Genom att låta deltagare under en föreläsning sms:a in sina frågor och kommentarer kan föreläsningen få en fortsättning under flera dagar efteråt. Jag testade i helgen och det var mycket inspirernade.

I lördags föreläste jag för drygt hundra ungdomar om hur mobiler och internet förändrar vår vardag. Då bad jag ungdomarna att under föreläsningen skicka sms till mig med sina kommentarer och frågor på det jag sa.

Så jag skrev upp mitt mobilnummer på tavlan och högst en minut senare kom första sms:et, direkt därpå nästa. Jag lyfte blicken och tittade ut över de hundra ungdomarna men kunde så klart inte avgöra vilka som hängt på först av alla.

Så kom ett tredje och ett fjärde sms och jag fick sätta på ljudlöst för annars plingade det hela tiden av alla kommentarer som kom in. När vi tog paus skyndade jag mig att svara på några och efter föreläsningen tog jag resten. Över hundra sms fick jag in med kommentarer och extra frågor kring det vi pratat om, och när jag skickade tillbaka mina svar så fick jag så klart ytterligare svar tillbaka igen. Nu tre dagar senare har jag fortfarande sms-kontakt med flera.

På så sätt har föreläsningen fått en förlängning som den utan mobilen aldrig skulle kunna ha fått. Och flera av kommentarerna jag fick skulle aldrig ha ställts om man var tvungen att räcka upp handen och prata inför alla andra.

Tänk om predikan i kyrkan skulle vara upplagt på detta sätt så att församlingen fick sms:a prästen sina tankar. Eller om mötesdeltagarna fick sms:a sina kommentarer i samband med det politiska talet vid första maj. Eller i samband med nyårshögtidstalet vid kommunhuset när klockorna ringer.

Den interaktiva delen av föreläsningen, lektionen, predikan, talet skulle då kunna usträckas över tiden och ge möjlighet till att fler röster i samhället får höras.

Allt färre skickar julkort via Posten medan allt fler skickar sms under julafton. Det innebär att bilder på tomten och jesusbarnet får stryka på foten eftersom sms:andet oftast består av en kortfattad God Jul-hälsning utan vare sig bild på tomteskägg eller litet barn i krubba och stall. Men i framtiden kommer självporträttet att bli den mer vanliga formen av julhälsning.

När vi skickar julhälsning via mobilen istället för med Posten kommer det gamla traditionella bilderna på tomtar och jesusbarn att ersättas av självporträtt och gruppbilder på barnen.

Det nya sms-rekordet under julafton lyder på hela 23,7 miljoner sms (enbart inom Telias nät). Samtidigt som sms:andet för varje år ökar rasar antalet skickade julkort med Posten. År 1995 skickades 67,4 miljoner julkort. Under de 15 år som gått har raset varit stort för denna tradition och i år 2009 räknar Posten med att svenskarna skickar omkring 38 miljoner julkort. Nästan en halvering, enligt Postens statistik. (Se tidigare år här)

Samtidigt ser vi alltså att julafton blivit en sms-högtid och numera är en av årets mest sms-intensiva dagar.

Vad som exakt skrivs i dessa nutida hälsningar vet vi inte, men vi vet att de flesta inte skickar mms, alltså ett sms med bild. Istället sänder vi iväg ett kortfattat textmeddelande av typ ”God Jul hälsar vi er alla”. När julkorten väljs bort försvinner alltså även bilderna på tomtar, julgranar och de mer kyrkligt präglade julvykorten med krubba, stall och jesusbarn. De klassiska bilderna som hört julen till försvinner därmed allt mer.

Vi ser redan idag trenden bland många småbarnsfamiljer som idag skickar bilder på barnen i tomteluva istället för de traditionella julvykortens bilder. Det här är en ny tradition som än mer kommer att slå igenom i våra julhälsningar med mobilen.

För när mms:andet växer sig starkare under de kommande åren kommer det att bli allt mer vanligt att vi också via mobilen skickar bilder som julhälsning till varandra. Men då kommer det att bli andra bilder än tomtar och jesusbarn. Förmodligen blir det nytagna bilder med mobilen där vi skickar självporträtt och gruppbilder på de som vi firar jul tillsammans med. Och textmeddelandena blir till bildtexter där vi skriver ”God Jul, är vi inte fina i våra nya slipsar?” eller ”God Jul, så här blev min snygga julfrisyr!”

I framtiden kommer vi att få se hur tomten och jesusbarnet allt mer går bort medan självporträttet som julhälsning blir allt mer vanlig.
 

Söndag förmiddag och jag går ner mot havet. Jag lyssnar på radions P1 i min mobiltelefon. Nyheterna klingar ut och övergår till söndagens gudstjänst. Jag fortsätter att lyssna, och även om jag inte finns på plats i kyrkan som gudstjänsten sänds från så är jag närvarande. Havets sena höstdoft slår emot mig när jag följer prästens ord om oändligheten och närvaron.

Jag berörs och när en av rösterna i gudstjänsten berättar att det nu är tid för bön, vill jag också bära fram min bön. Jag är ju med, fast jag står där vid havet och inte är i samma fysiska rum.

Jag ser mobilen i min hand och tänker att jag skulle kunna att skicka iväg ett sms och jag står där och hoppas att någon ska berätta vilket telefonnummer ska jag slå. Man gör ju så i sportsändningarna och när Idol eller Melodifestivalen snurrar i tv.

Men ingen röst ber mig skicka in min bön. I mina tankar har jag redan sett hur jag sms:at iväg några viktiga ord, att någon kyrkvaktmästare tagit emot dem, skrivit ner dem på en papperslapp och gått fram till altaret, där mitt under gudstjänsten. Lagt dem i en korg, bland andra lappar.

Då skulle kyrkorummets väggar ha öppnats också för mig, som står där vid havet.

Idag kan vi skapa kommunikation på en mängd nya sätt. Det kommer att påverka mycket av det vi är vana vid. Också gudstjänsterna kommer att påverkas av detta. De fysiska väggarna i kyrkorummet kommer inte längre att vara ett hinder för att bjuda in människor som befinner sig på en annan fysisk plats. Men ännu är vi inte riktigt där, när det handlar om gudstjänsten. Ännu får jag vänta någon tid.

I väntan på det står jag kvar där vid havet och sänder ut min bön över vattnet. Blir den hörd så blir den säkert hörd ändå. Men visst hade det känts bra att också få veta att den ligger som en papperslapp på altaret via mitt sms.
 

Sedan mobilerna blev vanliga har också fylle-sms härjat bland de som dricker för mycket på krogen. Och på julafton drar vi in de som inte är på plats i vår gemenskap via sms. Med ny teknik spränger vi rummets gränser och omdefinierar vad som är en plats och ett rum. Det här blir en viktig fråga att ta ställning till för arkitekter i framtiden. 

Under fyllan kan sms:et som skickas från krogen verka vara det fyndigaste som någonsin skrivits. Men när man dagen efter bläddrar igenom skickade meddelanden griper ångesten plötsligt tag om strupen och man inser hur dum man var som började fippla med telefonen.
 
Vanligt med fylle-sms
På Flashback på nätet märker jag hur vanligt det är med fylle-sms. Flera trådar diskuterar baksidorna med sms och fylla och man frågar varandra hur man ska hantera detta. Någon föreslår att man ska lämna telefonen hemma. En annan att man borde spärra telefonen: ”Kan man inte spärra telefonen från att ringa från klockan 18.00 på fredagen fram till 10.00 på söndagen?”

En tredje föreslår alkolås: ”Jag, mobiler och alkohol går inte ihop. Alltid när jag dricker så får jag givetvis för mig att skicka en massa sms till folk. Sedan när jag vaknar så har jag sådan ångest över vad i helvete jag skrev… Det borde finnas alkolås på mobiler och datorer.”

Problemet med fylle-sms är att mobilen spränger rummets gränser. Innan mobilen var rummet något som vi kunde se väggarna på. Men idag är rummet något annat. Det virtuella tränger in i det fysiska och omdefinierar vad som är en plats, vad som är ett rum och vad som är närvaro.

Rummet utvidgas
Krogen var förr ett slutet rum. Det som hände där inne hände mellan de som var fysiskt på plats och då gick det ganska bra att hantera. Men med mobilen som verktyg dras idag också den som inte är fysiskt närvarande in till detta krogrum. Då uppstår något nytt, rummet utvidgas. Det kan bli ett spännande möte. Men det kan också bli värsta ångesten.

Samma sak ser vi på julafton när vi skickar julhälsningar via sms. Julen 2008 slog vi nytt rekord med skickade julaftons-sms. Bara via Telias nät skickades 19,8 miljoner sms mellan julklapparna och gröten.

Julrummet förändras
Därigenom förändras julen som gemenskapshögtid. Från att ha varit enbart en släkthögtid blir den nu också mer av kompishögtid. Inte för att vi kanske börjar fira med våra kompisar och vänner, men med ett ökat sms:ande under julafton så dras vännerna in i julfirandet. Även om de inte är fysiskt närvarande så ger vi via sms våra vänner en del av vår julaftonstid. De blir närvarande i vårt julrum.

När vi framöver kommer att använda oss än mer av bildmeddelanden kommer detta att bli ännu mer påtagligt.

Vårt användande av mobiler och sms skapar nya förutsättningar för vårt sätt att leva. Det sker idag ända in i hur vi definierar vad som är en plats och vad som är närvaro.

Arkitekternas uppgift kring rummets gränser
En yrkeskår som måste ta hänsyn till detta framöver är arkitekterna som ritar våra rum. I framtiden blir det en självklart att också den som inte är fysiskt på plats ska kunna vara med i gemenskapen med hjälp av ny teknik. Hur ritar man en lägenhet för att bygga in detta på ett naturligt sätt? Hur designar man en krog? Hur utformar man ett kyrkorum? Framtidens arkitekter kan redan idag börja med att ta utgångspunkt i fylle-sms och fundera över vad dessa innebär för rummets gränser. 
 

Vi lever i det rastlösa samhället, hör jag Amanda Jensen säga. Det är ett bråttomsamhälle i vilket allt fler söker efter mediefasta. Att få komma undan de pockande mobilerna, sms:en och mejlen. Stänga ner. Koppla ur. Att inte behöva vara tillgänglig.

Amand Jensen är sångerskan som slog igenom i Idol 2007 och omedelbart markerade att hon vill gå sin egen väg. I tv-programmet Hype berättar hon om sin stenkakegrammofon och sina två kassar fyllda med stenkakor. Mitt i det rastlösa samhället är rötterna till en annan tids musik viktig för henne. I programmet säger hon att hon ”saknar den tid då musiken sågs på ett annat sätt, en tid då man tog sig tid att uppskatta musiken och inte bara gav den tio sekunders lysning på Spotify innan man klickade sig vidare”.

Författaren Maria Küchen understryker liksom Amanda Jensen vikten av att inte sköljas med. Hon skriver i Kyrkans tidning om längtan efter mediefasta och tycker sig se att allt fler vill ha ”internetfria dagar, tv-fria veckor eller avstår från konsumtion av medieprodukter under semestern”.

Leva utan mobil
För ett år sedan bad vi inom projektet UmeåLive vid Umeå universitet en grupp människor leva utan mobil för en vecka. Det innebär ett liv utan sms. Utan musik via mobilen. Utan att kunna ta bilder med mobilkameran. För många helt otänkbart. För oss ett spännande experiment för att testa hur vardagen förändras när den blir mobillös. Flera i gruppen berättade efteråt om hur de verkligen upplevde ett större lugn, att vardagen blev mindre stressig, när de inte hade mobilen med sig överallt.

Att få ha makten över tekniken och inte vara styrd av tekniken, blir allt mer viktigt för allt fler. Att söka mediefasta. Att koppla ner. Att logga ur.
 

Vill man undvika missförstånd när man sms:ar, chattar eller skickar mejl bör man vara så tydlig som möjligt, framgår det i en avhandling av forskaren Therese Örnberg Berglund vid Umeå universitet som skrivit om hur vi kommunicerar via nya medier och internet-kanaler.

Hon pekar bland annat på att många ofta använder flera kanaler samtidigt. Mobilen är igång med sina sms, MSN som chatt-kanal är öppen, nya inlägg väntar på Facebook och mejl kommer till inkorgen.

Och när det kommer ett nytt mejl, ett sms eller nytt inlägg måste man vara där och kolla, tycker man.  Och avbryter det man för tillfället just höll på med.

Jag kan inte säga annat än att det här är viktig forskning. Ny teknik och sociala medier som Facebook, MSN, sms, Twitter och andra kanaler påverkar vår vardag och på något sätt försöker vi hitta strategier för att hinna med och navigera i det ökande informationsflödet. Vilka lösningar vi hittar och hur vi hanterar att ständigt vara igång, 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, tittar alltså forskarna på just nu.

Det är bra. Ser med intresse fram mot vad Therese Örnberg Berglund kommer fram till. Hon lägger fram sin avhandling på lördag 17 oktober.