LIVET OCH DÖDEN

Idag lyssnade jag på sommarprataren i P1.Det var Kristian Gidlund. Han har skrivit boken:I kroppen min-resan mot livets slut och alltings början.Han känner tacksamhet över så  mycket trots allt.

Vilken styrka.

Han berörde mig verkligen.

Han vet att snart är allt över trots att han är så ung. Dödsdömd av cancer.Snart  ska han göra sista  resan som vi ALLA har förbokade biljetter till. INGEN slipper undan.

Inga avbokningar är möjliga på den resan.MEN VI HAR ETT VAL.

Vi kan välja hur vi vill leva livet som vi fått.Jag vet att jag levt den största delen av MITT liv.

Jag har som många andra upplevt den djupaste sorg. Misslyckanden och besvikelser, men också så  otroligt mycket glädje.

Jag har lärt mig att ta vara på det jag har. Jag  lycklig över alla jag har omkring mig, som jag älskar.Och som älskar mig.

Mina vänner.

Jag är tacksam över dom som funnits hos mig och älskat,men som nu vilar..

Att jag fortfarande får leva, känna varma sommarvindar, lukta på blommorna och dansa med mina vänner.

Känna glädjen och glöden.

Det är ingen självklarhet.Så passa på att njuta och lev ditt liv som du vill ha det.

Ingen annan kommer att leva det åt dig. Livet är ditt ansvar och framför allt underbart.

VAR RÄDD OM DET.Lev i nuet som barnen gör och inte i framtiden, den kanske inte finns.

Stanna upp en stund, tänk efter.

Vi lär inte få en andra chans.

TACKSAMHET är ingen dålig egenskap minsann.