Igår skulle vi fodra åt tjurarna. Det kan vara lite krångligt då de är hungriga och en av dem är lite rädd och osäker och tar gärna det säkra före det osäkra. Han går gärna till anfall. Det är alltid såna gånger som jag skickar in Borris. Han tar undan tjurarna så pass att det går att ställa ner en bal och fodra. Alla tjurarna har enorm respekt för hunden. Det kan bero på att han markerat åt dem ett par gånger och det smäller i käftarna i luften när tjurarna funderar på om de verkligen ska gå undan. Han har inte bitit någon av dem mer än ytterst lätt över mulen. De har inte ens fått märken men de anser att det är säkrast att flytta sig för Borris.

Efter det fick han plocka in tackorna som hade gjort sönder foderbordet och smitit och var utanför fårhuset.

Här har han fått gå fram och trycka tillbaka de flesta tackorna på foderbordet. Det var här jag kom på att jag skulle ta foton... Ännu bättre hade det varit med en filmsnutt men, men. Här har han i alla fall fått ligg-kommandot. Fåren ska ner till vänster förutom lammen. De är liksom överallt :(

Här har han fått ett framkommando för att få ner tackorna dit de ska. Det är en tacka som är osäker och går emot. Hon stampar också irriterat med foten för hon tycker att han är för jobbig. Hon är helt enkelt inte säker på hunden, vilket ligger i hennes natur. Det är den närmaste tackan som stampar och är irriterad och hon har heller ingentstans att ta vägen, anser hon.

Genast lägger sig Borris ner och väntar ut tackan. Han låter henne känna sig säker så att hon kan gå undan och han kan fortsätta frammåt sen. En hund som ligger är inte alls lika farlig som en som är på benen. Därför är det så otroligt viktigt att hundar som vallar får kan liggkommandot. Jag säger ingenting åt Borris utan han får valla själv så länge han sköter sig.

Här känner sig tackan trygg och kan vika undan och gå ifrån hunden. Hon vågar släppa honom med blicken så att hon kan gå undan och gå dit hon ska.

Det som är så imponerande är att han gentemot tjurarna bara ett par minuter tidigare, var närgången, tuff, vass och visade tåga utan dess like. Gentemot fåren tar han det lugnare, lyssnar av djuren för att kolla om de går dit han vill, är mjuk i sättet och får dem att känna sig totalt trygg.

En timme senare ströade vi inne hos tjurarna och då fick han trycka ut tjurarna in i rasthagen utanför ligghallen. Genast tuffare och mer gåpåig.

Till sommaren ska vi träna lydnad och hämt (hämta fåren till föraren, mao mig, på ett visst avstånd) och sen ska vi göra vallhundsprovet så att han blir godkänd vallhund. Han fungerar kanonbra i gårdsarbetet hur som. Inte världens bästa hund men mer än nog bra för mig (eftersom han inte ens tittar åt ett får eller nöt när Leif ska försöka valla med honom).

Idag verkar det som om vi har fått en del saker gjorda.

Kylskåpet har äntligen kommit på plats. Vi fick det den 24:e januari. Nåja, fick och fick men fick hem det i alla fall. Sen dess har det stått ute tills i förrgår då vi äntligen lyckades bära in det. Inga magsjukor och annat ivägen :)  Simon och Thomas från TV3 är nog inte speciellt imponerad över ditsättningen men jag är nöjd. Skåpet har fått sin plats och står inte på golvet. Nåt att glädja sig över.

Det är fodrat och ströat åt alla djuren och foderbordet är lagat. Fåren hade tryckt sönder det när vi kom dit på förmiddagen så vi hade ett gäng får utanför fårhuset. De går ju ändå inge långt just nu.

Dessutom har vi flyttat en del grindar i fårhuset så det börjar bli dags för en andra betäckningssväng, eller rättare sagt: I fårhuset kommer det att bli baggställe, ev för grisarna också samt så ska en massa tackor, 50 st, lamma där i mitten/slutet av mars, ev början av april. Jag har inte så dödligt stor koll på dem än :)

Och sen det vanliga: Ätit, städat, städat, ätit, tvättat, myst med barnen, uppfostrat barn, osv men det räknas nästan inte in. Det är ju nåt som händer varje, varje dag.

Igår hade vi baggsläpp. Vi smorde in bröstkorgen på baggarna med margarin och falurödfärg (pulver), efter tips från Lage, och idag var det idel "rödskjärtar" där ute i fårhuset. Baggen gör sitt jobb bra.

När vi kom ut i morse så bräkte det så ynkligt mitt bland alla hungriga tackor. De bräkta också men det lilla, ynkliga ljudet genomljöd i hela fårhuset.

Helt oförberedd förstår jag att vi har fått lamm under natten. Ett eller två? Eller rent av tre?

Där ser jag det lilla, hopkrupna lammet som fortfarande har navelsträngen hängandes mitt i magen. Det är inte blött men heller inte torrt. Jag söker febrilt efter mamman men hon svarar inte lammet. Hon är så hungrig efter ett jobbigt pass så hon bara äter. Lammet går runt och luktar på tackorna för att leta reda på sin mamma. Ingen bryr sig speciellt mycket om lammet. Det fryser.

Jag ser att det är en liten svart kille med några få vita hårstrån mitt på huvudet. Jättesöt! Jag vet med en gång vem som är far till det lammet. En tjuvbetäckning.

Ganska snart så svarar mamman. Hon har ett dovt, djupt, bullrande bräkande. Det där speciella "prata med mitt lamm"-bräkandet. Hon tar väl hand om lammet. Jag stänger om dem så att de får vara ifred och ger henne massor av mat och vatten. Snart bygger jag upp hennes varmbox med vattentank på 1 m3 och värmelampa samt några grindar runtomkring så att de får vara ifred. Hon får mera mat, vatten och även kraffoder.

Jag går in en sväng och när jag kommer ut ser jag att han diar så fint så de verkar inte behöva någon hjälp.

Nja... Det har nog hänt en del men kanske inte så mycket ändå. Jag har iaf inte hunnit skriva någonting.

Just nu njuter jag bredvid Isabelle som ligger och sover. Har precis pratat med mamma en bra stund i telefon. Min armbåge börjar göra sig påmind så det gör ont i den när jag håller telefonen mot örat för länge.

Konstigt nog fick jag inte ont när jag red sist. Ska ut en stund imorgon tänkte jag.

Det här är något som jag njuter av:

Snön som faller och vintern som kommer. Härligt!

Det här har jag och fårklipparen lyckats åstadkomma under veckan:

Den som vill ha kan höra av sig så snart som möjligt. (mail: helena@helegard.se) Allt är i varierande kvalité men 1-års ull, tyvärr. Men det finns det som är bra att tova, spinna eller bara ha till änglahår men man får leta själv. De flesta naturfärger finns :)

Så här blev resultatet för fåren:

Med mycket strö och mat så håller de värmen och ganska snart har de också fått ut lite ull. Det är bra att de äter som tusan nu så blir de lättare betäckta på en månad till.

Det andra vi gjort är också får-relaterat. Vi har skapat massor av kontakter för förädling av fåren/lammen, sorterat ut de tacklamm som vi ska ha kvar och vi hamnade på 26 stycken. Tagit beslut om vilka tackor som vi ska slakta närmare våren, 4st. Många timmar är gjorda i fårhuset den här veckan.

Jag och Leif for på kurs i måndags i Lövånger. Det handlade om hur en person ska kunna ta hand om 1000 tackor (får). Vi fick med oss otroligt mycket bra som vi ska tänka på i vår produktion, för det är faktiskt vad det är. En produktion, om än småskalig och vi hade inte alls tänkt komma upp till 1000 tackor utan betydligt mindre. Vi vill ha kvar småskaligheten.

Vi fick också med oss ritningar på byggnader för sk omgångslamning. Varje tacka lammar 3 gånger på 2 år. Man pressar henne alltså lite till. Hon kanske inte blir lika gammal men hon föder upp lika många lamm under sin livstid, vilket gör att ekonomin på varje tacka blir bättre.

Dessa byggnader var otroligt väl genomtänkta. En del var isolerad och en var oisolerad. Skillnaden för att bygga dessa byggnader för 399 resp 798 tackor var inte så stor. Bara byggnaderna skulle uppgå till ca 6 miljoner och därefter investeringar (mao inredningar, minilastare, etc) för 1,6 miljoner. Då har man inte räknat in de maskiner som behövs för att göra ensilage, ta ur ströbädden och annat gårdsarbete med traktorn.

En sak är då i alla fall säker: Jag VET att banken skulle neka oss den investeringen om vi ens tänkte den tanken. Det är horribelt med så mycket pengar på så få djur och så blir man "fastinvesterad". Hur klarar man av en ränta på de summorna och även att amortera på lånen när inkomsterna är relativt små? Om man vill byta jobb då? Vad gör man då om man vill bo kvar i sitt hus på gården?

Lånen och byggnaderna kommer man att få ha kvar även när man slaktat bort 798 tackor. Med ett avräkningspris på max 9 kr/kg för en tacka (om slakteriet ens tar emot henne) och varje tacka har en slaktvikt på 30 kg så kommer man inte så långt. Det är ju inte mer än 215 000 kr. (798*9*30=215 000) Tack och lov är avräkningspriset betydligt bättre för lammen. Upp mot 45 kr/kg beroende på när på året man skickar dem på slakt.

Tack och lov så var vår byggnad billig, mycket egna pengar så vi har inte lånat speciellt mycket pengar av banken. Trots detta så stod kostnaderna för första året på nästan 1 miljon i alla fall.

Snart skickar vi ytterliggaren en omgång på slakt och av dessa tar vi tillbaka enbart ett fåtal eftersom 105 kr/kg inte täcker kostnaderna för att slakta, stycka och leverera ett lamm men vi täcker alla kostnader om vi skickar på slakt och får 35 kr/kg.

Nuuu äntligen är första gänget småkillar skickade på slakt. Det ska bli spännande att se vad de har vägt och vad slaktutbytet blev. Vi skickade ALLA de 17 skinnen till beredning så till jul finns det skinn här till salu. Jag längtar till v 43 då de andra skinnen ska komma hem. Jag kommer att fota dem och lägga ut dem på vår hemsida sen (www.helegard.se)

Fåren står på stall nu. Det känns skönt trots att vi är tvungen att handfodra dem för tillfället då inte alla saker är på plats än. Vi ska låna en balupprullare och en hjulgrabber för att se om det är grejen för oss, annars blir det väl en minilastare men det kände inte plånboken för egentligen :( men att handbära ut 1,5 ensilagebal (ca 1 ton) är inte heller aktuellt - fast jag skulle ju bli stark i och för sig :)