BORTA OCH HEMMA

Ja så var man hemma(?) igen då.Från Umeå till Uppsala, från Uppsala hem igen till Umeå ,en tripp genom landet, tur och retur. Den resan gjorde vi varje sommar när jag var liten, då pappa fick semester.Vi bilade upp  i vår blå opel, från Uppland till Västerbotten för att hälsa på Moster,Morbror och kusiner.

På den tiden var det inte bilbarnstolar och bälten som gällde, nej då levde man på hoppet(om att resan skulle sluta lyckligt) det måste även ha varit en prövning  för våra stackars föräldrar att ha sina 3 arvingar i baksätet i så många mil.

Ja på den tiden fanns ju inga plattor,mobiler och annan elektronisk utrustning som kunde roa barnen och förhindra ettriga utbrott.

Det var som ett minfält i baksätet(fast jag var oskyldig förstås)

Det var med andra ord en riktig utmaning för våra föräldrar att klara sig genom denna långa resa utan bestående men.

Vi hann ALDRIG längre än till Skutskär innan familjefriden tog slut.Alla som haft vägarna förbi detta ställe,

vet ju hur illa  det luktar där.

Jag satt alltid i mitten med storebror och storasyster på varsin sida om mig.Det var nog taktiskt av mor och far.

Syster som  hade en väldigt känslig näsa på den tiden

anklagade min präktiga bror för att ha släppt väder, p.g.a  denna stank.VARJE ÅR, varje resa var det samma visa.

Själv satt jag tyst och stilla som ett ljus, jag var gullebarnet och gjorde aldrig mina föräldrar förargade.

Söder om detta stinkande samhälle,kör man förbi hålan(Tierp) där kråkorna vänder sig och flyger på rygg,enbart för att slippa se eländet.Vem har sagt att fåglar är korkade och  inte fattar något?

Efter Skutskär kommer  ganska snart Furuviks djurpark, dit åkte vi på skolresa i småskolan, även det varje år.

En gång när vi var där och glodde på Chimpanserna,tog den ena apan upp en glasflaska(tror inte plastflaskan var uppfunnen på den tiden)

riktade in den mot  apsnoppen,pissade och drack sen upp allting.Med god aptit.

Vi barn  tappade hakan och gapade stort.

Jag fastnade även i Spöktåget, men lyckades på något vis överleva  denna svåra skräckupplevelse.

 

Jag är glad att jag hade förmånen att åka med min familj den långa resan varje sommar,trots syskongnabb i baksätet.

Tack mamma och pappa för att ni orkade,det var underbara sommrar,med slåttanna,doftande hölass dragna av starka hästar,fika i skuggan av en hässja, fjällkor,

lek i höet,bad och sommriga dagar.Jag kan fortfarande förnimma alla dofter,vilka minnen.Dom bär jag i mitt hjärta.

En sommar åkte även den dåvarande stadsministern  Tage Erlander förbi vår väg hos mosters,

det finns ett gammalt gulnat urklipp när vi står vid vägkanten och vinkar glatt.Ja det var tider det.

Då var det lite KLASS på Sossarna.

Nu förtiden fattas både takt och ton,tyvärr.

Men nu till min nyss gjorda  hemresa igen

jag knäppte nämligen även en SELFIE,när jag satt på toan i Tönnebro.