Senaste kommunfullmäktige i Umeå har setts sammanlagt över 1 300 gånger via videotjänsten Bambuser. När kommunen lägger ut debatterna i direktsändning och sedan låter det ligga kvar för den som vill titta i efterhand når politikernas diskussioner långt fler än de åskådare som var på plats.

Några av de mest sedda inslagen är debatten om vindkraftverk i Täfteå-Sävarberg samt utbyggnaden av Hotell Uman i centrala Umeå.

Under konferensen Webbdagarna, som hölls i Stockholm i veckan med 1 500 deltagare, talade Bambusers grundare Måns Adler om hur rörliga bilder kan öka det demokratiska arbetet. Att Umeås politiker filmas och deras debatter läggs upp på nätet kan ses som en del i detta demokratiarbete.

På InfoTech Umeå finns en längre text om detta: Med videotjänsten Bambuser får Umeås politiker fler tittare.

Umeås superdator Abisko fortsätter ligga i topp bland världens snabbaste datorer. Två gånger om året sker mätningar av värstingarna inom superdatorvärlden och en lista på den 500 snabbaste ställs samman.

Vid centrat HPC2N vid Umeå universitet finns sedan maj i år en av dessa supersnabba datorer som kvalar in på listan. I patriotiska anda bär den namnet Abisko och har avlöst maskiner som Akka och Sarek som på sin tid också låg i topp bland världens snabbaste.

USA leder stort med 250 maskiner på topplistan, följt av Kina och Japan.

Att Abisko finns med på listan är kanske inte helt avgörande men det är viktigt för forskningen i Sverige att vi förmår ta fram datorer som kan erbjuda snabba beräkningar.

Abisko används huvudsakligen för beräkningar och datorsimuleringar, bland annat inom materialforskning, rymdforskning och biovetenskaper. Abisko används också inom undervisningen i datavetenskap och inom flera civilingenjörsprogram, samt är en resurs i samarbeten med näringsliv och samhälle.

På InfoTech Umeå finns mer att läsa om Abiskos teknik under skalet (eller skalen eftersom datorn är uppställd i tio stora skåp för att rymmas).

Jenny Granlund från Glommersträsk i Norrbotten flyttar till Kina för att lära sig prata mandarin. Med sig på resan tar hon med sig sina nuvarande rötter från Västerbotten och sitt studentliv på Umeå universitet. Vilket gör såväl Glommers som Västerbotten som universitetet rikare. Förutom att Jenny själv kommer att bli många erfarenheter rikare.

Jenny Granlund kommer att lära sig mandarin under sin termin i Kina.

Jenny Granlund är ett lysande exempel på det samtal som fördes under ett maktseminarium i Almedalen arrangerat av Kairos Future. Det handlar om var makten i världen kommer att ligga år 2030. Hittar vi makten i Europa? I USA? Eller blir det Asien som tar över ledningen?

Något klart svar är svårt att ge, menar panelen som består av Stefan Fölster, chefsekonom, Svenskt Näringsliv. Anna Jardfeldt, generaldirektör, Utrikespolitiska Institutet och Elisabeth Thand Ringqvist, vd för Företagarna. Men ett är man överens om, de ungas roll är mycket viktig och det svenska utbildningssystemet måste rustas upp för att Sverige ska kunna konkurrera på en internationell marknad i förändring.

– Vi måste satsa på utbildningen. Kan de unga inte prata andra språk kan vi inte konkurrera, säger Anna Jardfeldt från Utrikespolitiska institutet.

När jag hör Anna Jardfeldt tala kommer jag att tänka på Jenny Granlund från Glommersträsk. Direkt efter seminariet tar jag kontakt med henne och hon svarar via mejl. Hon läser just nu Interaktion och design i Umeå för att så småningom bli civilingenjör. Men till hösten tar hon en sabbatstermin för att resa till Kina. Jag skickar en fråga till om vad det är som lockar med att åka utomlands.

”Jag vill testa på någonting annat än den svenska verkligheten. Testa på en kultur och ett klimat som Sverige inte kan erbjuda” , svarar Jenny.

”Jag älskar att lära mig nya saker och när jag befinner mig i Kina får jag inte missa chansen att lära mig språket. Shanghai kommer vara en stad där jag utvecklas och lär mig väldigt mycket nytt om Kina, människorna, kulturen och mig själv. Ser fram emot att ha kunskapen om ett så intressant språk som mandarin”, fortsätter hon i sitt mejl till mig.

Det är just detta som Anna Jardfelt från Utrikespolitiska institutet talar om under seminariet i Almedalen. I framtiden kommer de viktiga frågorna inte bara handla om ekonomisk makt utan också om ”soft power”, det vi kan kalla mjuk makt, där kultur, utbildning och möten mellan människor blir viktigt. För att Sverige ska vara starkt inom också sådana områden krävs att våra studenter vill ge sig ut i världen för att kunna komma tillbaka med nya livserfarenheter som behövs för att bygga ett framtidens Sverige.

Men då krävs det också att universiteten satsar på utbytesprogram och förmår inspirera studenterna att ta steget att flytta ut för en termin eller några år.

Så till Jenny från Glommersträsk är det bara att önska lycka till! Du har valt helt rätt som tar steget ut i världen. Lycka till, Jenny, när du nu för ut Västerbotten, Glommersträsk i Norrbotten och Umeå universitet ut i världen!

Stefan Fölster, Elisabeth Thand Ringqvist och Anna Jardfeldt samtalar om nödvändigheten av studenter från Sverige åker ut till andra länder.

Nästa vecka invigs nya superdatorn Abisko vid Umeå universitet. Med 158 biljoner beräkningar per sekund och 15 264 processorkärnor med 44 terabytes RAM-minne ska den ge stöd åt forskning från hela landet.

En viktig investering i Umeå som precis rankats som västvärldens snabbaste bredbandsstad, efter ett antal städer i Sydkorea och Japan.

Läs mer om superdatorn Abisko.

Vilken Youtube-succé för Umeåföretaget Algoryx som gör skolornas fysikundervisning både lekfull och lärorik med programmet Algodoo. Mängder av människor från hela världen har laddat ner det för att bygga egna tillämpningar och små roliga scener där det testar alla fysikaliska krafterna. Vilket gör det till en stor framgång som exempel på hur ett företag kan nå ut via sociala medier och uppmuntra människor att sprida budskapet vidare.

Programmet Algodoo har utvecklats från ett examensarbete som Emil Ernerfeldt gjorde vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. Hans arbete resulterade i programmet Phun som så småningom utvecklades till det färdiga skolmaterialet Algodoo.

Den som söker på Algodoo på Youtube får hela 1 830 filmer att titta på gjorda av kreativa nyfikna allt från Japan och Ryssland till USA och andra länder. Ännu fler träffar får du på sökordet Phun som ger hela 16 200 filmer att välja mellan. Alla av dessa är inte filmer gjorda utifrån fysikprogrammet men det stora flertalet rör det sig om.

Många av filmerna har nått ett stort antal tittare med över miljonen, ibland flera miljoner visningar per film. För Algoryx ger det en stor möjlighet till så kallad viral marknadsföring av sin skolprodukt, det vill säga sådan marknadsföring som sprids av sig självt på nätet.

Några exempel: Filmen Crash in PHUN 3, gjord av viperrus från Ryssland, som visar bilkrascher gjorda med Algoryx program har visats 1 245 653 gånger.

Än värre än filmen Phun Rally car with suspension av signaturen SgtCheeseCake som setts 3 557 135 gånger på Youtube.

Hur många miljoner gånger filmer på Phun- och Algodoo-temat har visats är ett hästjobb att försöka ta reda på. Men att det rör sig om långt över hundra miljoner sammanlagt verkar helt klart.

Nedan är ett exempel av de många filmer som gjorts utifrån Umeåföretagets program.

Häpnadsväckande att Umeå återigen placerar sig som staden med snabbaste internet i Europa och Nordamerika. På världslistan är det bara några städer i Sydkorea och Japan som kan visa på en snabbare uppkoppling.
 
Det är nätverksföretaget Akamai som gjort mätningen och kommit fram till det hedrande resultatet. Umeås unika plats på världslistan konstaterade Akamai redan 2010 då Umeå kvalade in på en 18:e plats på världslistan. Faktum är att nu är universitetsstaden i norr i år ligger ännu bättre till med en 15:e plats.

– Det här är ett resultat av ett långsiktigt arbete för bra bredbandskapacitet i Umeå kommun. Vi började bygga ut fiber till enskilda fastigheter i mitten av 1990-talet och har länge legat i framkant när det gäller teknik och infrastruktur för it, säger Mats Berggren, vd på Umeå Energi UmeNet i ett pressmeddelande.

Läs mer här om supersnabba Umeå.

Se även pressmeddelande här.
 

Törs man satsa en hundring på att den som väljer en it-utbildning i år gör bästa klippet? Det är alltid svårt att sia om framtiden men ser man till läget idag så är it-branschen mycket het med ett stort behov av ny personal.

I veckan kunde vi, bland annat på InfoTech Umeå, läsa om hur it-företaget Atea räknar med att anställa 30 nya under 2012 och upp mot 100 de närmaste tre åren. Idag lördag 18 februari har Know IT annonser i länets lokalpress under rubriken Norrland behöver fler systemutvecklare, på tisdag 21 februari anordnar it-företaget Sogeti en helkväll för kvinnor inom it-branschen för att stärka deras roll och i förlängningen locka fler kvinnor till området. Dessutom söker Sogeti allt från app-utvecklare för mobiltelefoner till testledare och systemutvecklare.

Ett stort antal mindre företag växer också upp, inte minst i Umeå och Skellefteå, flera av dem kapar åt sig betydande uppdrag både nationellt och internationellt och vi kunde i höstas se hur it-företagen blev Umeågalans vinnare.

Många fler exempel skulle kunna lyftas fram men låt oss stanna där och helt enkelt konstatera att den som nu i vår söker sig till någon av Umeå universitets olika it-utbildningar kan sitta på en vinstlott inför framtiden. Den digitala förändringen av samhället har bara börjat och som det ser ut idag så kommer det att finnas ett mycket stort behov av kvalificerad personal inom it-företagen under de kommande åren.

I dagsläget verkar it-branschen vara en vinstlott.

Är det för mörkt på cykelbanan? Känner du dig otrygg i vissa områden där det saknas belysning? Nu har Umeå kommun lagt ut en interaktiv belysningskarta som visar hur staden har det med sin belysning.

Det finfina med kartan är att du kan klicka på den plats som du tycker är otrygg och skicka in ett meddelande om vad du tycker ska göras åt belysningen på den platsen.

Smart av Umeå kommun och ett lysande exempel på hur it kan användas för kommunikation med medborgarna.

Här nedan en bild av kartan och du hittar kartan här.

Sökes: It-strateg som kan utveckla nya stadsbiblioteket för en digital framtid.
Sökes: Doktorand för att ta fram digitala lösningar för skogsavverkning med bland annat avancerade kamera- och laserutrustning i framtidens skogsmaskiner.

Det sjuder och bubblar i Umeås it-bransch. Allt från offentlig sektor med skolor och kultur till den tunga basindustrin är idag djupt påverkad av den digitala utvecklingen. Umeå håller på att stöpas om och blir allt mer en tydlig it-stad.

Det märks hos it-företagen som går mycket bra och nyanställer i parti och minut. Ett exempel är företaget Hi5 som på ett år vuxit med 30 procent och gått från 21 anställda till 29. I nomineringarna till Umeågalan har också it-företagen en framskjuten plats. Här finns företag som Algoryx, Dohi, ToonTrack, The Core, Friendly Future och Svenska försäkringsfabriken med i kategorier som Årets avknoppningsföretag, Årets Unga Företag, Årets Tillväxtföretag, Årets Marknadsförare och Årets Nyföretagare.

Idag torsdag söker sig också 16 it-företag från Umeå till Stockholm för ett unikt arrangemang dit man bjudit in utflyttade Umeåbor och andra som kan tänka sig att flytta norrut för att bli en del av den heta it-branschen i staden. För en kväll ska intresserade få mingla med spelföretag, it-konsulter och produktorinterade it-bolag som kommer att berätta om möjligheterna att få jobb i Norrland.

Att det finns en stor bredd på it-jobben i Umeå märks inte bara bland företagen också inom den offentliga sektorn som söker allt från it-strateg för det nya stadsbiblioteket till en doktorand som kan vara med och utveckla skogsmaskiner.

Den nya it-strategen ska vara med och utforma it-lösningar med användarvänliga digitala tjänster i det nya kulturhuset som ska stå färdigt till kulturhuvudstadsåret 2014.

Doktoranden ska vid Umeå universitet vara med och utveckla teknik för skogsindustrins behov vid avverkningar. Det handlar om automatiserade kranrörelser på skogsmaskinen samt kamera- och laserutrustning för lokalisering av timmerstockar kopplat till en effektiv databas i grunden. Tanken är att framtidens skogsavverkning i Västerbotten ska bli allt mer konkurrenskraftig på världsmarknaden med nya digitala lösningar.

It-strategen och doktoranden rör sig inom helt olika områden men deras insatser är med och påverkar vardagsliv för många. Den kulturintresserade påverkas, skogsmaskinsföraren påverkas. Och det här är enbart några exempel på hur Umeå idag ömsar skinn.

It-branschen blir allt mer viktig för utvecklingen av kommunen som inom 40 år strävar efter att ha vuxit till 200 000 invånare.

Jag har tagit steget in i framtiden och blivit tidningsman. Utan trycksvärta, utan tryckeri och utan anställd pesonal bestämmer jag själv vilka nyheter som ska visas i min tidning. Med nya funktioner på internet kan jag anlita en digital redaktör som med smarta algoritmer automatiskt varje dag sammanställer nyheter till mig i en en nättidning som jag kallar Västerbottens-Mikael, eftersom den lyfter fram nyheter från Västerbotten.

Västerbottens-Mikael kan beskrivas som en Twitter-tidning med inslag av Facebook-uppdateringar. De nyheter som publiceras baseras på de länkar som folk lägger ut i Twitter-inlägg och Facebook-uppdateringar som jag angett att redaktören hos gratistjänsten paper.li ska följa (den digitala automatiska redaktören alltså, det är ju ingen människa av kött och blod).

Algoritmerna hos den digitala redaktören sammanställer därmed en nättidning gjord av folk jag följer på internet och lägger ut hela rasket till den som vill att prenumerera på.

Jag har valt nyckelord som har med Västerbotten att göra. Skriver någon om Umeå i ett Twitterinlägg och anger en länk till något Umeå-relaterat kan algoritmen hämta upp och visa vad man länkat till och visa det i min tidning. Eller om någon länkar till något som har med Västerbotten att göra eller Björklöven eller Vännäs eller vad jag nu angett som relevant för just min tidning, Västerbottens-Mikael.

Just idag lyfter algoritmerna fram mitt eget blogginlägg jag gjort om hockeybacken som avslöjade på Twitter att han värvats av Björklöven. Jag får tips om en forskningsartikel skriven av doktoranden Jim Barrett vid Umeå universitet och en länk från cidertillverkaren Andreas Sundgren i Brännland om mogningsprocessen hos druvor. Får även veta att MorningdewMedia i Holmsund lagt till en ny funktion i sitt digitala spel Luminati, att en blomsterhandel i Umeå söker en butikschef och att Brandförsvaret i staden letar efter en brandingenjör.

Allt är nyheter som baseras på länkar som folk lagt upp på Twitter främst och det ger mig en bild av livet i Västerbotten.
 
För att dessa nya nättidningar som skapas via gratistjänsten paper.li ska fungera bra krävs att man är noga med urvalet av nyckelord som algoritmen ska söka på. Om inte riskerar nyheterna att bli spretiga och oöverskådliga.

Men företeelsen är klart intressant som ett test av framtidens nyhetsförmedling där vi går mot medier som i allt högre grad låter var och en göra sina inställningar. Vi är redan där på många sätt. När den stora livsmedelskedjan som du är kund hos skickar ut adresserade reklamblad till dig så baseras innehållet ofta på dina egna köpvanor. Har du med ditt kort handlat mycket blöjor så kommer du att få extra reklam om blöjor, och kanske även barnvälling, eftersom livsmedelskedjans digitala redaktör listat ut att du förmodligen är småbarnsförälder.

På liknande sätt kommer vi i framtiden förmodligen att kunna prenumerera på nyheter. Då väljer vi att prenumerera på ämnesområden och nyckelord istället för en hel tv-kanal eller en lokaltidning.

För lokaltidningen innebär detta att man måste bryta upp sin koppling till enbart papperstidning och istället börja utnyttja alla mediekanaler som står till buds. I framtiden prenumerar jag alltså inte på tidningen Västerbottens-Kuriren eller Västerbottens Folkblad. Jag prenumerar istället på sport och kultur från Västerbotten. Sedan får VK och VF göra sitt yttersta för att paketera dessa nyheter i lämpliga distributionskanaler.

Jag får det som e-tidning, till min mobil, via mail, som Facebook-uppdateringar, i mitt Twitterflöde och kanske till och med på en liten skärm på baksidan av bussätet framför mig eftersom det vid skärmen sitter en mottagare som via signalen från mobil förstår att det är jag som satt mig där och därmed genast på skärmen börjar visa de nyheter jag angett att jag vill ta del av.

Men det här ligger några år framåt i tiden. På vägen dit kommer vi att experimentera och testa oss fram. Västerbottens-Mikael är ett test bland flera som behöver göras, som behöver revideras, utvärderas, för att sedan bilda avstamp för nästa steg mot framtidens nyhetsförmedling.   

Uppdaterat: Det finns så klart även fler tjänster än paper.li, ett sådant är Summify, som fungerar ungefär på samma sätt. Ingen av dessa kommer kanske att överleva i lång aloppet, men de är intressanta att studera som steg på vägen mot framtidens nyhetsförmedling.

Uppdatering 2: jag kompletter med ett tips från @cyniker på Twitter som nämner Acrylic vilket är en liknande nyhetstjänst.

Mikrobloggen Twitter har blivit en levande kanal för många att berätta om vad som händer i Umeå. De twitterinlägg som rullar förbi i ett aldrig sinande flöde ger en bild av händelser och tankar om Umeå som är värdefullt för att förstå vår nutid men också värdefullt för de som kommer efter oss. För tänk om vi hade kunnat spana in i 1910-talets Umeå via ett Twitterflöde? Det hade kunnat ge oss en mycket större förståelse om vardagslivet för den tidens människor.

Men vem dokumenterar och sparar dessa små vardagsanteckningar på Twitter som skrivs idag om det som händer i kommunen? Tyvärr ingen och den dag som Twitter går i konkurs och läggs ner kommer förmodligen all denna information att bli omöjlig att återskapa.

Men Twitter, hallå? Det är väl bara tarvligheter och meningslösa inlägg från folk som har extremt behov av att exponera sig själva och sina åsikter?

Nja, inte alls. Visst är utrymmet begränsat till korta meddelanden som helst inte ska vara längre än 140 tecken, och visst handlar Twitterinläggen ofta om den egna enkla lilla vardagen, men utifrån dessa förutsättningsar så ger Twitter en bild av det liv som levs i och kring Umeå idag. Det är en inblick i Umeå som förtjänar att studeras och bevaras för att vi ska förstå oss själva lite bättre och för att kommande generationer ska få en ytterligare pusselbit till förståelsen av det vardagsliv vi lever här och nu.

Strömmen av inlägg kan synas vara oöverskådligt men det finns sökfunktioner och letar man på Umeå kan man filtrera fram de inlägg som nämner staden. Så bland tweetsen (somTwitterinläggen kallas) om Umeå ryms allt från tips om konserter och kulturarrangemang till inlägg i lokala debatter som om K-märkta historiska byggnader ska få rivas eller inte. Och så mitt i alltihop ett twittrande kommunalråd som cyklar till jobbet.

Små enkla noteringar om vardagslivet syns i flödet som när ett av Umeås kommunalråd under signaturen ”andersagren” morgonglatt twittrar om sin väg till jobbet med orden ”har just cyklat genom ett vackert Umeå. Solen skiner och det är redan full fart på umeborna. Nu på stadshuset redo för dagens möten”.

Och senaste dagarnas värme i Umeå färgar också av sig på Twitter när signaturen ”OlaJanhall” skriver: ”Sjukt overkligt 17 grader varmt kl. 21:19 i lilla Umeå. Om inte nationellt rekord så tusan är det lokalt.”

Men inlägg i den politiska debatten är också vanligt. Det senaste dygnet har många Twitteranvändare skickat vidare (retweetat, som det heter på Twitterspråk)  ett inlägg som först skrevs av Sveriges Radio under signaturen SR_P1morgon: ”Riva eller inte riva - det är frågan?: I Umeå pågår det just nu en livlig rivningsdebatt. Ska k-märkta hus rivas..”, följt av en länk till radioinslaget.

Signaturen ”Tilljan” tycker till med ett inlägg om stadens energihantering ”Hur kan Boden ta knappt hälften så mycket betalt för att ta emot bioavfall gentemot Umeå? Vad gör de för fel i Ume?”,  medan ”eriknorbergh” tipsar om hur Umeå marknadsför sitt varumärke: ”Umeå har bytt från Norrlands huvudstad till "Umeå vill mer". Apropå kommunslogans”.

Bland de som twittrar om Umeå lyfter också flera fram musiklivet. ”TheRealestDavid” skriver: ”det som känns freshast musikmässigt i Sverige just nu kommer från...umeå. otippat men så är det.” medan ”carlssonism” frågar ”LordAlmgren”: ”Öj! när är du utomlands? ser invasionen spelar typ i slutet av maj i umeå!”

Och så har kommunalrådet kommit fram till sitt jobb och ”andersagren” skriver: ”Viktigt fortsätta utbyggnaden av Umeå Airport” varefter han länkar till ett blogginlägg han skrivit om betydelsen av stadens flygplats.

Så speglar Twitterinläggen en stad där människor uppskattar det varma vädret, cyklar, spelar musik, har åsikter och tycker till. Ett flöde av tankar som förtjänar att lyftas fram och sparas till kommande generationer.
 

Nu flyttar Umeå kommuns personaltidning Insidan som följt med lönebeskedets kuvert över till webben. Frågan är om kommunes anställda följer med för att ta del av informationen.

Umeå kommun ska inte längre skicka ut lönebesked i pappersformat till sina anställda. I fortsättningen kommer lönebeskeden att ligga på nätet och därmed försvinner även möjligheten att skicka ut ”Insidan” som kommunens personalinformation kallas. Insidan i pappersformat har varit uppskattad, enligt enkätundersökningar, och nu hoppas ansvariga att kommunens medarbetare ska ta del av informationen när den lbir digital

‐ Den ska förhoppningsvis också bli ett forum där vi alla som jobbar i kommunen kan dela erfarenheter med varandra, säger Marit Andersson, kommunens informationschef i den sista pappersutgåvan av Insidan.

Men det blir en tuff match att få de anställda att följa med till nätet för att läsa Insidan. Under valborgshelgen träffade jag ett flertal kommunanställda  och slogs av deras berättelser om hur främmande de trots allt är inför nätet. Ja, de har mail. Ja, de har internetbanken. Ja, flera har också Facebook. Men trots det så berättar de om sitt motstånd till att gå in på nätet. De gör det när de måste, men väljer helst att slippa.

Mitt i den tid då allt fler av oss enkelt deklarerar över internet och betalar parkeringen med sms så finns det fortfarande ett stort antal som helst inte sitter vid datorn. Här har nu Umeå kommun en utmaning när man vill att medarbetarna ska följa med över till den digitala informationen som man lägger ut på nätet.

Insidan fick 2010 en nominering till Svenska publischingprister för bästa personaltidning i offentlig sektor. Det är alltå en uppskattad produkt som nu försvinner från köksborden i pappersform. Frågan är om man klarar av att få med sig läsarna också till nätupplagan.
 

Umeås förmågor glänser på Youtube och videosajten har blivit en succéartad marknadsföringskanal för staden som blir Europas kulturhuvudstad 2014. Aldrig tidigare har så många i övriga Sverige och runt hela världen kunnat följa vad som kommer från Umeå. 

Uppräkningen av filmer från Umeå på Youtube skulle kunna bli mycket lång och helt klart är att det här finns en marknadsföringskanal med stora möjligheter som skulle kunna användas än mer systematiskt för att lyfta fram staden.

Att synas i det forsande bruset på Youtube är inte lätt, på sajten visas över 2 miljarder videoklipp dagligen och ingen ände verkar det vara på tittandet, för varje minut laddas det upp 24 timmar nya filmer.

Men mitt i denna flod av filmklipp når trots allt Umeås bidrag fram till mängder av människor över hela världen och klippen från Umeås kreativa förmågor har flera miljoner visningar på sajten. På så sätt är Youtube ett av de starkaste skyltfönster som Umeå har haft för marknadsföring genom tiderna. Bredden på filmklippen är oerhört stor. Här finns filmer skapade av studenter på Umeå universitet i samband med deras utbildning, här finns musikartister, hästhoppare, skajtare, företag och organisationer som sammantaget ger en bild av livet i Umeå.

Den film som kanske blivit mest uppmärksammad är Phun med nästan två och en halv miljon visningar. Filmen skapades av Emil Ernerfeldt i samband med ett examensarbete vid insitutionen för datavetenskap vid Umeå universitet och visar vad man kan göra med den interaktiva 2D-fysikmotor som han utvecklat. Eftersom Phun också går att ladda ner som program har tusentals utvecklare runt världen gått vidare och gjort egna fysikapplikationer som man laddat upp på Youtube. Här har alltså ett kreativt grepp från Umeå inte bara resulterat i ett filmklipp utan också i tusentals andra klipp, direkt inspirerade av Emil Ernerfeldts verk.

Emils Phun var en av pusselbitarna till Umeåföretaget Algoryx utveckling av det interaktiva fysikläromedlet Algodoo som även det fått många visningar på Youtube, när det detta skrivs har den över 100 000 visningar.

Filmklippen med Phun och Algodoo har fått stort genomslag på Youtube.

Nu senast är det annars de hårdkokta kockarna från ett studentkök på Ålidhem i Umeå som regerar på Youtube. Deras satiriska hårdförda matlagning har setts snart tre miljoner gånger på Youtube. Andra stora tittarsuccéer på Youtube från Umeå med över miljonen visninga är en musikvideo med tung dödsrock av Dark Funeral och ett klipp av en student från Designhögskolan med läppsynkrona test på tecknade tv-figuren Homer Simpson. 

De brutala kockarna i Regular Ordinary Swedish Meal Time är senaste succén från Umeå på Youtube.

Men det finns också fler stora genomslag, även om de inte samlar så många tittare. Erik Billman från Midgårds-gymnaiset har visat på hur Youtube kan användas för att skapa nätverk kring sitt intresse, i  Eriks fall gäller det film. Erik lägger nämligen ut instruktionsfilmer på Youtube där han visar hur man spelar tv-spel. Det har gett honom vänner över hela världen och han menar att det är perfekt för att skaffa sig erfarenhet inför ett kommande yrke inom mediebranschen. Dessutom har det gett honom kontakter i länder som Finland, Japan, England, USA och Kanada.

Ett flertal företag från Umeå förutom ovan nämnda Algoryx har också hittat fram till Youtube. Två exempel är Komatsu Forest som visar filmer med skogsmaskiner och Oryx Simulations med sina simuleringsplattformar för utbildning av maskinförare.

Bland filmer från Umeå på Youtube kan också nämnas de Umeå 2014-filmer som kommunen lagt ut som information om arbetet inför kulturhuvudstadsåret men också som en dokumentation av kulturlivet i Umeå.
  
Uppräkningen av filmer från Umeå på Youtube skulle kunna bli mycket lång och helt klart är att det här finns en marknadsföringskanal med stora möjligheter och som skulle kunna användas än mer systematiskt för att lyfta fram staden.
 

Ett fritt nät i Umeå som innebär att turister och boende i staden fritt kan använda sig av digitala tjänster är ett steg i rätt riktning mot att göra Umeå mer attraktiv som stad.

Nu börjar också allt fler tala högt om att Umeå måste bygga ut ett fritt trådlöst nätverk för internet som alla kan koppla upp sig mot. Nu senast är det Åsa Ögren, byggnadsnämndens ordförande, som i sin blogg skriver: ”Min uppfattning är att Umeå bör i samarbete med kommersiella operatörer utforma ett system för hur vi ska kunna erbjuda trådlöst internet på utvalda platser i staden.”

Hon pekar på att andra städer som närliggande Skellefteå och storstäder som San Fransisco och New York redan tagit steget mot ett fritt internet i sina städer. Nu är det Umeås tur, menar Åsa Ögren, och fortsätter med att ett fritt nät skulle vara positivt för näringslivet:

”Då kan entreprenörerna istället fokusera på att utveckla tjänsterna i nätet och volymerna som efterfrågas för att klara nedladdning av t.ex. filmer. För Umeå och stadens attraktionskraft är nog detta helt rätt och det uppskattas säkert även av entreprenörerna.”

Det är en klart intressant utveckling när också ledande kommunpolitiker på detta sätt uttalar sig i frågan och tar ställning. Kanske kommer då något att hända.

Från och med i fredags finns det gratis internet på flygbussarna i Umeå. Nästa steg kan vara att erbjuda gratis uppkoppling i hela staden.

En väl fungerande och utbyggd infrastruktur är en nödvändig grund för en attraktiv, modern och inbjudande stad. Vägar, järnvägar, flyg och sjöfart måste fungera för att Umeå ska kunna anses som ett logistiskt centrum för hela regionen. Till denna infrastruktur måste vi idag fråga oss om inte ett väl fungerande internet även bör läggas till.

Därför är gratis uppkoppling på flygbussarna väl värt att lovorda. Nästa steg kan vara hela staden. Det skulle vara en stor framgång för alla studenter, för näringsliv, för allmänheten, för turister och besökare om hela Umeå erbjöd ett fritt nät med kraftfull bredbandsuppkoppling för alla att använda.

Mikael Öhlund, vd för Umeå kommunföretag, uttalar sig i ett pressmeddelande om bussarnas uppkoppling med orden:

— Det är viktigt att kollektivtrafiken har hög teknisk tillgänglighet. Det skapar ett stort mervärde för flygbussarnas resenärer och är en absolut nödvändighet för att höja vår attraktionskraft och status.

Samma kan sägas om hela staden. För att höja attraktionskraften och statusen på Umeå behöver staden ett tillgängligt fritt internet.

Nu får vi fler tecken på att Umeås näringsliv satsar på e-handel. I dagarna utsågs Cyberphoto och ProPrint till Årets e-handlare i var sin kategori och för några veckor sedan lyftes Rapunzel of Sweden fram på Umeågalan, bland annat för att man lyckas så bra med att sälja löshår via sin webb-shop, läs mer på InfoTech Umeå. Inom datorspelsbranschen ser vi på samma sätt flera Umeåföretag som flyttar fram sina positioner för att sälja spel till Iphone och andra mobila enheter liksom till Nintendospel. 

I en stad som utmärker sig för att ligga långt fram i bredbandsutbyggnad och en ung befolkning som är van vid internet är detta en självklarhet och något som både behöver uppmärksammas och stöttas. Förhoppningsvis kan dessa företag som redan ligger i framkant inspirera andra att våga följa med och utforska möjligheten att hitta kunder via nätet. 
 

Umeå ligger långt fram när det handlar om bredband, nätuppkopplade skolor och deltagande i sociala medier. Inom näringslivet i Umeå finns det också flera goda exempel på hur sociala medier och marknadsföring används. På InfoTech Umeå intervjuas företagaren Ann Klefbohm om hur nya affärsmodeller växer fram på internet och nu senast fick Komatsu Forest pris vid Umeågalan för att man lanserat skogsmaskiner via YouTube.

Men det finns utrymme för många fler att ta steget ut på sociala medier. Köpcenter och gallerior som exempelvis MVG, Up2, Strömpilen och Ersboda skulle vara intressanta att följa i en satsning på Facebook och sociala medier. Några av dem testar redan, andra har inte hakat på.

Det finns alltså intressanta exempel att studera. Ett sådant är är ICA Supermarket Ålidhem som har över 2643 vänner på Facebook när detta skrivs. Det ger butiken en möjlighet till en helt ny direkt kanal till kunder som frivilligt valt att följa butiken på nätet. Nu senast har man på Facebook lagt ut information om butikstävlingar i att vinna kycklingfiléer eller gissa vikten på en torsk där vinnaren får ta hem fisken (som vägde 12,56 kg).

En hel del uppmärksamhet väckte detta bland kommentarerna på Facebook, flera positiva men också ett antal negativa som ifrågasatte att man tävlade om döda djur. Några menade i kommentarerna att fisken såg läcker ut och smarrig ut. Andra att det mer var fråga om djurplågeri. Berörde gjorde man i alla fall och sociala medier blir en plats för kunderna att föra dialog med butiken.

Framöver blir det intressant att följa hur sociala medier kan bidra till att näringslivet i Umeå stärks. Här finns mycket att göra för den uppfinningsrike entreprenören och butiksägaren.

Låt oss se fler exempel på det.
 

Google Street View-bil åker runt i Europa och fotar gator i våra större städer. Men också i Västerbotten har man gjort detta. I Umeå är det flesta gator redan fotograferade vilket gör att den som använder Googles kartor också kan se hur det ser ut på gatorna i Umeå.

Google-bilen har fotat alla gator i Umeå. Här på väg norrut på Tegsbron.

Men Google-bilen stannade inte i Umeå. Den fortsatte sin färd och har kört runt om i länet utefter E 12:an och andra vägar. Genom Vindeln, Lycksele och Vilhelmina tog sig Google-bilen. Ja, också Dikanäs fick besök (se foto nedan) vilket gör att man kan följa stora delar av länets större vägnät.

Också vägen upp mot Dikanäs har Google-bilen färdats utefter vilket gör att man via Google Street View kan följa hela vägen från Umeå upp förbi Dikanäs.

När Google-bilen började åka runt och fota fanns det kritik mot att den kunde fånga människor och situationer på bilderna som kunde kränka den personliga integriteten. För att möta detta har Google valt att sudda ut ansikten på människor man fotat liksom registreringskyltar på bilar.

I Tyskland har man också låtit hushållen välja om man vill att deras hus ska finnas med på gatuvyerna. Det visar sig då att det inte är så många som valt att ta bort sitt hus. Bara omkring 3 procent (2,89 %) av tyska hushåll vill att deras hus ska suddas bort från Google Street View. I siffror rör det sig om 240 000 av närmare 8,5 miljoner.

Nu är det möjligen så att det kanske inte är alla som vet att man kan välja att ta bort sitt hus från Googles karttjänst så antalet skulle kanske vara större om fler fick veta. Och samtidigt kan man självfallet påstå att 240 000 inte är ett litet antal.

Hur ser det då ut i Umeå och Västerbottens län? Ja, det finns de som också protesterar i Västerbotten. I samband med en artikel i Västerbottens Kuriren om Google-bilens besök uppstod en debatt på vk.se. Signaturen Stefan är upprörd och skriver: ”Jag vill då baske mig inte ligga ute och skylta på nätet med mitt hus. Vad är nästa steg, lägga ut bilder på de som bor i huset eller filma inne i husen? Det är bara att glömma allt privatliv om Google får fortsätta i samma stil.”

Hjördis håller med och skriver: ”Jag håller med. Jag vill absolut INTE att vem som helst bara ska kunna kolla på vårat hus. Vars är samhället på väg egentligen? Huvva!”

Men trots protesterna är de flesta i debatten positiva till att Google fotar länets gator och hus. Signaturen Tittuut utbrister: ”Vi är med, hihi!!! Känns hur roligt som helst!!!” och Mats menar att det är en perfekt tjänst för den som planerar sin semester: ”Jag använde tjänsten för att orientera mig i Nice (Frankrike) innan jag åkte ner. När jag väl klev av tåget i staden så var det inga problem att känna igen sig från gatubilderna och hitta dit jag skulle.”

Hur många som kontaktat Google från Västerbotten för att få sitt hus utsuddat är svårt att få någon siffra på. Men förmodligen är det inte så många för om man tittar runt på länet genom Google Street View så är det svårt att hitta några hus som är bortsuddade. Är det så att Västerbottningarna är mindre misstänksamma mot Google än vad tyskarna är?

Att Designhögskolan väcker uppmärksamheten ute i landet och internationellt är något som drar till sig blickarna till hela Umeåregionen. Nu senast är det Michael Edenius, student vid Desginhögskolan, som uppmärksammans.

Enedius har chansen att vinna publikpriset i tävlingen Electrolux Design Lab med sin garderob som inte bara förvarar kläder utan också tvättar dem. Den 23 september utses vinnaren. Din röst kan hjälpa honom att nå en första plats!

Var med och rösta. Ett bra sätt att stötta inte bara Michael Edenius utan också Designhögskolan och Umeå.

När datorer kommer in i skolsammanhang kan stora förändringar ske vad gäller det pedagogiska och de inlärningsmetoder man använder sig av. Här i Umeå har vi sett hur alla gymnasielever från denna höst i de kommunala skolorna i en unik satsning får var sin dator vilket ger utrymme för nya metoder i undervisningen.

Men vi har också framgångsrika företag i Umeå som vuxit sig starka genom att utveckla utbildningsmiljöer med hjälp av datorer. Ett exempel är Oryx Simulations från Umeå som haft stora framgångar med sina träningssimulatorer som används för att utbilda förare av tunga fordon. Simulatorerna skapar en virtuell miljö som hjälper eleverna att träna om och om igen på svåra manövrar utan att riskera säkerheten.

Lägre kostnader och minskad miljöpåverkan är andra fördelar.

En beskrivning av hur det går till finns i denna rapport från en yrkesskola i Finland.

Se även filmen nedan som visar hur den virutella utbildningsmiljön fungerar.

60 meter röd matta på Rådhustorget i kombo med en webbplats. Duon bakom Sojafilm är inte rädda för att testa gränser.
Sofie Edvardsson och Jakob Nyström är båda 23 år och gick ut Digital Medieproduktion i våras. Nu är de igång med sitt bolag Sojafilm, sitter på Krenova och slipar på projekt kring musikvideos och reklamfilm.

Jag träffade dem igår och det är verkligen roligt att möta unga som är så fyllda av energi och tro på framtiden. Det här är ungt företagande när det är som bäst! 
Läs om deras tankar i en intervju

Sofie Edvardsson och Jakob Nyström tror på att driva företag i Umeå.

Den växande IT-bransch i regionen kring Umeå börjar visa framfötterna. Mycket beror det på Umeå universitet som utbildar IT-studenter och ger forskare möjlighet att gå vidare också i samband med företagsbildningar.

– Det är lättare att samla alla aktörer här än i ett storstadsområde. Det blir mindre rivalitet och är lättare att samarbeta, säger Martin Wiklund, föreståndare för InfoTech Umeå som är en IT-satsning från Uminova Innovation.

Syftet med den satsningen är att inspirera flera att ta steget och starta företag inom IT-branschen. Det är en viktig satsning för att Umeå ska kunna fortsätta växa. Om fler vågar pröva starta eget ökar möjligheten till tillväxt i hela regionen.

Idag var jag i Kiruna och lyssnade på Margareta Jonsson, vd i Polarrenen. Hon är riskkapitalist, dvs genom Polarrenen är hon med och investerar i nystartade företag för att de ska komma upp på banan lite bättre.

När hon tittar på företag är det flera saker hon håller fram, tre av dem är om det finns en hållbar affärsmodell, om det är unik produkt som lanseras och om det finns en person bakom som kan ha förutsättning för att driva företaget.

Under 2009 fick Polarrenen 55 förfrågningar om samarbete. Endast ett gick vidare till att verkligen bli något, så nålsögat är trångt. men av de företag som Polarrenen investerar i kommer ett stort antal från Umeå.

Det är ett gott betyg till näringslivet här i staden. Fortsätt så!

Läs min intervju med Margareta Jonsson

Nya digitala tjänster gör det allt enklare att med mobilen eller datorn hålla koll på var dina vänner och bekanta är för tillfället. Jaså, Anders är på MVG-gallerian? Åhå, Lennart har stannat till på universitetet! Nä, men ser man på, Maria är hos tandläkaren!

Dessa positioneringstjänster gör det kanske lättare under valåret 2010 att också hålla koll på var dina lokala politiker håller hus?

Den senaste tjänsten för positionering heter Gowalla och gör det möjligt för den som använder den att enkelt ladda upp ett meddelande med var man håller hus för tillfället.
Här i Umeå har moderate kommunalrådet Anders Ågren börjat det nya året med att testa positioneringstjänsten Gowalla.

Bilden ovan visar några av de platser som kommunalrådet Anders Ågren besökt de senaste dagarna.

Den som vill kan nu följa hur kommunalrådet rör sig mellan hemmet, Stadshuset, galleriorna på stan, olika köpcentrum och bensinstationer. Så här ser Ågrens offentliga noteringar ut från de första dagarna på året.

•    fortsätter min upptäcktsresa i teknikens värld. Nu har min fru laddat ner nåt som heter Gowalla — at Casa Ågren http://gowal.la/s/2zfK
•    I'm at Mediamarkt in Umea http://gowal.la/s/vHD
•    har shoppat lite. Nu fikapaus, samtidigt som jag försöker lära mig Gowalla — at Up2 http://gowal.la/s/2oHa
•    justerar protokoll och går igenom post — at Stadshuset http://gowal.la/s/2Cmk
•    tar en välbehövlig paus i bilkörandet. Nu kaffe! — at Statoil http://gowal.la/s/25UW
•    kollar på Aktuellt och väderprognosen. Tror det blir tv för hela slanten ikväll. — at Hemma http://gowal.la/s/29Vy
•    I'm at Intersport in Bodo http://gowal.la/s/rUM
•    handlar lite förnödenheter — at Coop Forum http://gowal.la/s/Twg

Om Anders Ågren och andra politiker fortsätter använda dessa positioneringstjänster under den kommande valkampanjen kan vi väljare följa hur de rör sig på sina valturnéer. Intressant? Överflödig information? Både ock. Den som inte vill behöver ju inte följa just detta brus. Men den som vill kan komma lite närmare sin politiker och kanske få en ytterligare relation genom att följa spåren. Och skicka en fråga om herr moderate kommunalrådet ofta handlar på Coop?

I sammanhanget ska det sägas att Gowalla inte är någon övervakningstjänst. Den som använder tjänsten bestämmer själv när och vad man vill lägga ut. Så vi kommer kanske inte att få följa positioneringar som är pinsamma och alltför avslöjande. Men vi kommer att kunna se om Anders Ågren och andra besöker någon av ortens industrier, en gymnasieskola, ett vårdhem eller annan intressant plats för en politiker på hugget.

I september 2010 kommer vi att få se om det här bidrar till valseger för någon av politikerna.
 

Jag prövar att ta tempen på Umeå genom att gå in på Youtube för att se filmer som laddats upp från staden under senaste dagarna. Mycket sport, en hel del musik, en student från universitetet som talar om överfiske i Östersjön och en Volvo som gör en burn out.

Intressant att se och visst ger det en viss bild av Umeå. Just dessa filmer är enbart några exempel, det finns många fler på Youtube från Umeå, men samtidigt tycker jag  att vi har mer att visa upp.
Det är fyra år kvar till att Umeå ska vara Europas kulturhuvudstad och nog behöver Umeå redan nu börja pröva och testa sig fram ännu mer på Youtube-scenen.

Se dessa filmer som inspiration och nu är det bara att ta initiativ till att själv lägga upp dina alster så att biden av Umeå på Youtube blir ännu mer mångfaldig.
Här är är några av de filmer som redan idag ligger ute.

Supporterklubben Green Devils stöttar Björklöven med skönsång
Vild uppladdning inför Björklövens match mot Sundsvall med supportrarna Green Devils som åkte med några busslaster till bortamatchen i Sundsvall. Enloigt Green Devils själva så vanns matchen både på läktaren och på isen. Eller som vi säger: ”Det finns bara en klack i hallen!”.

Universitetsstudent varnar för utfiske i Östersjön
Lo Persson, student från Umeå universitet, berättar om sina studier av fisket i Östersjön och problem med för stort uttag av fisk.

Graffiti-känga till Umeås politiker
Kommunalrådet Lennart Holmlund (s) och oppositionsrådet Anders Ågren (m), två av de ledande politikerna i Umeå får var sin känga av rappande graffitimålare som vill tillåta graffiti på stadens väggar.

En burn out på Umedalen
Och så gör Volvo 740 en burn out på Umedalen så asfalten ryker och de svarta spåren efter däcken säkert ligger kvar ännu.

Jag har en dröm inför Littfest, litteraturfestivalen i Umeå 9-10 april 2010. Jag drömmer om en internationell litteraturfestival i Umeå som inspirerar till rollspelstexter på nätet, skrivarprojekt på Twitter, gemensamma bloggromaner och sms-tävlingar i konsten att skriva poesi med 160 tecken. Jag drömmer om en Littfest som vid sidan av poetry jam också öppnar upp för msn jam. Och simuleringar i 3D av människors livsberättelser.

Jag drömmer om en litteraturfestival som kan visa hur nya författare föds tack vare deras skrivandet på internet.

Tradition möter nya tekniska plattformar
Tänk om Littfest i Umeå kan bli en mötesplats där det traditionella får möta nya tekniska plattformar och det medskapande som internet ger möjlighet till. 

Igår var jag på en skola i Umeå och pratade med en 16-årig kille som vill bli författare. Jag frågade om hans skrivande och han berättade att det är något särskilt med att skriva på papper. När han för pennan för hand över papperet formuleras orden på ett seriöst sätt, förklarade han.

Ett europeiskt nätverk av skrivare
Men han berättar också att han skriver på nätet. På ett rollspelsforum kopplar han upp sig mot andra skrivare från hela Europa. Han nämner en italienare, en man från Holland och en irländsk kvinna som är mycket äldre än vad han själv är.

Där på nätet i deras gemensamma forum utvecklar de tillsammans rollkaraktärer i en medeltida fantasyvärld. Han öppnar en sida på nätet, skriver snabbt in en adress och bara några klick senare följer jag en av de vindlande texterna som denne unge umeåbo skrivit, alla på engelska. Fram stiger en berättelse om en kusk som driver på sin vagn i rasande fart in på byvägen, allt medan kusken själv studsar upp och ner på sätet av den vådliga farten bakom de rusande hästarna.

I forumet går jag vidare till fler poster och ser hur andra hakar på med sina texter och på skärmen ser jag hur det växer fram ett europeiskt nätverk av unga och gamla som tillsammans skapar berättelser. Jag ser hur relationer skjuter ut från Umeå, ut över många andra länder. Människa till människa, dator till dator.

Nätet fylls av texter
Aldrig i mänsklighetens historia har människor skrivit så mycket som nu. Varje dag, varje timme, varje ögonblick fylls papper men kanske framför allt internet och sms-rymden av dikter, sångtexter, erotiska berättelser, kärleksförklaringar, essäer, noveller, utkast, uppkast och inkast.

Det mesta är fyllt av glädje, längtan och hopp om att mötas. Men där finns också vrede och hat. På olika sätt uttryck för mänskligt liv.

Littfest har Facebook-vänner
Samtidigt ser jag hur Umeås internationella litteraturfestival, Littfest, börjar utformas. Och jag  ser att arrangörerna verkar förstå att nätet verkligen kan knyta samman människor i ett medskapande. På Facebook har Littfest redan 177 vänner (när detta skrivs) och det efter bara några dagar. Än är det flera månader kvar till Littfest så antalet vänner kommer säkert att bli långt fler.

Att Littfest finns med en egen sida på Facebook är ett spännande grepp. Och följs det upp med fler initiativ kring kreativt skrivande över nätet via sociala medier så kommer Umeå att kunna bli omtalat som staden där tradition kan förenas med nyskapande former.

Själv längtar jag efter att Littfest kan inspirera människor att skriva texter på rollspelsforum, förenas i skrivprojekt på Twitter, gemensamma bloggromaner och sms-tävlingar i konsten att skriva poesi med 160 tecken.

Och vid sidan av poetry jam också öppna upp för msn jam. Och så var det där med 3D-simuleringar av människors livsberättelser.
 

Nu vill glöggtillverkaren Blossa att du ska vara aktiv med att skicka julhälsningar via nätet. Kulturhuvudstadsåret i Umeå skulle också kunna använda ny teknik på internet som gör det möjligt att låta människor vara deltagande och medskapande. Varför inte haka på trenden och låta oss bli sångsolister till Backens manskör, Sångkraft eller någon annan av stadens körer inför kulturhuvudstadsåret?

(Bild ovan ur Blossas julhälsning)

Under de senaste åren har vi sett allt fler exempel på att ett nytt internet håller på att födas. Nu ska vi vara delaktiga, vi ska vara medskapande och bidra med vår egen kreativitet. Jag skrev tidigare om hur Radiotjänst bjuder in oss att vara med i deras nya reklamfilm och hur Telia vill att vi ska skapa halloween-hälsningar med hjälp av mms.

Nu är det Blossa som vill att du ska skicka ett digitalt julkort till grannen, mingelvännen, arbetskamraterna, chefen, farmor eller favoritkusinen. Genom att bjuda in dig att vara delaktig och medproducerande ska du få en chans att stärka dina relationer med folk du känner och samtidigt tänker sig Blossa att de ska öka sin försäljning.

Vi deltar och producerar själva
Vi har bara sett de första stegen i denna utveckling. I framtiden kommer reklam att vara helt annorlunda. Den knyts närmare oss, den blir en del av våra vardagliga handlingar och det blir allt mer vi själva som producerar den och skickar den vidare. 

Företagen kommer att erbjuda oss tjänster som vi gärna vill använda. Ett tydligt exempel är detta som Blossa gör. Vi vill ju gärna skicka en hälsning inför jul till de som vi känner. Den tjänsten erbjuder Blossa oss. Men samtidigt lägger man på ytterligare ett lager i denna tjänst i och med att vi i vår julhälsning sänder med en signal om att det är kul och gott att dricka glögg från Blossa.

Sjunga digitalt med Umeås körer
Hur kommer andra företag och organisationer att använda denna nya teknik? Kommer Umeå kommun inför kulturhuvudstadsåret att låta oss ladda in vårt eget porträtt i en kulturfilm om Umeå? Eller erbjuda oss en sångstämma i ett stycke som framförs av Backens manskör eller kören Sångkraft?

Tänk dig karaoke. Och att du har kören som sjunger ett stycke. Och att du sitter hemma och via din mick spelar in din sångsoloinsats som du sedan laddar upp och vips har du en medverkan i körens framförande.  Sedan är det bara att skicka iväg en bild- och ljudhälsning till alla dina vänner.

Allvarligt. Vi kommer att få se mycket spännande nytänk kring de funktioner på nätet som ger oss möjlighet att vara deltagande och medskapande.
 

Kul att se hur Umeågalan i förra veckan lyfte fram flera IT-företag från regionen. Oryx Simulations fick pris som Årets Företag, Fält Communications blev Årets Exportföretag och CodeMill nominerades som Årets avknoppningsföretag.

Nomineringarna och priserna visar att Umeå som IT-region blir allt starkare, inte minst eftersom det utöver dessa tre företag finns en mängd andra som också är mycket framgångsrika. 

Utnämningarna kommer också lämpligt i samma vecka som infrastrukturminister Åsa Torstensson i en debattartikel publicerad i flera dagstidningar slår fast regeringens nya bredbandsstrategi. Torstensson skriver:

"Det ska gå att koppla upp sig var som helst - när som helst. Sverige ska ha bredband i världsklass. Det är bra för Sverige och för svenska företags konkurrenskraft. En hög användning av elektroniska tjänster och tillgång till kraftfullt bredband bidrar till innovation, tjänsteutveckling och företagande. Dessutom är det en förutsättning för utvecklingen av effektiva välfärdstjänster och e-förvaltning."

Att Umeå som IT-stad redan ligger långt fram i denna utveckling är viktigt. Och lika viktigt är det att fortsätta bygga vidare på denna framskjutna position.

När jag var liten fick vi barn inte följa med på begravningar. Kanske trodde man att vi skulle störa, att vi inte skulle kunna sitta still. Kanske var man rädd för att vi skulle ta skada av att se människor gråta.

Jag är så innerligt tacksam över att detta har ändrats. Idag kan vi dela sorgen mer öppet och inte minst har internet blivit en plats där vi kan mötas för att minnas, ge tröst och hopp om att nya ljusa dagar trots allt ska komma.

Unga tröstar varandra
Jag märker detta så tydligt när jag på Facebook, Youtube och nätcommunityn Apberget följer hur ungdomar i Umeå tröstar och stärker varandra dessa veckor efter den tragiska bilolyckan den 28 oktober då två ungdomar dog mitt i Umeå. Sedan den kvällen har nätet fyllts av inlägg från kamrater och vänner till de två omkomna och ord med tröst och tankar om sorg och saknad har delats.

Sorgen blir lättare att bära om vi kan dela den med andra. Det är därför som vi ordnar minnesstunder i skolan och kyrkan. Det är därför som vi tänder ljus på olycksplatsen, tar ett steg närmare och håller om varandra. De fysiska mötesplatserna blir viktiga och nödvändiga.

Möts på nätet för att dela sorgen
Men dessa fysiska mötesplatser har idag också förts över till nätet. Också på nätet träffas vi för att minnas och dela sorgen och saknaden. Efter bilolyckan skriver en vän på nätet: ”Du kommer för alltid att vara saknad i mitt hjärta.” En annan skriver: ”Fin minnesstund idag”. Och många lägger in ett ”Vila i frid” och  ”R.I.P” (rest in peace). Att dela sorgen på minnessidor och via inlägg på de omkomnas gästböcker blir en nödvändighet och det skänker tröst och gemenskap kring det otänkbara att unga människor, mitt i sina växande liv, kan ryckas bort så hastigt.

Minnessidorna på Facebook, Youtube och Apberget skapar en öppenhet och närvaro, en gemenskap som kan läka och hela, så långt det nu är möjligt så här en kort tid efter att det tragiska just har skett.

Nätets möjlighet att skapa möte och relationer syns också tydligt när mamman till en av de omkomna skriver till de unga på en av sajterna och berättar om den kommande begravningen, om att det inte blir en kista utan en urna, att man gärna får ta med en ros, att alla är välkomna till minnesstunden efteråt.

Många av de unga som nu drabbas av sorgen har kanske inte varit på en begravning förut och vet kanske inte riktigt hur man ska göra. Så kommer mammans ord till dem och ett möte sker på nätet mellan vuxna och unga.

Den omsorg som kommer till uttryck just nu på Facebook, Apberget och Youtube ska vi vara rädda om och vårda. Den hjälper många i Umeå att komma vidare genom sorgen. Nätet har vuxit upp och är inte längre enbart en lekplats och surfbräda. Idag kan nätet hjälpa unga att bearbeta sin sorg och komma närmare varandra, för när sorgen delas blir den lite lättare att bära.

Kärleksfulla sms
Vi kan se hur allt fler börjar tänka kring hur nätet har betydelse för att vi ska orka bära sorg och saknad. Ett exempel är Brit Stakston som skrivit om nätets betydelse i samband med att hennes syster gick bort i cancer. Brit skriver: ”Att dela erfarenheter med andra på nätet under en svår sjukdom betyder mycket för väldigt många och gestaltas i form av forumdiskussioner, bloggar eller grupper i sociala nätverk.” Hon berättar också hur mobiltelefonen var viktig för att hålla kommunikationen öppen medan systern var svårt sjuk. ”Ständigt påslagen, oftast utan ljud och framför allt genom möjligheten att skicka SMS med nyckelinformation inför möten, läkarbesök etc. Och de kärleksfulla sms min syster skickade mig är några av de finaste minnen jag kommer att ha kvar.”

Fysisk närhet viktig
Samtidigt påpekar Brit hur viktigt det varit med fysisk närhet när sorgen tar strypgrepp. ”Men hur verkligt nätet än för mig i mitt vardagliga liv så har jag i den här perioden oftast och mest längtat efter en fysisk hand, en mänsklig röst eller en famn att vila i.”

Det fysiska är fortfarande viktigt, att få hålla en hand, att känna en kram. Det får vi aldrig släppa. Men det digitala mötet via nätet kan idag också vara en del av den läkande process som varje sörjande behöver gå igenom. Så kan vi idag, när sorgen och saknaden drabbar oss, mötas både i det digitala rummet och i det fysiska. Båda dessa rum kan hjälpa oss när vi behöver komma tillsammans för att få dela värme och tröst. För tillsammans orkar vi mer.
 

En kampanj har startat på internet om att göra den kommande veckan till en smiley-fri vecka. Vi uppmanas att  inte skriva smileys i bloggar, på Twitter, i kommentarer och var helst vi rör oss på internet. Sofia "Mymlan" Mirjamsdotter skriver att det kan vara ”ett experiment och för att få svar på frågorna om vi verkligen behöver smileys, vad de tillför, och kanske också för att vässa pennorna, bli mer stringenta och tänka efter hur vi formulerar oss”.

Joakim Jardenberg menar att han ska undvika smileys för att utmana sig själv till att uttrycka sig lite spänstigare. På mikrobloggen Twitter kan vi följa hur hashtaggen #nosmiley används för att samla inlägg om den smiley-fria veckan.

Men Umeås sörjande ungdomar kan till veckan inte vara med i denna kampanj. För just nu sörjer Umeås unga de två kamraterna som olyckligt dog i en bilolycka den 28 oktober. I den sorgen är en ledsen gråtande smiley en nödvändighet för att kunna uttrycka sin sorg och saknad.

De två som har omkommit har lämnat efter sig sina gästböcker på internet och ungdomarna som kände dem flockas nu kring dessa där de skriver sina inlägg fulla av saknad och sorg. Och vi kan följa hur viktig en ledsen smiley är i dessa kommentarer när de skriver på de avlidnas ungdomarnas gästböcker.



Dessa sörjande unga behöver sina smileys. De behöver dem för att kunna uttrycka sin saknad och sitt deltagande i sorgen. Så tyvärr, just nu, här i Umeå, kan de unga absolut inte vara med i en sådan kampanj. De måste få sörja färdigt först.
 

Malik Novo, Carlshöjdsskolan i Umeå, har återigen blivit bästa elev från Västerbotten i Dagens Nyheters Nutidsorientering. Malik går idag i årskurs 9 och är van vinnare av Nutidsorienteringen. Också i 8:an var han Västerbottens bäste på de kluriga frågorna.

Papperstidning och tv går bort
Varje dag skannar Malik Novo av flera olika nyhetssajter och liksom många andra unga menar han att internet är bästa sättet att hålla sig uppdaterad på. Papperstidningen är inte lika viktig och tv går bort. Det här ställer Sveriges skolor inför nya utmaningar. För det är inte bara för Malik utan också för mängder av andra unga som internet idag är den viktigaste nyhetsförmedlaren. Det gör att skolorna måste ställa sig frågan vilka metoder och arbetssätt man ska använda för att hjälpa eleverna hitta rätt i nyhetsflödet på nätet.

Det sker alltså en rörelse bland de unga från papperstidningen till internet. Enligt en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet tappar morgontidningarna de unga. Andelen 15 - 29-åringar som läser en daglig morgontidning i tryckt form har sjunkit från 55 procent år 2000 till 31 procent år 2008. Samtidigt har andelen unga som läser morgontidningar på nätet ökat från 21 till 44 procent, skriver Dagens Nyheter.

Se Malik Novo i TV4.

Läser nyheterna på internet
”Jag läser större delen av nyheterna på internet. Jag har bara en "vanlig" tidning hemma och det är Västerbottens Kuriren, resten är från internet. Internet är det bästa och lättaste sättet att hålla sig uppdaterad på. Idag så publicerar ju varje tidning allt sitt material från pappersutgåvan på internet”, skriver Malik Novo till mig som svar på mina frågor om hur han tar del av nyheter.

Ett ytterligare plus för internet är också att det är miljövänligt ur ett material- och transportbehov, betonar Malik.

Men det är inte enbart VK som Malik följer. Västerbottens Folkblad, Dagens Nyheter, Aftonbladet och Sveriges Television är andra sajter som han följer under dagen.

”Sen hur ofta jag är inne på dem varierar. Ibland läser jag nyheter allt från 0 minuter per dag till 30 minuter. Beroende av om det händer något.”

Vanlig tv går bort
Däremot blir det inte mycket vanlig tv för Malik. Han menar att det är väldigt sällan som han ser på tv och bara ibland på morgonen. Det är nätet som gäller.

När jag frågar Malik om vilka nyheter han följt  på internet den senaste veckan berättar han att de handlar om allt möjligt.

”Jag har läst att Malik Novo vunnit nutidsorienteringen (haha). Näe men, ny förbundskapten i fotboll, massaker i USA, statsministerns besök i Washington, svininfluensan”, är några exempel Malik Novo nämner.

Malik Novo kommer nu att få åka till Stockholm den 10 december för att ta emot sitt pris ur drottning Silvias hand. Sedan blir det lunch på Rosenbad med utbildningsminister Jan Björklund och därefter Nobelprisutdelningen i Konserthuset.

Förutom TV4 här  ovan så är det många medier som rapporterat om Malik Novo. Här är två till.

Läs också om Malik Novo i Västerbottens Folkblad

Läs om Malik Novo i Västerbottens Kuriren

På internet lever minnet kvar av de två unga som tragiskt dog i en bilolycka i Umeå förra veckan. Hyllningarna finns på bloggar och de finns som filmer på Youtube.

Att spela in hyllningsfilmer till unga som gått bort är mycket vanligt idag. Det är nästan regel att när en ung människa avlider i en hastig olycka eller på annat tragiskt sätt så sätter kompisarna ihop en film som hyllning och lägger ut den på Youtube.

Ofta innehåller dessa filmer bilder från den avlidnes liv. Eftersom många unga ständigt använder sin mobil för att ta bilder finns det bland vännerna massor av bilder på den som gått bort som man kan klippa in i en hyllningsfilm.

På det här sättet har unga utvecklat ett eget sätt att bearbeta sin sorg och saknad. I den fysiska världen går man till olyckplatsen och tänder ljus, lägger ut blommor, foton och texter. I den virtuella digitala världen samlas man på Youtube och bloggar för att minnas, för att berätta för varandra om den avlidne och för att ge en sista hälsning.

Det är starkt av ungdomarna att göra detta och använda nätets möjligheter för att hedra kamrater. Det är ofta en mycket fin gest.

Orden R.I.P. (rest in peace) och Vila i frid har återtagits av den nya internetgenerationen när de söker sig ut på nätet för att hylla de som gått bort.

Också Idol-artisten Tove Östman Styrke, som kommer från Umeå, gör en hyllningsfilm till de som var med om bilolyckan. Hon säger i sin blogg:
”I veckan som var så inträffade det en olycka där hemma. Den här biten ur låten “only time” är till Aron och till alla som sörjer med honom. Jag känner mig villrådig när jag är så långt borta från er, men jag känner med er. Det lovar jag.
R.I.P. Linn och Niclas”

När detta skrivs har 105 kommentarer redan kommit in på Toves inlägg. Många är berörda och tycker att Tove gör en stark insats genom att hylla de omkomna ungdomarna på detta sätt. Även de som inte kände de omkomna berörs. Signaturen David skriver i en kommentar till Toves sång:
” Känner inte någon som var med i olyckan, men när man bor här i Umeå så har det varit den stora snackisen senaste veckan. Det är sjukt hemskt, och jag lider verkligen med de drabbade och deras familjer. Vila i frid”

Och fler hyllningsfilmer på Linn och Niclas som avled börjar nu spridas.
Här är två ytterligare exempel från bilolyckan i Umeå.
 
  Hylllningsfilm på Youtube:

Hylllningsfilm på Youtube:

Det händer att min avatar går i kyrkan. Han heter Stones Halderman och han är min representation i den virtuella världen Second Life. Jag styr honom med piltangenterna på mitt tangentbord, jag kan få honom att sitta i en kyrkbänk eller flyga över skogar. Jag har skapat honom själv och jag fyller honom med liv. Är detta en del av framtidens virtuella Umeå som jag smakar?

Avatarer i det virtuella Umeå
En avatar är en karaktär eller rollfigur som används i rollspel och virtuella världar. Det finns massor av avatarer skapade här i Umeå fast du ser dem bara när du kopplar upp dig mot internet och följer de Umeåbor som deltar i rollspelen på nätet. Två av de största är World of Warcraft och Sims men själv hänger jag mest i Second Life, en virtuell värld där jag genom datorn möter avatarer skapade av människor som liksom jag är uppkopplade mot internet.

Flera universitet och företag har redan byggt verksamheter i Second Life och här i Umeå ser vi  att museologistudenterna bygger utställningar i den virtuella världen. HUMlab vid Umeå universitet har också under flera år haft projekt för att utforska Second Life för undervisning. Umeå kliver allt mer in i den digitala virtuella världen.

Virtuella kyrkor
Där i Second Life finns affärer, skolor, museer, nöjespalats och musikscener men också virtuella kyrkor och ibland händer det att jag tittar in anglikanska kyrkans katedral. Där firas det gudstjänst flera gånger i veckan, men ingen av oss behöver ta oss dit med bil, cykel eller buss. Vår bredbandsuppkoppling är vägen in till den virtuella gudstjänsten och själv kan jag sitta hemma i pyjamas om jag vill fast jag deltar med min avatar i böner och psalmsång.

Dessa nya virtuella världar väcker många frågor. När ungdomar konfirmeras i Svenska kyrkan brukar de få i uppgift att gå ett visst antal gånger i gudstjänster. Men räknas det om en konfirmand skulle vara med om en virtuell gudstjänst i Second Life? Och om välsignelsen läses över konfirmandens avatar biter den då också på konfirmanden som sitter vid datorn? Kan välsignelsen färdas genom internet?

Kommer en vigsel i en virtuell värld att bli giltig i det verkliga livet? Kommer kyrkoherden i Umeå stadsförsamling att kunna närvara i Second Life med sin avatar och leda en vigselförrättning mellan två avatarer? Gäller då vigseln enbart för avatarerna eller blir den också giltig för de personer som styr avatarerna?

Här nedan är en film från anglikanska kyrkan där avatarer firar påskgudstjänst.

Virtuella skolor
Och om den unge eleven också deltar i någon skolutbildning via en virtuell värld, gäller då den virtuella examen också i vår verkliga värld? Skulle man kunna läsa in Matte C på Second Life istället för på komvux i Umeå?

Virtuellt kommunfullmäktige
Kommer politiker i Umeå kommunfullmäktige att kunna sammanträda i Second Life eller annan virtuell värld och ta beslut där? Måste de i framtiden mötas fysiskt för att besluten ska gälla?

Den virtuella banken en räddning för glesbygden
Kommer jag i framtiden att kunna sälja mitt hus genom min avatar i en virtuell värld och räkna med att försäljningen blir juridiskt bindande? Kommer jag att kunna gå in i en virtuell bank med min avatar och låna pengar som jag sedan kan spendera i det verkliga livet? Innebär det att glesbygden i Norrland skulle kunna återfå sina bankkontor?

Ny forskning kring virtuella världar
Vårt experimenterande med virtuella världar och avatarer lockar forskarna, och det är bra. För att förstå vad som håller på att hända med oss måste vi skapa kunskap kring dessa nya vanor. Därför är det bra att ett forskningsprojekt vid Umeå universitet, ”Pinocchio går i kyrkan”, under handledning av professor Jørgen Straarup, nu kommer att bidra kring detta. Forskningsprojektet handlar om avatarers religiösa liv och har precis fått nära 3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur religion tar plats i virtuella världar.
 

Förbjud inte eleverna att vara på internet. Hjälp dem istället att använda informationen på nätet för att skapa djupare kunskap. När pedagogen Ross Todd gästar Umeå för en studiedag med kommunens gymnasielärare vill han inspirera till att använda elevdatorer och internet på ett kreativt pedagogiskt sätt.

Det är ett celebert besök som gästar Umeå denna lite gråmulna måndag i oktober. Upp mot 300 lärare har samlats i Östra Gymnasiets aula för att lyssna till professor Ross Todd som är verksam vid Center for International Scholarship in School Libraries (CISSL) vid Rutgers University, New Jersey, USA.

Skolan måste hjälpa eleverna till djupare kunskap
Ross Todd har ett skarpt och tydligt budskap. Han menar att det är bra att eleverna får datorer. Det är bra att de kan surfa på nätet. Men skolan, lärarna och skolbiblioteken får inte överge eleverna utan måste hjälpa dem att gå på djupet så att de inte stannar vid att bara skumma informationsflödet ytligt.

Med sin erfarenhet som lärare och skolbibliotekarie visar sig professor Ross Todd ha en förmåga att möta lärarna i Umeå exakt i den situation där de just nu befinner sig. Gymnasieelever i Umeå får sedan ett par år tillbaka egna bärbara datorer av skolan. Det är en fantastisk möjlighet och förutsättningarna finns för ett kreativt lärande, menar Todd. Men han förstår också att lärarna kan vara konfunderade och frågande inför hur dessa elevdatorer ska användas.

Surfar för ytligt
När Ross Todd berättar om vardagssituationer från olika klassrum nickar lärarna i aulan igenkännande. Flera av exemplen handlar om att eleverna inte använder internet på ett bra sätt. De surfar för ytligt. De skapar inte kunskap. Lärarna lyssnar intensivt på vad Ross Todd säger och de fortsätter nickar instämmande. Men Todd tar inte den enkla vägen ut. Han säger inte att datorerna ska bort från undervisningen. Hans budskap är ett helt annat. Skolan ska aktivt stötta eleverna i att finnas på internet. Skolan ska öppna sig för nätet, men samtidigt hjälpa eleverna att hantera informationsflödet mycket mer aktivt och kreativt.

–    Vi måste gå längre än att bara lära eleverna hitta saker på internet. Vi måste ge dem förmågan att vara kreativa. Vi måste vandra med eleverna på deras väg genom den information de möter på internet, säger Ross Todd och blickar ut över de lyssnande lärarna.

Eleverna härmar ekorrar
Enligt Ross Todd överger skolan alltför ofta eleverna när de ska forska och skriva kring något ämne. Han beskriver situationer där eleverna får en uppgift och när de två veckor senare kommer tillbaka visar det sig att de bara ägnat all tid åt att samla in information. Eleverna har inte gjort annat än härmat ekorrar. De samlar in och samlar in, men utan vägledning har de svårt för att skapa kunskap av det insamlade materialet.

Ross Todd beskriver det som att eleverna är duktiga på att transportera information. De kopierar och klistrar in, de hämtar upp fakta och texter från internet som de sedan presenterar för läraren. Men skolan måste hjälpa eleverna komma längre, betonar Todd flera gånger under sin föreläsning. Skolans uppgift är att få eleverna att förstå hur de inte bara kan transportera information utan också transformera, omvandla, den till djupare kunskap.

Skolan tar till sig den digitala världen
Det handlar alltså inte om att säga nej till datorer, internet och informationsflödet. Tvärtom ska skolan och skolbiblioteken ta till sig den digitala världen.

– Men vi måste hjälpa eleverna att använda den värld på internet där de redan är. Men tyvärr är att skolan i alltför hög grad bortkopplad från informationsvärlden på internet, utbrister Ross Todd.
Ross Todd menar att internet inte alls behöver vara fördummande och passiviserande. Tvärtom hävdar han att unga använder nätet på ett mycket kreativt sätt. De samarbetar med varandra, de bloggar om vardagsliv och samhälle, de skapar nätverk, kommunikation, samarbete och kreativitet.

– Och det är ju just detta som vi i skolan vill lära dem, säger han och blickar ut över pedagogerna i aulan som hela tiden lyssnar mycket aktivt.

Lär eleverna blogga
Gymnasielärarna som denna förmiddag följer Ross Todd får inte bara med sig en teoretisk inblick i den utmaning som internet ställer skolan inför. De får också en mängd handfasta praktiska tips och råd på vägen.

– Vi kan lära våra elever att blogga. Rätt använd ger bloggen en möjlighet att lära sig vara kritisk, analytisk och reflekterande, föreslår Ross Todd som ett exempel.
 
Sedan går han snabbt igenom hur Wikipedia kan användas för att publicera elevernas texter och hur klassen skulle kunna använda Twitter för att tillsammans reflektera kring lärandet.

Sammanfattningsvis menar Ross Todd att det inte är datorernas och internets fel om eleverna missar att lära sig och skapa kunskap. Det som måste till är en pedagogisk grundsyn och metoder som hjälper  eleverna att gå på djupet för att omvandla informationsflödet till aktiv kunskap.
 

Samma dag som Västerbottens Kuriren toppar tidningen med att sexhandeln i Umeå finns på nätet så skriver Västerbottens Folkblad om hur lätt det är köpa droger via internet.

I mitt förra blogginlägg skrev jag om nödvändigheten av att följa dessa mer ljusskygga verksamheter för att se och förstå vilken betydelse de har för såväl kriminalitet som vardagsliv i Umeå.  

Att båda lokaltidningarna på samma dag toppar med bevakning kring nätets kriminella delar i Umeå är mycket bra. Fortsätt så VK och VF.

På nyhetsplats skriver VK idag om hur prostitution bedrivs i Umeå med hjälp av internetsidor. Prostitutionen och eskorttjänster har flyttat bort från gatorna och in på nätet.

Vi ser hur allt fler grupper i samhället använder internet för att sprida sin verksamhet. Och många lyckas bra. Umeå universitet värvar nya studenter med kampanjsidor där livet som student visas upp. Fräscha grepp för att lansera Umeå som studentstad.

Kampanjen för Umeå 2014 är på samma sätt en lyckad internetsatsning fördelarna med Umeå som kulturhuvudstad visas upp. Också detta är fräscht för att lansera Umeå som kulturstad.

När nu VK skriver om Umeå-prostitution på nätet väcks frågan om också denna verksamhet växer när den nu använder sig av internet. Är vi på väg att få mer prostitution i Umeå när tjänsterna finns utlagda på internet? Någon klar undersökning om detta finns inte och det är förmodligen mycket svårt att mäta.

Men det vi ser är att internets möjligheter används av såväl ljusa som mer skumma verksamheter i staden. För att förstå hur Umeå växer och vad som händer i kommunen är det därför viktigt att studera internet ur alla dess perspektiv.

Skulle vara intressant om VK följer upp detta också med ett reportage om droghandlen via internet i Umeå. Här finns det förmodligen mycket att rapportera om.

När jag var liten sprang jag med pappas tipskupong till kiosken på Östra Kyrkogatan. Jag har för mig att jag var tvungen att vara där före klockan två på torsdagar. Annars hann inte Posten ta kupongen till Tipstjänst innan lördagens matcher.

Numera springer jag inte på kiosken med några kuponger. För jag spelar på internet och har ett spelkonto via min dator.

Min vardag har förändrats sedan jag blev med dator. Men jag ser också hur hela samhället omkring mig förändras när jag och andra allt mer börjar använda nätet för sådant som vi förr sprang ut på stan för att göra.

Utifrån den nya vanan att spela på internet och ökat spelberoende kan jag få perspektiv på hur hela samhället förändras. Frågan är om jag ska vara orolig när jag tänker på följderna av det ökade internetspelandet? Här är några funderingar inför framtiden:

Kiosken slår igen
Hur många kiosker kommer att gå i konkurs för att de tappar oss som kunder när vi slutar gå dit med våra kuponger? Var ska kioskbiträdet jobba i framtiden? Kommer det alls att finnas några kioskbiträden i framtiden?

Travbanorna tappar publik
Hur ska Umåker och andra travarenor kunna överleva när vi stannar kvar hemma vid våra datorer?
Besökssiffrorna för travet har under 2000-talet varit i en hysterisk utförsbacke. Nästan var tredje besökare har försvunnit. Expressen berättar att år 2000 besökte drygt 2,3 miljoner personer travbanorna runt om i Sverige. 2008 var siffran 1,6 miljoner, en publikminskning med nära 700 000 åskådare. Samtidigt rapporterar Expressen att svenskarna spelar på hästar som aldrig förr. Men vi gör det inte på banorna. Vi gör det via våra datorer.

Internetspel tvingar fram nya lagar
Spelandet på internet har också inneburit att allt fler spelare söker sig till de utländska spelsajterna för att satsa sina pengar. Samtidigt står de utländska spelsajterna och knackar på dörren för att få komma in i landet för att etablera sig här. Men idag stoppar lagen dem från detta. Nu höjs allt fler röster för att bryta upp det svenska spelmonopolet.  Kommer lagstiftarna att vilja bevara det svenska spelmonopolet eller komer de att skriva om lagarna så att privata aktörer får etablera sig i Sverige med internetspel?

Riksdagspolitikerna Gunnar Axén och Betty Malmberg, båda (m), menar att det nu är dags att bryta det svenska spelmonopolet. De hävdar i motionen Spelmarknaden
att tiotals miljarder kronor försvinner till de utländska internetsajterna varje år. Detta leder i sin tur till att arbetstillfällen och skatteintäkter går förlorade till utlandet, resonerar de två riksdagspolitikerna. Bryt därför upp det svenska spelmonopolet och tillåt privata aktörer och företag att etablera sig i Sverige, lyder deras recept. Riksdagen kommer att ta ställning till deras motion senare vintern eller våren 2010.

Nya företag etableras
Om lagstiftningen ändras och nya bolag tillåts sätta upp speltjänster i Sverige kommer då Umeå som IT-stad att kunna locka till sig dessa företag? Kommer vi att se dem sätta upp utvecklingskontor i kommunen och skapa arbetstillfällen kring internetspelandet?

Unga startar spelföretag
Kommer studenter från datavetenskap eller andra IT-utbildningar vid Umeå universitet att starta företag kring internetspel med möjlighet att växa till internationella storbolag?

Spelberoendet ökar
Kommer utvecklingen att leda till ett ökat spelberoende när vi blir allt fler som spelar via nätet? Kommer behandlingshemmen att få ökad efterfrågan på platser för spelberoende?

Vi lever idag med en förvandling av vårt samhälle som kanske aldrig någonsin tidigare i mänsklighetens historia. Det ställer oss inför stora krav och därför är det oerhört viktigt att studera och förstå hur den digitala utvecklingen påverkar såväl oss själva som hela samhället i stort.
 

Umeå är Sveriges främsta bloggstad, utan tvekan. Här finns Foki, Underbara Clara och Josefin, tre unga tjejer som tar för sig på nätet och samlar tusentals läsare varje dag till sina bloggar. De gör Umeå till en lite bättre stad att leva i. Kanske borde dessa tre tjejer få bli hedersmedborgare i staden. Eller utses till Årets Västerbottning. Åtminstone för ett år : )

Sveriges främsta bloggare bor i Umeå. Det är inte helt fel att säga så sedan Anchisa Wallström, på nätet känd som Foki, tog hem hela tre priser i lördagens Blog Awards 2009, anordnad av VeckoRevyn. Foki fick pris för Årets mest originella blogg, Årets nykomling och Årets blogg! Det är stort och firande blir det säkert på Minervaskolan i Umeå där Foki går på Natur.

- Jag försöker aldrig vara någon som jag är inte är, jag är alltid mig själv när jag skriver!, säger Foki i en intervju i VeckoRevyn.

Tre råd ger hon också i intervjun till alla sina tusentals läsare: ”Man ska alltid tro på sig själv, våga vara sig själv, och aldrig acceptera skitsnack från någon.”

Att Anchisa Foki Wallström är populär syns tydligt i alla uppskattande kommentarer som ommer in till hennes blogg. Signaturen Linnea skriver på Fokis blogg: ”Foki jag är väldigt glad över att du vann tre priser.För du är min förebild du är alltid positiv glad och framåt.Jag gick in på alla datorer i skolan och röstade på dej”. 

Och i samband med en intervju med Foki i Västerbottens Kuriren visar signaturen emmy att också hon är ett hängivet fan när hon skriver om Foki: ”Bästa tjejen som finns,vill bli som henne,vill ha samma kläder vill ha samma hår och allt som hon har !!!!!”

Foki, Underbara Clara och Josefin Isaksson
Men Foki är inte ensam storbloggare i Umeå. Josefin Isaksson och Clara Lidström (Underbara Clara) har också en stor skara hängivna fans i läsekretsen.

Josefin Isaksson har sedan flera år skrivit på vk.se och Josefins blogg ligger ständigt i topp i antalet besök. Gränser och tabun har aldrig varit något för Josefin Isaksson. Hon har alltid velat bryta ny mark. Som liten klättrade hon upp och kissade på skolans tak. På högstadiet var hon basist i punkbandet Ungjävlar med egna låtar som Hata raggare, Borgarsvin och Överklassfitta. Idag är tangentbordet hennes bästa vän. Med sina dagliga texter ger hon sin bild av hur det är att vara ung i Umeå och hennes blogg, som finns på tidningen Västerbottens Kuriren, är tidningens mest lästa.

De unga tjejerna regerar på nätet
Josefin Isaksson har också märkt att de unga tjejerna regerar på internet.
- Det är verkligen de unga tjejerna som har tagit över makten på nätet. Det märks jättetydligt, alla storbloggare är ju tjejer, säger Josefin Isaksson i en intervju i Västerbottens Kuriren.

- Jag tror att det handlar mycket om att tjejer är bättre på att uttrycka sig och på att prata känslor. De analyserar sig själva och är intresserade av att läsa om andra som gör det, fortsätter hon.

Clara Lidström, Underbara Clara, är också mycket omtyckt och har en stor läsarskara som följer henne troget och uppmuntras av det hon skriver. I en kommentar på ett av hennes blogginlägg skriver signaturen Annie: ”Du är sjukt bra. Och du ska veta att du verligen inspirerar till att våga stå för det man tror på.”

Umeå utsågs som Årets IT-kommun 2007  och som Årets ungdomskommun 2008
Det är klart att det i en sådan kommun också finns tre av landets främsta unga bloggare!

 

Skogsbruket står inför stora förändringar. Det är mycket intressant att se hur digital teknik allt mer förvandlar arbetet med att ta fram råvara ur skogen. Begreppet Den digitala skogen blir allt mer aktuellt.

Det senaste exemplet är forskningen kring smart kranstyrning vid Umeå universitet. Föraren av skogsmaskinen och styrdatorn samarbetar kring styrningen av kranen. Systemet gör att den oerfarne föraren snabbt blir mer effektiv och den erfarne föraren kan ta fler mikropauser under arbetet.

Det här är viktig förskning som gör att norra Sverige kan stärka sin konkurrenskraft gentemot övriga delar av världen.

Det är också fascinerande att se sammansättningen av forskargruppen bakom den nya smarta kranen. Arbetet leds av Anton Shiriaev från Ryssland som vid sin sida har folk från Tyskland, Mexico, Sydkorea, Bolivia, Ryssland igen och så Sverige. Ett globalt gäng upp på universitetet som är med och förvandlar det norrländska skogsbruket till Den digitala skogen. Se mer om projektet.

[Projektet är en del i profilsatsningen IFOR (Intelligenta fordon off-road) och har drivits med stöd från Kempestiftelserna, Sveaskog samt Sparbanksstiftelsen Norrland. IFOR är ett samarbete mellan Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Skogforsk samt skogs- och maskintillverkande industri i regionen.]

Samma kväll som SVT sänder dramadokumentären Fallet – Hagamannen sätter jag mig vid datorn för att se vilka spår Hagamannen lämnar på nätet, drygt tre år efter att han åkte fast. Men nästan ingen skriver något om Hagamannen. Här är det lugnt, mycket lugnt. Kanske börjar Hagamannens brott nu glida undan och istället övergå till det diffusa kollektiva folkminnet av grymma händelser som hänt förr i tiden.

Annat är det på gatorna här i Umeå. Jag vet att om jag som man går ut ikväll i mörkret och råkar gå bakom en ensam kvinna kommer hon att vara mycket väl medveten om varje steg jag tar och eftersom vi är i Umeå påminns hon säkert i tankarna om vad Hagamannen gjorde. För ute på gatan lever tyvärr rädslan kvar bland många kvinnor i Umeå. Däremot verkar det som att vi inte längre behöver bearbeta minnet av Hagamannen när vi rör oss på internet. Inte ens SVT:s dramadokumentär rör upp någon större aktivitet.

Jag testar aktiviteten kring Hagamannen genom att stanna till på Facebook, Twitter, Flashback, och Wikipedia. Dessa sajter är på olika sätt intressanta och aktiva delar av det som vi idag kallar för sociala medier, där människor möts för att kommunicera med varandra, för att byta tankar och åsikter. Jag stannar också till på Bloggportalen där jag kan söka bland 69 987 svenska bloggar.

Facebook har omkring 2,7 miljoner svenska medlemmar och en söndagskväll som denna är det ganska hög aktivitet i de olika grupperna. Får genast en träff och hittar gruppen ”Hagamannen i Sveriges Television”. Gruppen är bara några dagar gammal, första inlägget skrevs 8 oktober och gruppen verkar ha skapats inför filmen i TV.

Nära 200 medlemmar finns med i gruppen och det är ganska bra eftersom gruppen enbart funnits några dagar. Men som på många andra Facebook-grupper är inte medlemmarna så värst aktiva med att skriva inlägg på gruppens sida. När jag är inne finns det enbart elva inlägg i diskussionen. Det är framför allt medlemmar som skriver och berättar att de ser fram mot att följa dramadokumentären. En skriver: ”Ser fram emot att följa serien. Bodde i Umeå då och var med om skräcken hos många.”
En annan fyller på: ”Det ger oss en inblick i vad som händer ute i verkligheten runt omkring oss. Ger oss något att tänka på..”

Twitter har i Sverige ännu inte alls nått lika många användare som Facebook. Det finns inga officiella uppgifter om antalet men uppskattningar säger att det rör sig om ca 40 000 aktiva användare.

På Twitter är det lugnt om Hagamannen. Under söndagen, innan dramat sänds i tv, skrivs det bara en handfull inlägg om honom. Under programmet, och direkt efteråt, blir det lite mer trafik även om det fortfarande ekar ganska tomt. Inläggen handlar inte heller om Hagamannen utan mer om hur tv-produktionen är gjord. De flesta menar att den är usel. ”Filmatiseringen om Hagamannen kan ha varit det sämsta jag sett”, skriver någon. En annan fyller i med: ”värdelöst program om hagamannen!!”.
I övrigt går dramadokumentären förbi Twitter-användarna utan att väcka något större intresse.

Flashback är känt för att ha många medlemmar som gärna skriver om brottsfall och kriminalitet. En sökning på sidan visar också att Hagamannen är ett ofta återkommande debattämne, men de flesta inläggen är gamla och från tidigare år. Nu i samband med att dramadokumentären visas kommer bara några enstaka inlägg in.

Wikipedia blir mitt fjärde stopp. Detta uppslagsverk på internet skrivs av användarna själva. Vem som helst kan gå in och lägga till nya uppgifter i olika ämnen. På Wikipedia finns hagamannen med som uppslagsord. Det berättas kort om hans biografi och så lämnas en ganska detaljrik redogörelse för de brott som mannen misstänkts för och sedan fällts för. Det är sammanlagt ett trettiotal personer som från mars 2005 till oktober 2009 deltagit med olika ändringar i texten om Hagamannen. Men ingen ändring har gjorts efter december 2008 så också här är det lugnt, trots att filmen går på tv.

Så stannar jag vid mitt sista stopp som är Bloggportalen. Här kan man söka på en stor mängd svenska bloggar och vad de skriver om. Men söker jag bland de 69 987 bloggarna på ordet Hagamannen får jag på söndagskvällen efter filmen bara 38 träffar för hela oktober och det är inte särskilt mycket, med tanke på att filmen är så aktuell och omskriven i media.

Kanske är det så att nu drygt tre år efter anhållandet börjar Hagamannens brott att glida undan och övergå till det diffusa kollektiva folkminnet av grymma händelser som ryms förr i tiden. Hos de som drabbades och bland deras anhöriga lever självfallet minnet av Hagamannens brott högst påtagligt, för resten av livet. Men för alla övriga, som följde det hela på avstånd, verkar intresset nu ha tunnats ut. Åtminstone på internet.

Blir det bättre i skolan om alla elever får var sin bärbar dator? Ja, så tänker man i vart fall i Umeå där både friskolor och kommunala gymnasieskolor numera lånar ut en bärbar dator till varje elev som börjar första året. Det innebär i sin tur att skolans pedagogiska arbete förändras och att undervisningen i skolan utmanas på olika sätt.

Nu vill riksdagspolitiker Eliza Roszkowska Öberg (m) att hela Sverige ska få samma förutsättningar som gymnasieskolorna i Umeå redan har, dvs att alla elever ska få en egen bärbar dator. Riksdagen kommer därför få ta ställning till hennes motion IT i skolan om nationell elevdatapeng, som innebär att alla elever ska få rätt till en egen dator som stöd i skolarbetet.

Eliza Roszkowska Öberg menar att om "eleverna tidigt lär sig hur man använder Internet och hur man söker information på nätet, så kan information från olika delar av världens hörn inhämtas och bearbetas. Tillgången till Internet gör det möjligt att kommunicera med andra människor och använda Internet i det vardagliga skolarbetet. Detta är särskilt viktigt för de elever som inte har tillgång till dator med Internet i hemmet. Internet ger också ökade möjligheter för elever med utländsk bakgrund, vilket bidrar till ökad integration."