Genom att låta deltagare under en föreläsning sms:a in sina frågor och kommentarer kan föreläsningen få en fortsättning under flera dagar efteråt. Jag testade i helgen och det var mycket inspirernade.

I lördags föreläste jag för drygt hundra ungdomar om hur mobiler och internet förändrar vår vardag. Då bad jag ungdomarna att under föreläsningen skicka sms till mig med sina kommentarer och frågor på det jag sa.

Så jag skrev upp mitt mobilnummer på tavlan och högst en minut senare kom första sms:et, direkt därpå nästa. Jag lyfte blicken och tittade ut över de hundra ungdomarna men kunde så klart inte avgöra vilka som hängt på först av alla.

Så kom ett tredje och ett fjärde sms och jag fick sätta på ljudlöst för annars plingade det hela tiden av alla kommentarer som kom in. När vi tog paus skyndade jag mig att svara på några och efter föreläsningen tog jag resten. Över hundra sms fick jag in med kommentarer och extra frågor kring det vi pratat om, och när jag skickade tillbaka mina svar så fick jag så klart ytterligare svar tillbaka igen. Nu tre dagar senare har jag fortfarande sms-kontakt med flera.

På så sätt har föreläsningen fått en förlängning som den utan mobilen aldrig skulle kunna ha fått. Och flera av kommentarerna jag fick skulle aldrig ha ställts om man var tvungen att räcka upp handen och prata inför alla andra.

Tänk om predikan i kyrkan skulle vara upplagt på detta sätt så att församlingen fick sms:a prästen sina tankar. Eller om mötesdeltagarna fick sms:a sina kommentarer i samband med det politiska talet vid första maj. Eller i samband med nyårshögtidstalet vid kommunhuset när klockorna ringer.

Den interaktiva delen av föreläsningen, lektionen, predikan, talet skulle då kunna usträckas över tiden och ge möjlighet till att fler röster i samhället får höras.

Det syns inte i min digitala kalender när ramadan infaller nästa år. Det syns inte när judarna firar  försoningsfest och inte heller när kristna firar påsk. Min digitala almanacka gör mig till en kulturell barbar och den ger mig ingen hjälp att förstå de människor jag möter som kommer från andra kulturer.

Kalender utan kultur
Jag lever med en digital kalender i min mobiltelefon. Den är helt kulturlös. Alla dagar har samma färg och ingen helgdag eller högtid är utmärkt med rött eller annan notering.

Jag vet sedan tidigare att juldagen alltid infaller den 25 december. Men tittar jag i min digitala almanacka så verkar det vara en vanlig fredag som inte skiljer sig från andra fredagar. Samma färg på siffrorna. Ingen stjärna, ingen high light, för att visa på att det är en särskild dag.

Ingen påsk 2010
Jag klickar fram till mars och april för att se när påsk infaller nästa år. Men almanackan säger ingenting. Den är stum och också där visas alla datum med samma jämnsvarta färg. Men, hallå, visst är det är långfredag nästa år? Och var är Kristi him? 

Det här gör mig betänksam och jag blir ledsen över att jag inte får någon hjälp att kliva in i det mångkulturella samhälle jag lever i. Jag ser hur Thailand kommer allt närmare mitt Västerbotten. I Fredrika bygger man ett tempel, thailändska bärplockare bor här flera månader varje år. I Umeå planerar man att bygga en moské. Jag har mött de som hör till Bahai. Jag har ätit med en judisk man. Jag har fikat med en från Japan. Talat intensivt med en från Marocko.

Men min digitala almanacka i mobilen ger mig ingen som helst hjälp att se om någon av dem just denna dag firar helg, har en högtid  eller stor religiös fest.

Bara nu här i december  är det många fester. Här är några.
8 december firas Bodhi-dagen till minne av hur Buddha nådde sin upplysning under Bodhi-trädet.
12 december är det Chanuka, den stora Tempelinvigningsfesten som är en åtta dagar lång fest då judarna för varje dag tänder ett nytt ljus i en åttaarmad ljusstake.
13 december är det Lucia.
17 december Hijra.
25 december Juldagen.
27 december Ashura, en högtid för shiamuslimer och sunniter. Lite olika innebörd, men på samma dag.
31 december Nyårsafton

Om detta säger min digitala almanacka i min mobiltelefon inget. Den är helt tyst. Den lämnar mig i en kulturell vilsenhet som skrämmer mig. Jag vill inte vara barbar.
 

Lasse Winnerbäck är i Umeå och fyller Sporthallen med förväntansfulla fans. Precis nedanför scen står två tjejer och dansar till låt efter låt. De skrattar, viftar med armarna mot Winnerbäck och så håller de upp sina mobiltelefoner. Jag ser hur den lilla rutan på deras mobiler lyser upp när de tar kort efter kort.

Så vänder sig den ena tjejen mot den andra, håller upp sin telefon och fotar en roliga och glad grimasch som hennes kompis gör. Sedan dunkar nästan deras huvuden ihop när de ställer sig tätt tätt för att titta i mobilens display på hur grimaschen blev.

Tjejen som fotat fortsätter mixtra med sin mobil och jag tycker mig se att hon skickar iväg ett meddelande. Ett sms om att hon är på konsert, men kanske är det också ett mms med fotot av Winnerbäck längst fram på scen.  

Jag vänder mig om och jag ser en annan tjej som sitter bredvid mig. Hon håller fram sin mobil och efter tag förstår jag att hon ringt sin kompis som inte är med på konserten. Men nu får höra kompisen höra en låt live med Winnerbäck via den framsträckta mobiltelefonen.

Jag prövar själv. Jag håller upp min telefon och fotar scenen. Skickar iväg bilden som ett mms till en kompis och jag tror det tar bara en halv minut så surrar det till och hon svarar med ett sms: ”Åh Winnerbäck. Kul!”
 
Mobilen stärker våra relationer
Idag är telefonen med överallt och den har på ett helt nytt sätt blivit ett verktyg för oss att hålla ihop våra sociala relationer. Att knyta oss samman, att göra kittet mellan oss starkare.

Och jag tänker där jag sitter på Sporthallens läktare och låter Winnerbäcks musik flöda runt mig - tänk om det är så att mobilen ger oss ett starkare samhälle. Ett samhälle med ökad gemenskap. Där rummets gränser inte längre finns. Där vi kan dra in våra vänner och kompisar som inte är med fysiskt i Sporthallen in i vår gemenskap kring Winnerbäck.

Så blir vårt gemensamma rum större än det fysiska rummet i den lokal vi sitter i.
Och kanske är det så att mobilen blivit ett nytt verktyg som skapar sammanhållning och stärker våra relationer med andra i samhället.

Mobilen blir både den första och enda vägen in till internet, säger Vint Cerf, numera på Google och ofta utnämnd som en av internets skapare. I framtiden kommer du inte behöver gå ner i gillestugan eller till arbetsrummet för att slå på datorn när du ska ut på nätet. Internet kommer att vara tillgängligt överallt där du är.

Mobilen blir framöver ett nav i ditt liv, menar Vint Cerf.

– Det bästa av allt är att man då inte behöver vara i samma rum för att styra apparaterna. När jag är ute och reser kan jag till exempel via mobilen styra vilka filmer som ska spelas in på videon hemma, säger Vint Cerf till tidningen E24.

Fattiga får banken i mobilen
Men inte bara det. Också banktjänster kan komma att läggas över i mobilen. Nobelpristagaren Muhammad Yunus, han med mikrolånen, vill att en miljard fattiga ska få banken direkt i mobiltelefonen. Det är målet för Grameen Solutions, ett bolag som ingår i den verksamhet som nobilprisvinnaren Muhammad Yunus driver för att ge fattiga bättre ekonomiska möjligheter genom bland annat mikrolån.

Tillsammans med mobilteknikföretaget Obopay vill Grameen Solutions att fattiga i Asien ska få tillgång till mobiltelefoner som de inte bara kan ringa med utan även använda till banktjänster och förmedling av pengar. Att upprätta bankkontor ute i byar och fattiga områden anser man vara orimligt. Däremot tror man att mobiltelefonen kan bli framtidens plånbok och göra det möjligt att överföra pengar mellan individer, betala räkningar och hålla koll på banksaldon.

- Jag är övertygad om att vi kan skapa en värld utan fattigdom. Allt vi behöver göra är att hjälpa människor att frigöra sin energi och kreativitet. När detta kan ske, kommer fattigdomen att försvinna mycket snabbt, säger Muhammad Yunus.

IT som ett vapen mot fattigdom
Och han menar att IT är den tekniska lösningen för att avskaffa fattigdom.

- Jag vill att IT-designers tar fram utrustning och prylar som kommer att lösa problemen för de fattiga. Dessa designers ska ha foton av fattiga kvinnor i Bangladesh eller Bolivia på sina skrivbord för att påminna sig om vem de arbetar för. Och ännu bättre borde dessa kvinnor vara adjungerad som co-designers genom täta videokonferenser.

Målet är högt ställt för Grameen Bank och Grameen Solutions. Man vill att en miljard fattiga år 2018 ska kunna använda mobilen som sin bank och därigenom få möjlighet att ta sig ut ur fattigdom.

Ska bilförare förbjudas att prata i mobiltelefon? Flera andra europeiska länder har redan infört olika former av förbud. Nu måste Sverige också göra det, menar ett stort antal riksdagspolitiker som i flera olika motioner väcker frågan.

Debatten om mobilprat och bilkörning har varit aktuell under hela 2000-talet. Frågan har också varit upp i riksdagen tidigare år, men man har vid de tillfällena inte velat ta beslut om strängare lagstiftning. Motionerna som nu är aktuella hittar du längst ner i detta inlägg.

Men opinionen ute i landet verkar bli allt starkare för ett förbud. I en undersökning som TV4 Nyheterna och Novus Opinion har gjort i september 2009 svarar 55 % av drygt 1000 tillfrågade svenskar att det bör vara förbjudet att prata i mobil när man kör bil. Däremot menar 8 av 10 att det ska vara tillåtet med handsfree. Se inslag i TV4.

Mobilprat större risk än trafikonykterhet
Debatten väcker heta känslor och på nätet hittar man många diskussioner om mobiltelefoner och bilkörning. Många är för ett förbud. På Expressens webb skriver signaturen brych:
”Sätt in störningsskydd i bilarna, det skulle göra större nytta än dessa alkolås eftersom det är bevisat att de som pratar i mobil är en större riskgrupp än berusade förare! ”

I tidningen PC för Alla diskuteras också mobilförbud och där skriver en läsare: ”Skulle någon krocka med mig, och jag märkte att personen snackade i mobil vid tillfället, då skulle jag köra ner mobilen i halsen på honom/henne!”

Vägverket stöder också ett förbud. Sedan flera år har man propagerat för strängare lagstiftning och i en broschyr från 2005 skriver man ”Det är själva pratet som försämrar din reaktionsförmåga, ger dig tunnelseende och på olika sätt gör dig okoncentrerad och trafikfarlig”.

Snabb teknikutveckling ger nya mobiler
Men även omopinionen är stark för ett förbud har lagstiftarna många aspekter att väga in. En är den snabba utvecklingen av mobilteknik. Idag behöver man använda åtminstone den ena handen för att ringa eller skicka sms samtidigt som man kör. Läs till exempel hur bussföraren styrde med armbågarna när han skulle skicka ett sms.

Men i framtiden kan hanteringen av mobiltelefoner bli enklare. För tekniken utvecklas och inom säg tio år köper vi kanske bilar som har inmonterade mobiltelefoner som hanteras på samma enkla sätt som blinkers, helljus eller växelspaken. Och då måste kanske en strängare lagstiftning rivas upp.

Men i dagsläget är detta inget argument för riksdagspolitikerna som nu motioner om förbud av olika slag kring mobilprat för bilförare. Vad riksdagen säger återstår att se. Frågan tas upp i vinter eller till våren 2010.

Exempel på motioner om mobilförbud
Marianne Watz (m): Förbud för förare att använda mobiltelefon under körning
Annicka Engblom (m): Mobiltelefoner i trafiken
Björn Hamilton (m): Samtal i mobiltelefon under bilkörning
Ann-Christin Ahlberg (s): Mobiltelefon i bilen
Peter Pedersen m.fl. (v): Trafik och social hållbarhet
Helena Bargholtz (fp): Mobilförbud i bilen
Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (c): Mobil handsfree