänskap vid första mötet. Eftersom det inte finns något fysiskt papper och omslag att hålla i och hålla om så hamnar texterna lite på distans. Även om orden och författarskapen är helt olika så rinner de alla fram på min skärm i samma format och med samma ljusstyrka.

Med ljudböckerna är det annorlunda. Där har jag en berättarröst att luta mig mot och nyanserna i röstens uttryck hjälper mig in i texten. Men på mobilens skärm och läsplatta blir alla texter lika i sin utformning. 

Surfar runt och upptäcker nya författare
Fast jag älskar att kunna surfa runt i det digitala biblioteket som jag kopplar upp mig mot och välja hej vilt bland gamla klassiker. Lite Strindberg,lite Hjalmar Söderberg, Tomten av Viktor Rydberg och Första Mosebok i Bibeln. Jag anar att när detta väl är utbyggt, ungefär som Spotify när det gäller musik, så kommer jag att sluka fler författarskap än tidigare. Precis som med Spotify som gjort att jag upptäckt musiker jag aldrig tidigare hört talas om. Vilka möjligheter detta skulle ge att botanisera i texter som jag annars inte upptäcker.

Jag är inte riktigt färdig med min nya läsupplevelse ännu. Behöver några stunder till vid min digitala lässkärm. Så jag fortsätter att bära med mig mitt mobila bibliotek i fickan för att undersöka och fundera kring hur mötet med författares texter kan komma att ändras framöver.
 

Winnerbäck i mobilen skapar sammanhållning

Lasse Winnerbäck är i Umeå och fyller Sporthallen med förväntansfulla fans. Precis nedanför scen står två tjejer och dansar till låt efter låt. De skrattar, viftar med armarna mot Winnerbäck och så håller de upp sina mobiltelefoner. Jag ser hur den lilla rutan på deras mobiler lyser upp när de tar kort efter kort.

Så vänder sig den ena tjejen mot den andra, håller upp sin telefon och fotar en roliga och glad grimasch som hennes kompis gör. Sedan dunkar nästan deras huvuden ihop när de ställer sig tätt tätt för att titta i mobilens display på hur grimaschen blev.

Tjejen som fotat fortsätter mixtra med sin mobil och jag tycker mig se att hon skickar iväg ett meddelande. Ett sms om att hon är på konsert, men kanske är det också ett mms med fotot av Winnerbäck längst fram på scen.  

Jag vänder mig om och jag ser en annan tjej som sitter bredvid mig. Hon håller fram sin mobil och efter tag förstår jag att hon ringt sin kompis som inte är med på konserten. Men nu får höra kompisen höra en låt live med Winnerbäck via den framsträckta mobiltelefonen.

Jag prövar själv. Jag håller upp min telefon och fotar scenen. Skickar iväg bilden som ett mms till en kompis och jag tror det tar bara en halv minut så surrar det till och hon svarar med ett sms: ”Åh Winnerbäck. Kul!”
 
Mobilen stärker våra relationer
Idag är telefonen med överallt och den har på ett helt nytt sätt blivit ett verktyg för oss att hålla ihop våra sociala relationer. Att knyta oss samman, att göra kittet mellan oss starkare.

Och jag tänker där jag sitter på Sporthallens läktare och låter Winnerbäcks musik flöda runt mig - tänk om det är så att mobilen ger oss ett starkare samhälle. Ett samhälle med ökad gemenskap. Där rummets gränser inte längre finns. Där vi kan dra in våra vänner och kompisar som inte är med fysiskt i Sporthallen in i vår gemenskap kring Winnerbäck.

Så blir vårt gemensamma rum större än det fysiska rummet i den lokal vi sitter i.
Och kanske är det så att mobilen blivit ett nytt verktyg som skapar sammanhållning och stärker våra relationer med andra i samhället.

Det rastlösa samhället

Vi lever i det rastlösa samhället, hör jag Amanda Jensen säga. Det är ett bråttomsamhälle i vilket allt fler söker efter mediefasta. Att få komma undan de pockande mobilerna, sms:en och mejlen. Stänga ner. Koppla ur. Att inte behöva vara tillgänglig.

Amand Jensen är sångerskan som slog igenom i Idol 2007 och omedelbart markerade att hon vill gå sin egen väg. I tv-programmet Hype berättar hon om sin stenkakegrammofon och sina två kassar fyllda med stenkakor. Mitt i det rastlösa samhället är rötterna till en annan tids musik viktig för henne. I programmet säger hon att hon ”saknar den tid då musiken sågs på ett annat sätt, en tid då man tog sig tid att uppskatta musiken och inte bara gav den tio sekunders lysning på Spotify innan man klickade sig vidare”.

Författaren Maria Küchen understryker liksom Amanda Jensen vikten av att inte sköljas med. Hon skriver i Kyrkans tidning om längtan efter mediefasta och tycker sig se att allt fler vill ha ”internetfria dagar, tv-fria veckor eller avstår från konsumtion av medieprodukter under semestern”.

Sökes: Mediefasta

Leva utan mobil
För ett år sedan bad vi inom projektet UmeåLive vid Umeå universitet en grupp människor leva utan mobil för en vecka. Det innebär ett liv utan sms. Utan musik via mobilen. Utan att kunna ta bilder med mobilkameran. För många helt otänkbart. För oss ett spännande experiment för att testa hur vardagen förändras när den blir mobillös. Flera i gruppen berättade efteråt om hur de verkligen upplevde ett större lugn, att vardagen blev mindre stressig, när de inte hade mobilen med sig överallt.

Att få ha makten över tekniken och inte vara styrd av tekniken, blir allt mer viktigt för allt fler. Att söka mediefasta. Att koppla ner. Att logga ur.
 

Stressad av mobil och mejl

Vill man undvika missförstånd när man sms:ar, chattar eller skickar mejl bör man vara så tydlig som möjligt, framgår det i en avhandling av forskaren Therese Örnberg Berglund vid Umeå universitet som skrivit om hur vi kommunicerar via nya medier och internet-kanaler.

Hon pekar bland annat på att många ofta använder flera kanaler samtidigt. Mobilen är igång med sina sms, MSN som chatt-kanal är öppen, nya inlägg väntar på Facebook och mejl kommer till inkorgen.

Och när det kommer ett nytt mejl, ett sms eller nytt inlägg måste man vara där och kolla, tycker man.  Och avbryter det man för tillfället just höll på med.

Jag kan inte säga annat än att det här är viktig forskning. Ny teknik och sociala medier som Facebook, MSN, sms, Twitter och andra kanaler påverkar vår vardag och på något sätt försöker vi hitta strategier för att hinna med och navigera i det ökande informationsflödet. Vilka lösningar vi hittar och hur vi hanterar att ständigt vara igång, 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, tittar alltså forskarna på just nu.

Det är bra. Ser med intresse fram mot vad Therese Örnberg Berglund kommer fram till. Hon lägger fram sin avhandling på lördag 17 oktober.

Kolla otrohet med mobilen

Exempel på annons ur FacebookTänk dig att med mobilen kunna hålla exakt koll på var ditt ex, din partner, dina barn, din granne eller kompis befinner sig. Via nätet kan du få en kartbild över exempelvis Umeå och se var folk finns genom att olikfärgade ploppar finns inlagda på kartan. Rör sig personen med mobilen så flyttas markeringen till det nya stället.

Det hela kallas positionering och är en ny tjänst som nu kommer ut på marknaden. Sjläv blev jag erbjuden den igår via en annons på Facebook. Annonsens rubrik lockade med: ”Var är din fru just nu?” följt av en kartbild och texten ”Vill du veta var din fru eller familj är just nu? (Nu)... kan du se var de befinner sig, när du vill. Registrera dig här.”

Orolig? Ja, du kanske kommer att bli det för tjänsten öppnar upp för både omtumlande och delvis skrämmande perspektiv.
Låt mig ge några exempel.

Kolla ditt ex
Du är inte riktigt färdig med ditt ex så du vill fortsätta hålla koll på vad han eller hon har för sig. Besöker exet gymmet ute på Umedalen? Eller handlar exet just nu på Strömpilen? Du har totalkoll genom att logga in på webbtjänsten som med en kartbild ger dig besked var ditt ex:s mobil är just nu.

Kolla dina barn
Rädd för att barnet ska råka ut för något i mörkret på kvällen? Koppla upp dig mot kartan som visar dig var barnets mobil är just nu. Axtorpsvägen på Berghem?  OK, där bor Johans familj, då är det lungt. Bölesholmarna vid älven? Ajdå, där ute brukar det vara fylla. 

Kolla din kompis
Skulle ni ses på stan för att se senaste filmen? Eller mötas utanför Coop på Ersboda? Du behöver inte ringa för att kolla var din kompis är. Det räcker med att du i din mobil surfar in på nätet och tar fram kartan som visar alla mobiler som du håller koll på. Din kompis mobil är inritad med en röd liten plopp någonstans på Haga. OK, bra. Då är hon säkert snart framme.

Spejsad framtid?
Låter det här spejsat? Kanske, men tjänsterna för positionering via mobiltelefonen finns redan och själv blev jag alltså erbjuden en sådan igår via en annons på Facebook.

Svartsjuka, otrohet, rädsla, nyfikenhet, omtanke, nöje? Anledningarna till varför du ska hålla koll på folk detta sätt kan vara olika. Exemplen ovan ger verkligen perspektiv på frågan om hur vi använder den nya tekniken som kommer oss till mötes. Kanske tycker du den är bra om du kan följa din lite vimsiga gamla mamma när hon plockar lingon i I20-skogen? Eller är den skrämmande om ditt ex kan smygspana på allt du gör?

Positionering via mobilen ställer flera saker på sin spets och den är ett lysnade exempel på nödvändigheten av att diskutera vilken etik och vilka värderingar soms vi styrs av i samband med införandet av ny teknik.

När kommer det?
Tekniken och tjänsten finns som sagt redan och inom de närmaste åren kommer den att bli allt mer vanlig. När Umeå är kulturhuvudstad 2014 kommer den säkerligen att användas av väldigt många, särskilt bland Umeås unga. Så inför alla evenemang under kulturhuvudstadsåret, då det blir knökfullt med folk på stan, kommer vi att se hur kompisar står och spanar efter varandra via kartbilder i mobilens skärm. Och kanske kommer vi att få se tävlingar i kulturhuvudstadsårets regi där det gäller att snabbast möjligt hitta fram till en viss person.

Hur går det till?
Alla mobiler går att spåra via masterna som tar upp deras signaler. Dessa signaler kan sedan omvandlas till en relativt exakt position som förs in på en kartbild. Idag kan du se i vilket kvarter eller inom vilket hundratal meter som den sökta mobilen finns. Men positioneringen kommer säkert att utvecklas och kunna bli mer exakt. Tekniken fungerar redan med alla mobiltelefoner, ingen GPS eller speciell mjukvara behövs.

Kan du se alla?
Du kan inte se vem som helst. På kartbilden kan du bara se de som gått med på att du får följa dem. Och du kan bara positioneras av de som du tillåter. Så för att kunna följa ditt ex måste hon eller han ha gett sin tillåtelse, och det får du förmodligen inte. I nuläget måste du alltså trixa lite och fuska, exempelvis genom att komma åt exet:s mobil och i smyg göra några enkla inställningar. Men det gör du väl inte?