Ironin biter mig i arslet?

Så idag, dagen efter operationen där en tandläkarstudent drog ut min visdomstand läser jag om nästa sjukhusrelaterade ämne, nämligen svininfluensan som jag absolut inte skulle skriva något om överhuvudtaget då jag har täckt ämnet på diverse sarkastiska sätt. 

Men ändock går det att läsa i dagens VK.se att just Västerbotten ligger i täten med sviniga människor. Är det någon som försöker sätta mig på plats eller är det bara ödet att just här, i Umeå, där jag bor, skall få känna på viruset?

Man får ändå intrycket av att de som fått influensan inte direkt hamnat i ett akut läge där man svävar mellan liv och död. De fall som rapporterades i somras handlade mest om folk som hade nedsatt immunförsvar av olika skäl, bland annat en svårt cancersjuk man som dukade under. 

Idag är det alltså Murphys lagar som spelar mig ett spratt där varianten "What goes around comes around" och jag försöker febrilt gömma mig bakom min fasad av humor i rädslan att dö i förtid av en fjantig influensa. Tur jag jobbar på ett kontor med 4 anställda och de flesta håller sig för sig själva, minimal kontakt med omvärlden förutom de regelbundna lunch-promenaderna till ICA Gourmet.