Mikael Hansson

Nu släpps Algodoo till gratis fri nedladdning. Algodoo är ett interaktivt datorprogram för alla åldrar i vilket du kan bygga, utforska och lära dig mer om fysikens grundlagar på samma gång.

Programmet har tagits fram av Umeåföretaget Algoryx och har funnits på marknaden sedan några år tillbaka. För att fler ska kunna använda Algodoo har företaget nu valt att släppa det helt fritt utan kostnad.

I en simulerad ”riktig” värld kan du bygga, spela och väcka liv i dina uppfinningar. Med enkla ritverktyg, fysikaliska objekt som kugghjul, motorer, lasrar, fjädrar, rep och till och med vatten, kan du snabbt testa galna idéer eller skapa häftiga maskiner eller till och med designa dina egna spel.

På Youtube finns en mängd exempel på Algodoo-skapelser från hela världen som visar på en enorm kreativ bland användarna. Här nedan är ett exempel.

Testa själv att ladda ner Algodoo.

Stort grattis till Elza Dunkels, forskare vid Umeå universitet, som har koll på vad unga gör på internet. Nu har Computer Sweden uppmärksammat Elza Dunkels och utsett henne till en av Sveriges mäktigaste kvinnor inom it-branschen på den rankinglista som tidningen sätter upp varje år.

Elza Dunkels forskning har bidragit till ökad kunskap om nätanvändning och som folkbildare i samhällsfrågor kring internet är hon en förebild. Bra för Umeå och bra för Västerbotten.

Själv noterar jag också med glädje att två av deltagarna i den it-expertgrupp som jag tillhör med uppdrag att vara bollplank till regeringens Digitaliseringskommission också fått plats på listan över mäktigaste it-kvinnor i SVerige.

Det är Anna-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef på Punkt Se, Stiftelsen för Internetinfrastruktur, och Jenny Birkestad, CIO i Solna kommun som finns med på listan.

Det är bara att tacka och ta emot över att få ingå i ett sådant sällskap av inspirerande personer.

Blir Limes Audio från Umeå nästa företag som slår igenom på internationellt plan? Frågan är mer än väl värd att ställas sedan Limes Audio igår blev officiellt hyllat som ett av Sveriges hetaste unga teknikbolag.

Det var i samband med att 33-listan offentliggjordes, anordnad av Ny teknik och Affärsvärlden, som Limes Audio fick ta emot diplom och ära vid en gala på Münchenbryggeriet i Stockholm.  

Tidigare år har Algoryx från Umeå också funnits med på denna lista.

Läs mer om Limes Audio och 33-listan här.

Det tragiska bombdådet i samband med Boston Marathon väcker många reaktioner i sociala medier. Men mitt i turbulensen och det enorma nyhetsflödet verkar Bostonpolisen inta en stadigt och fast position.

Sedan tidigare har Bostonpolisen via sitt Twitterkonto @Boston_Police kontinuerligt rapporterat om sin verksamhet med flera inlägg om dagen. Det gör att man i samband med bombdådet mot Boston Marathon snabbt kan komma igång med en effektiv och intensiv faktarapportering och kommunikation med såväl allmänhet som media.

Det första inlägget, kort efter att bomberna exploderat, löd: "Boston Police confirming explosion at marathon finish line with injuries." Därefter följer en strid ström av Twitterinlägg från polisens kommunikationsavdelning. Man ber folk att hålla sig utanför avspärrningar, man efterlyser tips, men berättar att polisen har höjd beredskap och kommer att undersöka paket och väskor.

Dessutom, bara ca 50 minuter efter dådet, efterlyser man mobilfilmer från de som var i närheten. Eftersom man vet att många har för vana att använda sina mobiler som kameror så kan man här få fram mycket värdefull information bara man får in dessa filmer.

Så kan Twitter bli till ett aktivt verktyg och en kommunikationskanal mitt i pågående kris. Här kan du följa en sammanställning av de första fem timmarnas twittrande från Bostonpolisen. Här nedan ett exempel från Twitter.

Om att blogga kring svåra livsfrågor och lämna ut sitt innersta till läsarna berättar internetforskaren Annakarin Nyberg från Umeå universitet i en intervju på SVT.

Hon har i sin forskning följt ett stort antal bloggar och har många insikter om vad som händer hos bloggare när det privata och personliga blir synligt för läsare, och om den svåra konsten att dra gränsen innan det är för sent.

Läs mer i intervjun av Annakarin Nyberg.

Drönare som dödar barn medan soldaten som fyrar av missilerna sitter i skyddad omgivning på 1000 mils avstånd i en militärförläggning i USA. Söndagskvällens inslag i Kalla fakta om fjärrstyrda drönare och modern krigföring av Umeåreportern Jan Axelsson är omskakande, bara av det som redan visats i förväg i bland annat Nyhetsmorgon.

Kalla faktas inslag är en viktig rapportering som kan bidra till en fortsatt diskussion om moral och etik bakom de nya tekniklösningar som i snabb takt utvecklas. Det är en diskussion som vi ständigt måste hålla levande, nu och i framtiden. Vi står inför enorma skiften i möjliga tekniksprång där militär användning av drönarna är ett slående exempel.

Men det är viktigt att se att det inte nödvändigtvis är tekniken för fjärrstyrning som är boven i dramat. För fjärrstyrning är något som vi ser i snart sagt alla branscher. Här i norr ser vi ett flertal företag som bygger sin verksamhet på fjärrstyrning.

LKAB har länge först utveckla system för att fjärrstyra lastfordon vid gruvbrytning, vid Umeå universitet pågår forskning kring fjärrstyrning av förarlösa skotare i skogsbruket, it-företaget upKeeper använder en form av fjärrstyrning för att uppdatera och hantera över 100 000 datorer ute på företag och myndigheter runt om i Sverige, och i Skellefteå har biomedicinanalytiker lång vana av att koppla upp sig mot en fjärrstyrd robotarm på sjukstugan i Storuman för att på distans kunna göra ultraljudsundersökningar. Med kamera kan vårdpersonalen i Skellefteå styra robotarmen så att rätt bilder tas.

Alla dessa exempel på fjärrstyrning kan vara med och utveckla företag och även ge bättre vård, som kan vara med och skapa ett gott samhälle.

Samtidigt ser vi en annan sida av tekniken i Kalla fakta hur liknande, fast mer avancerad, fjärrstyrning blir en del av joystick-krigets nya opersonlighet.

Utmaningen inför de nya tekniksprången handlar om att avgöra på vilket sätt och i vilka sammanhang teknik kan användas. Kalla faktas inslag sätter fingret på en öm punkt och visar på nödvändigheten av att diskutera teknikens nya tillämpningar.

Det här är en diskussion som kommer att vara nödvändig att föra, inte bara idag, utan också under de kommande åren. För nya teknikplattformar, inte minst inom bio-området, väntar runt hörnet. Fler samtal och debatter om teknikens användning är därför en nödvändighet.
 

När jag var barn kom pappa hem varje lördag eftermiddag med ett litet vitt kuvert med sedlar och mynt i. Det var löningen han fick som snickare. Varje vecka gick han in till ägaren av snickeriet och kvitterade ut lönen för veckans möda.

Det var en annan tid, det var ett annat samhälle.

Då talade man om att vända på en femöring och alla förstod att det innebar att man tvärvände på en liten liten yta. Det är ett gammalt talesätt som snart är på väg ut på samma sätt som pappas vita lönekuvert inte längre existerar på något snickeri idag.

Snart kommer andra talesätt också att vara undanstoppade i historiens gömmor. Kronan som fotbollsdomaren singlar med för att avgöra vilken sida av planen som lagen ska börja på kommer även den att en dag vara helt borta ur våra plånböcker. Att tala om att singla krona eller klave blir då ett talestätt som sakta sipprar iväg från folks medvetande.

Ja, förresten så kommer plånboken också att försvinna, åtminstone den som är i skinn och stoppas ner i innerfickan eller väskan.

För nu kommer den virtuella valutan. De senaste dagarnas upphaussade tal om nya virtuella valutan Bitcoin är ytterligare ett tecken på den omställning vi är på väg in i när vi digitaliserar mynt och sedlar. Facebook-tvillingarna Cameron och Tyler Winklevoss, som legat i fejd med Facebooks grundare Mark Zuckerberg om rätten till Facebook, har i New York Times avslöjat att de nu satsar på Bitcoin och redan har en förmögenhet om 70 miljoner kronor i den nya virtuella valutan.

Fast deras förmögenhet rusar upp och ner eftersom Bitcoins värde är mycket osäkert och pendlar mellan toppnoteringar och bottenrekord. I januari 2013 handlades Bitcoin för 15 dollar per Bitcoin. Efter det har intresset stigit mycket kraftigt och bara senaste veckan har den nya valutan värderats allt från 260 dollar per Bitcoin till lägst 130 dollar, just den hissfärden tog bara sex timmar.

Nu är den nya valutan Bitcoin inte några vardaglig handelsvara. Den går bara att köpa och sälja på ett begränsat antal sajter och spel på nätet. Ändå drar valutan till sig blickarna och intresset. Det beror självfallet på att vi står inför ett skifte där mynt och sedlar inte längre är intressanta som betalningsmedel.

Men än mer för att de traditionella valutorna som dollar, pund, euro och yen är knutna till länder och centralbanker. Med de senaste årens internationella finanskriser där de traditionella systemen skakats u grunden ökar intresset för att finna nya vägar för valutor, och då kommer Bitcoin som ett brev på posten (ja, om nu brev på posten kommer fortfarande, men det får vi ta i ett annat blogginlägg).

Om Bitcoin kommer att överleva är för tidigt att säga. Det vi ser just nu kan mycket väl vara en bubbla. Men att vi är på väg in i ett skifte där Riksbanken inte längre kommer att ge ut mynt och sedlar är, vill jag hävda, ofrånkomligt. Vi är på väg mot en handel med enbart virtuella pengar.

Kanske är du där redan. Betalkort och kreditkort har redan tagit över i många människors vardagsbestyr i affärerna. Nästa steg blir att plånboken flyttar in i din mobil. Lösningar som iZettle, WyWallet och Swish knackar redan på dörren, förvisso med blandad framgång. Men vi är där och de första börjar redan testa att använda systemen. Att gå tillbaka till mynt och sedlar finns inte.

Nu gäller att hantera den nya situationen på ett klokt sätt. När ny teknik införs är det ofrånkomligt att några rusar iväg på förhand och testar vilt de nya tjänsterna. Andra tvekar, står kvar och håller i det man vant sig vid, kanske sedan barnsben. Risken är då att vi får grupper som blir utanför, som inte får samma möjligheter och som därför upplever otrygghet och rädsla inför det nya.

Vi har redan sett det när bankerna för några sedan slutade ta emot kontanter. Inte minst äldre har hamnat i en situation där deras kunskaper och färdigheter kring att betala för sig inte längre passar i samhället. Men mycket lite gjordes för att hjälpa dem in i det nya. Det är en skam för samhället att överge en hel generation på det sätt som skedde.

Nu står vi inför nästa teknikskifte där Bitcoin eller andra virtuella valutor tar vid. Återigen riskerar vi att få stora grupper som inte hinner med i omställning, som är främmande inför ord som virtuell och digital.

Vi talar ofta om att Sverige ska vara en föregångare när det handlar om digitaliseringens möjligheter. Vi ska inte lämna folk kvar på perrongen, tvärtom måste vi anstränga oss för att teknikskiften ska skapa nya möjligheter för alla, inte bara för de som vågar ta för sig av det nya.

Den inrättade Digitaliseringskommissionen som är knuten till Näringsdepartementet och it-minister Anna-Karin Hatts politiska område är en av de instanser som har en viktig uppgift i detta. Men banker och finansiella institut måste också ta ansvar för att se till de som ännu lever kvar med en fot i det samhälle där lönen räcktes över med handslag och ett vitt kuvert en lördageftermiddag.

It-branschen får en stark representation i nya styrelsen för Umeå universitet. Tre av ledamöterna, Lars Stenlund, Sara Öhrvall och Peter Kopelman, har alla en mycket lång erfarenhet av it- och mediaområdet.

Tre med lång erfarenhet från it-branschen ingår i nya styrelsen för Umeå universitet. Från vänster Sara Öhrvall, Lars Stenlund och Peter Kopelman.

Kanske kan detta också ses som ett tecken på att Umeå har blivit en mycket starkt motor för it-utvecklingen i inte bara norra Sverige utan även hela landet. Med den nya sammansättningen av styrelsen kan förutsättningarna öka än mer för framtida samverkan mellan Umeå universitet och it-branschen, något som alla parter har vinning av.

Lars Stenlund, är filosofie doktor samt grundare och vd för Vitec, Umeå. Vitec är idag marknadsledande leverantör av programvaror för fastighetsförvaltare, fastighetsmäklare och tidningsföretag. Man är även leverantör av administrativa och tekniska programvaror till energibranschen, och har här nått betydande internationella framgångar.

Sara Öhrvall, Sara Öhrvall, forskningschef vid Bonnier AB, har bland annat varit drivande för det förändringsarbete som inletts vid Bonnier där man med projektet Mag+ vill finna former och utvecklingsmetoder för att publicera tidskrifter i pekplattor.

Peter Kopelman, ordförande för IT ledarna, Stockholm, har tidigare varit vd för både Microsoft och Fujitsu i Sverige.

Förutom dessa tre består den nya styrelsen av Pär Boman (ordförande), vd och koncernchef för Handelsbanken, Linköping, Barbara Cannon, professor i zoofysiologi vid Stockholms universitet och preses i Kungl. Vetenskapsakademien, Stockholm, Eva Nygren, vd och koncernchef för Rejlers Arkitekt, tidigare VD för SWECO, Umeå, Lars Rask, professor i medicinsk biokemi vid Uppsala universitet och tidigare VD för Stiftelsen för strategisk forskning, Uppsala, samt Kjell Asplund, professor emeritus och ordförande för Statens medicinsk-etiska råd.

Expert eller inte, men visst är de roligt att Västerbottens Kuriren uppmärksammar utnämningen av mig till den så kallad expertgrupp som ska vara bollplank till Digitaliseringskommissionen med uppgift att följa och granska regeringens it-politik.

Hedersamt och inte minst lärorikt kommer det att vara från nu och fram till och med 2015, eftersom vi sitter i gruppen i tre år.

Läs mer i VK-intervjun om uppdraget.

Igår sände Fråga doktorn i SVT1 ett längre reportage om hur äldre varit med i ett forskningsprojekt för att utveckla ny teknik för bland annat sociala kontakter. Irma och Börje Vidman, ett äldre par från Skellefteå, har ingått i gruppen och visar från sitt hem hur de nu börjat använda en surfplatta och Skype för att hålla kontakt med bland annat barnbarn.
 
Men inte bara surfplattor visas i inslaget. Också interaktiva gardiner uppkopplade mot internet och lysande bollar som ger signal om att digitala meddelanden väntar visas också upp.

Själva reportaget är också intressant utformat där forskningsledaren professor Eva Lindh Waterworth från Informatik vid Umeå universitet på distans uppkopplad mot internet talar med reportern och Irma och Börje Vidman i parets eget hem. Reportern har en surfplatta i sitt knä i vilken hon följer vad forskaren säger. Och Irma och Börje sitter vid köksbordet med plattan som de nu lärt sig hantera.

Närmare 1,2 miljoner svenskar står utanför internet idag, och många av dem är som Irma och Börje Vidman äldre. Det är en sorg att konstatera att den digitalisering som Sverige genomgått under det senaste två årtiondena tillåtits ske utan att de äldre fått en möjlighet att vara med.

De digitala tjänster och spel som utvecklats har alltför sällan haft de äldre som målgrupp och själva hanteringen med teknik, datorer och mobiler har sällan varit anpassat till de äldres liv. Här måste den såväl den offentliga sektorn som it-företagen göra ett omtag. Vi kan inte låta en hel generation äldre stå utanför digitaliseringens möjligheter. Det skapar utanförskap och otrygghet.

Nu hävdar somliga att detta är ett övergående problem. Snart har vi den äldre stammen inte längre hos oss och då kan alla vara med på tåget. Men det kan vi inte vara säkra på. Den tekniknivå vi har idag kommer att fortsätta utvecklas med nya tjänster och nya it-produkter. Det kan innebära att de som idag lätt hanterar en mus och tangentbord inte riktigt kommer att hänga med när framtidens teknik består av en helt annan interaktion med datorer. Då riskerar vi att återigen få en ny glömd generation.

Därför är forskningsprojektet, som kallas Agnes-projektet, vid Informatik på Umeå universitet så viktigt. Det visar vägen till ett annat sätt att tänka där teknik får finnas med för att hjälpa de som står utanför utvecklingen.

Därför är också det arbete som nu sker inom Digitaliseringskommissionen så viktigt. Den är knuten till regeringskansliet och har till uppgift att granska och följa hur Sverige än bättre kan använda sig av digitaliseringens möjligheter. Andra insatser som drivs av Seniornet eller kampanjen Digidel 2013 är på så sätt också viktiga.

Att programmet Fråga doktorn tar upp frågan är också ett tecken på att digitaliseringen inte bara handlar om delaktighet i samhället utan även är en fråga om hälsa och välbefinnande. Att få ta del av digitaliseringens möjligheter är på detta sätt en väg till ett friskare liv.

Det märks inte minst på Irma och Börje Vidman där de sitter med sin surfplatta vid köksbordet. Att få upptäcka ny teknik, att införliva den i sitt eget vardagsliv och bland annat få nya möjligheter till kontakt med barnbarnen har stärkt dem, deras friska nyfikenhet imponerar.