Ny teknik för ansiktsigenkänning kan bli mycket vanligt i en nära framtid. Vi kommer kanske att använda den i dejtingtjänster där vi får ange hur personen vi vill träffa ska se ut. Vi kanske kan använda den i sökmotorer som Google för att hitta igen personer. Polis och tull ser också möjligheter för att upptäcka misstänkta som rör sig på flygplatser eller i tunnelbanan.

Världsledande forskning
Forskningen kring ansiktsigenkänning vid Umeå universitet är världsledande inom området och ligger som en grund för dessa nya möjligheter. Nu har forskarna under ledning av professor Haibo Li och Dr Hung-Son Le fått ytterligare anslag på 1,8 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att kunna gå vidare med kodning för storskalig ansiktsbildigenkänning.

Den nya tekniken skulle kunna användas för att identifiera vid passagesystem eller i kombination med olika betalsystem, kanske som ett komplement för identifikation när du tar ut pengar vid en bankomat. Många förväntar sig också att tekniken ska kunna användas tillsammans med övervakningskameror på flygplatser, i tunnelbanan eller välbesökta stadsmiljöer. Det skulle kunna innebära att misstänka personer snabbt skulle kunna lokaliseras.

Sökmotorer på internet
Men en intressant möjlighet är också att koppla ansiktsigenkänning till sökmotorer på internet. Idag skriver vi in ett personnamn på Google och får upp förslag på sajter där den personen finns med. Tänk möjligheten att istället ladda upp en bild till sökmotorn som sedan ger dig länkar till alla sajter där den personen finns med.

Eller varför inte koppla tekniken till dejtingsajter. Då skulle du kunna ange att du söker någon som liknar en kändis du gillar, en fotomodell du har bild på eller kanske dig själv. Dejtingtjänsten går då igenom alla bilder som lagts upp i dess databas och filtrerar fram de som matchar din favoritbild.

Forskarna vid Umeå universitet är redan knutna till Umeåföretaget Wawo som undersöker vilka kommersiella möjligheter de nya sökalgoritmerna öppnar upp för. Redan har företaget nått framgångar då man i våras vann Venture Cup Nord.

Läsa av en människas inre
Det man idag kan läsa av är ansiktets former och möjligen framöver även olika sinnesstämningar. Men att utifrån ett ansikte läsa ut vad en person varit med om i livet kan vara svårt. Nobelpristagaren Herta Müller skriver i sin bok Hjärtedjur om hur ett ansikte kan bära med sig en berättelse om ett livsöde. Hon skriver om den unga flickan Lola:
”Lola kom från södra delen av landet, och man såg på henne att det var en trakt som var alltjämt fattig. Jag vet inte var, kanske på kindknotorna, eller runt munnen, eller mitt i ögonen. Sådant är svårt att säga, lika svårt om en trakt som om ett ansikte. Varje del av landet var fortfarande fattig och det syntes också i varje ansikte. Men Lolas hemtrakt, som man såg den på kindknotorna, runt munnen, eller mitt i ögonen, var kanske fatigare. Mer trakt än landskap.”

Ansiktsigenkänning kan matcha former på en bild med former från andra bilder och visa likheter mellan ansikten. Men än så länge är det långt kvar till dess tekniken också kan visa på en människas inre, hennes längtan och drömmar, och de spår som livet satt i hennes själ.
 

Det händer att min avatar går i kyrkan. Han heter Stones Halderman och han är min representation i den virtuella världen Second Life. Jag styr honom med piltangenterna på mitt tangentbord, jag kan få honom att sitta i en kyrkbänk eller flyga över skogar. Jag har skapat honom själv och jag fyller honom med liv. Är detta en del av framtidens virtuella Umeå som jag smakar?

Avatarer i det virtuella Umeå
En avatar är en karaktär eller rollfigur som används i rollspel och virtuella världar. Det finns massor av avatarer skapade här i Umeå fast du ser dem bara när du kopplar upp dig mot internet och följer de Umeåbor som deltar i rollspelen på nätet. Två av de största är World of Warcraft och Sims men själv hänger jag mest i Second Life, en virtuell värld där jag genom datorn möter avatarer skapade av människor som liksom jag är uppkopplade mot internet.

Flera universitet och företag har redan byggt verksamheter i Second Life och här i Umeå ser vi  att museologistudenterna bygger utställningar i den virtuella världen. HUMlab vid Umeå universitet har också under flera år haft projekt för att utforska Second Life för undervisning. Umeå kliver allt mer in i den digitala virtuella världen.

Virtuella kyrkor
Där i Second Life finns affärer, skolor, museer, nöjespalats och musikscener men också virtuella kyrkor och ibland händer det att jag tittar in anglikanska kyrkans katedral. Där firas det gudstjänst flera gånger i veckan, men ingen av oss behöver ta oss dit med bil, cykel eller buss. Vår bredbandsuppkoppling är vägen in till den virtuella gudstjänsten och själv kan jag sitta hemma i pyjamas om jag vill fast jag deltar med min avatar i böner och psalmsång.

Dessa nya virtuella världar väcker många frågor. När ungdomar konfirmeras i Svenska kyrkan brukar de få i uppgift att gå ett visst antal gånger i gudstjänster. Men räknas det om en konfirmand skulle vara med om en virtuell gudstjänst i Second Life? Och om välsignelsen läses över konfirmandens avatar biter den då också på konfirmanden som sitter vid datorn? Kan välsignelsen färdas genom internet?

Kommer en vigsel i en virtuell värld att bli giltig i det verkliga livet? Kommer kyrkoherden i Umeå stadsförsamling att kunna närvara i Second Life med sin avatar och leda en vigselförrättning mellan två avatarer? Gäller då vigseln enbart för avatarerna eller blir den också giltig för de personer som styr avatarerna?

Här nedan är en film från anglikanska kyrkan där avatarer firar påskgudstjänst.

Virtuella skolor
Och om den unge eleven också deltar i någon skolutbildning via en virtuell värld, gäller då den virtuella examen också i vår verkliga värld? Skulle man kunna läsa in Matte C på Second Life istället för på komvux i Umeå?

Virtuellt kommunfullmäktige
Kommer politiker i Umeå kommunfullmäktige att kunna sammanträda i Second Life eller annan virtuell värld och ta beslut där? Måste de i framtiden mötas fysiskt för att besluten ska gälla?

Den virtuella banken en räddning för glesbygden
Kommer jag i framtiden att kunna sälja mitt hus genom min avatar i en virtuell värld och räkna med att försäljningen blir juridiskt bindande? Kommer jag att kunna gå in i en virtuell bank med min avatar och låna pengar som jag sedan kan spendera i det verkliga livet? Innebär det att glesbygden i Norrland skulle kunna återfå sina bankkontor?

Ny forskning kring virtuella världar
Vårt experimenterande med virtuella världar och avatarer lockar forskarna, och det är bra. För att förstå vad som håller på att hända med oss måste vi skapa kunskap kring dessa nya vanor. Därför är det bra att ett forskningsprojekt vid Umeå universitet, ”Pinocchio går i kyrkan”, under handledning av professor Jørgen Straarup, nu kommer att bidra kring detta. Forskningsprojektet handlar om avatarers religiösa liv och har precis fått nära 3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att undersöka hur religion tar plats i virtuella världar.
 

Med dator och mobil kan vi idag ha fokus inte bara på ett samtal åt gången utan kanske tre, fyra, fem, ja, ännu fler. Inte minst ungdomar lever med många olika kommunikationskanaler öppna samtidigt. Man kollar Facebook, skickar ett sms, tar emot en kommentar via MSN, spelar online-spel allt medan tv:n står på i bakgrunden.

Att ha fokus samtidigt som man hela tiden blir avbruten av annat är en normal vardagssituation idag för många. Mobiltelefonen ringer och vi ska svara. Ett sms kommer insurrande och man måste kolla. Det plingar till i datorn och någon pockar på uppmärksamhet via MSN.

”Eftersom signalen om nytt meddelande är påträngande avbryter man nästan alltid omedelbart den aktivitet som man för tillfället deltar i för att läsa meddelandet”, säger språkforskaren Therese Örnberg Berglund som varit verksam vid HUMlab på Umeå universitet.

Therese Örnberg Berglunds forskning är viktig och visar hur HUMlab kan ge utrymme för nya möten inom forskningsområden.

Therese hör till institutionen för språkstudier och har deltagit aktivt i HUMlabs arbete kring humaniora och ny teknik. Hon  har studerat vilka strategier vi sätter upp för att kunna hantera alla dessa samtidiga kommunikationskanaler. Hon har följt hur mediekanalerna påverkar våra kommunikationsmönster och hur vi i informationsflödet kan behålla fokus på många konversationer samtidigt. I fredags försvarade hon sin avhandling Making Sense Digitally: Conversational Coherence in Online and Mixed-Mode Contexts  vid Umeå universitet.

Therese Örnberg Berglund har också tittat på hur man genom att utforma tekniken kan underlätta kommunikation.

”Med sin avhandling informerar hon interaktionsdesigners om hur kommunikation fungerar. Inom interaktionsdesign är man intresserad av att utveckla sådant som kan bidra till att förbättra kommunikation och Thereses bidrag är viktigt”, säger Mathias Broth, Linköpings universitet, som varit en av hennes handledare under forskningstiden.

Att språkforskning och interaktionsdesign kan mötas på detta sätt är spännande. Språkforskare behöver titta på våra nya sätt att kommunicera och de som designar produkter och tjänster måste få en ökad förståelse för våra kommunikationsmönster.

Det ska bli intressant att följa Therese Örnberg Berglunds fortsatta arbete. Hon flyttar nu till Linköpings universitet men framöver kommer mycket av det hon gör säkert innebära många samarbeten med HUMlab vid Umeå universitetet och mellan språkforskning och interaktionsdesign.

 

Skogsbruket står inför stora förändringar. Det är mycket intressant att se hur digital teknik allt mer förvandlar arbetet med att ta fram råvara ur skogen. Begreppet Den digitala skogen blir allt mer aktuellt.

Det senaste exemplet är forskningen kring smart kranstyrning vid Umeå universitet. Föraren av skogsmaskinen och styrdatorn samarbetar kring styrningen av kranen. Systemet gör att den oerfarne föraren snabbt blir mer effektiv och den erfarne föraren kan ta fler mikropauser under arbetet.

Det här är viktig förskning som gör att norra Sverige kan stärka sin konkurrenskraft gentemot övriga delar av världen.

Det är också fascinerande att se sammansättningen av forskargruppen bakom den nya smarta kranen. Arbetet leds av Anton Shiriaev från Ryssland som vid sin sida har folk från Tyskland, Mexico, Sydkorea, Bolivia, Ryssland igen och så Sverige. Ett globalt gäng upp på universitetet som är med och förvandlar det norrländska skogsbruket till Den digitala skogen. Se mer om projektet.

[Projektet är en del i profilsatsningen IFOR (Intelligenta fordon off-road) och har drivits med stöd från Kempestiftelserna, Sveaskog samt Sparbanksstiftelsen Norrland. IFOR är ett samarbete mellan Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Skogforsk samt skogs- och maskintillverkande industri i regionen.]

Vill man undvika missförstånd när man sms:ar, chattar eller skickar mejl bör man vara så tydlig som möjligt, framgår det i en avhandling av forskaren Therese Örnberg Berglund vid Umeå universitet som skrivit om hur vi kommunicerar via nya medier och internet-kanaler.

Hon pekar bland annat på att många ofta använder flera kanaler samtidigt. Mobilen är igång med sina sms, MSN som chatt-kanal är öppen, nya inlägg väntar på Facebook och mejl kommer till inkorgen.

Och när det kommer ett nytt mejl, ett sms eller nytt inlägg måste man vara där och kolla, tycker man.  Och avbryter det man för tillfället just höll på med.

Jag kan inte säga annat än att det här är viktig forskning. Ny teknik och sociala medier som Facebook, MSN, sms, Twitter och andra kanaler påverkar vår vardag och på något sätt försöker vi hitta strategier för att hinna med och navigera i det ökande informationsflödet. Vilka lösningar vi hittar och hur vi hanterar att ständigt vara igång, 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, tittar alltså forskarna på just nu.

Det är bra. Ser med intresse fram mot vad Therese Örnberg Berglund kommer fram till. Hon lägger fram sin avhandling på lördag 17 oktober.

Det digitala hemmet var ett populärt begrepp redan på 90-talet. Men den tekniska utvecklingen stannade av lite grann så vi har inte sett så mycket av det ännu. Men nu verkar det kunna komma en andra våg som kanske till och med kommer att påverka inredningsprogrammen i tv.

Igår mötte jag 30 unga studenter, den nya internetgenerationen, som flyttar hemifrån, skaffar bostad och bildar familj. Under en av sina kurser på universitet  berättar de om sina förväntningar på digitala lösningar för hemmet. 

Ska man tro dessa studenter så kommer Äntligen hemma med Marin Timell och andra inredningsprogram i tv tvingas skaffa sig en IT-hörna och en IT-expert bland alla snickare och inredningsdesigners. För nu ska de interaktiva skärmarna och de digitala lösningarna in i hemmen.

Studenterna jag träffade är lite drygt 20 år och som en del av sin kurs på programmet Interaktion och Design ska de redovisa sina visioner om hur våra hem kan laddas med digitala produkter och tjänster.

Familjeliv med datorer
Två saker fäste jag mig vid. Studenterna vill organisera sina liv med hjälp av datorer, läsplattor och interaktiva skärmar. Och de vill ha digitalt stöd för bra underhållning.

Många studenter lever idag ett ganska uppbokat och stressigt liv. Det är föreläsningar, grupparbeten och tentor. Och därefter ska man hinna träna. Och helst jobba extra någonstans. Och så förstås hinna roa sig med vännerna. Och någon gång träffa familjen.

Det avspeglar sig i studenternas visioner om det digitala hemmet. För mängder av de produkter och tjänster som de har tagit fram under en kurs vid programmet Interaktion och Design handlar om att med hjälp av datorn organisera sin vardag.

På kylskåpet vill de ha en interaktiv skärm som är uppkopplad mot affären. Klickar man på mjölk och morötter på skärmen så ska affären göra färdigt en kasse med det man vill ha.

Digitala kalendrar som hela familjen kan dela på önskade också många. Eftersom alla i familjen har sin olika tider och träffar att passa så behöver familjens gemensamma liv organiseras och det gör man med en gemensam kalender som är kopplad till internet.

På samma sätt vill man från köket kunna organisera sin tvättid. Och då handlar det inte enbart om att kunna boka tid i tvättstugan utan också via en skärm kunna följa tvättprogram, hur mycket tvättmedel som stoppas in och när tvätten är färdig.

Och temperaturen i de olika rummen vill man kan styra genom att klicka på en digital lägenhetsritning.
 
Musik och film via datorn
Under hållning är den andra stora delen av sina liv som studenterna vill styra upp med hjälp av datorer. Musik överallt, helst med inbyggda högtalare som kan rikta ljudet. Hemmabio-system som ger totalupplevelse av bild och ljud är också viktigt.

Och så vill man ha tillgång till nyheter. Fast inte med en papperstidning på bordet utan via digitala skärmar där var och en i familjen kan styra sitt eget nyhetsflöde och bestämma om det är sport, kultur, utrikes eller något annat man helst vill ta del av. 

Det digitala hemmet var ett populärt begrepp redan på 90-talet. Men den tekniska utvecklingen stannade av lite grann så vi har inte sett så mycket av det ännu. Men nu verkar det kunna komma en andra våg när dessa unga, den nya internetgenerationen, ska flytta hemifrån, skaffa bostad och bilda familj. Äntligen hemma och andra inredningsprogram i tv måste nog skaffa sig en IT-hörna och en IT-expert bland alla snickare och inredningdesigners.