Jag vet inte hur ni andra fungerar, men jag ser en tydlig trend för egen del. Våren och sommaren nalkas, solljuset faller in genom de, förvisso nybytta, men ändå ohjälpligt oputsade fönstren där hemma. Kvällarna blir längre, nätterna ljusare och ljummare och maskrosorna fullständigt exploderar i trädgården. Det är då, när allting händer, som även min lust att förändra hemmet slår till! Pang! Allt ska ske samtidigt. Ny färg på terrasslasyren, kanske även måla husgrunden? Bygga nytt vindskydd och starta tapetseringen av vardagsrummet. När vi (dvs jag och min fru, som inte har något annat val än att göra som jag säger) ändå fått upp farten blir det naturligt att fixa väggarna i köket och kanske borde vi fundera på att slita ut de gamla köksstommarna när vi ändå är igång. Samtidigt i närheten jobbas det febrilt med underhållet av stadens gator och uterum. Brunnar ska bytas och asfalt läggas ny. Körfält är avstängda och det vattnas både här och där, för att slippa dammoln stora som Rådhuset från grusfälten runt Folkets Hus, men även för att gräsmattorna och planteringarna på grönområdena behöver hållas vid liv! Det står sergeanter längs vägarna och skyltar som indikerar att arbeten pågår precis överallt. Lite som hemma hos oss, fast vi ”stänger av” med hjälp av sopskaft och stolar, under vilka tvillingarna tycker det är perfekt att bygga kojor! Och dra runt på gipsdamm med hjälp av plädar och finkuddar.

Stanna upp och fundera lite över detta, att vi i vår världssände måste ta vara på denna årstid och utföra arbeten som endast går att utföra just nu. Ibland beroende av väder och vind, ibland för att ljuset ger extra mycket energi. Detta medför att man som besökare eller turist ofta möts av stadskärnor med avspärrade områden, för det är nu allt ska ske! Träden måste planteras och sättsanden bättras på. Det fungerar dåligt i januari när det är arton meter djup snö utomhus.

På taket av Utopia byggs det just nu 49 bostadsrätter i varierande storlek. Jag har besökt bygget och förundras över denna febrila aktivitet, så centralt men ändå så anonymt. När jag står där uppe och ser ut över takåsarna i Umeå centrum, känner jag en otrolig stolthet och tacksamhet över att denna febrila aktivitet faktiskt finns. Det bubblar och byggs på så många ställen samtidigt att byggkranarna knappt räcker till. Jag tror jag sagt det förr, att jag är born and raised i en inlandskommun och i den lilla byn som jag kommer ifrån, är det långt mellan byggkranarna. Faktiskt så måste medborgargardet själva skriva plakat och ställa ut vid vägskador för att få fart på underhållet, eller åtminstone regelrätt skyltning. Här byggs inget, men akta er för tjälskadan i asfalten längre fram!

Det bubblar även i handelsbranschen, där stålbadet fortsätter. Vem ska överleva nästa omröstning? Vilka aktörer har satsat rätt och klarar av det sociala spelet? Omvandlingen av detaljhandeln är total och vi som befinner oss mitt uppe i den gör vårt bästa för att hänga med. Det kommer rapporter och analyser nästan dagligen gällande det ekonomiska läget, börskursen och VDar som byts ut. Jag har en känsla av att även här så ska allt ske på en och samma gång. Helst. Man ska hitta den optimala storleken på butik, den garanterat mest hållbara hyresgästen (eller fastighetsägaren beroende på vilken sida man befinner sig på) som är innovativ, långsiktig, modern, modig, proaktiv, nytänkande, förnuftig, stabil och ja, ni fattar. Sedan ska det implementeras digital teknik, det senaste, det trendigaste. Något som förvandlar mediokra dagskassor hos detaljhandeln till skattkistor. Eftersom man bara ska satsa på det konsumenten vill ha eller eventuellt vill ha, i morrn kan hen ha ändrat sig, så gäller det att hålla tungan rätt i mun när man gör inköp. Konsumenten styr. Och upplever kunden att den får det den vill ha blir det affärer må ni tro! Alltså inte med kontanter såklart, det är faktiskt helt ute. Numer betalar man med fyra bågformade streck, bara genom att vara i närheten av en kortläsare. Eller när man försöker starta mobilen och ens bankkort hela tiden dyker upp på skärmen och undrar om jag inte vill köpa nåt, helst nu, med bara mitt fingeravtryck. Störigt! Men modernt.

Sedan är det då det här med utbudet i den perfekt stora, smakfullt inredda och toppmodernt digitaliserade lokalen. Vad ska man satsa på? Trenderna pekar på service, tjänster av alla de slag som vi gärna lägger massvis med pengar på. Hälsosam mat? Och en personlig upplevelse av större dignitet. Man vill ju sticka ut, men vara så pass mainstream att folk vågar ta steget in så att kortet aktiveras (ja precis de där fyra bågformade strecken) och vill betala nåt. Summan av att allt detta ska hända samtidigt, skulle kunna mynna ut i den sortens verksamhet man förr hittade i glesbygdn. Ni vet sådana där magiska ställen som har allt! Man kunde svänga förbi där oavsett om man var på väg bort eller hem. Tanka bilen och låta barnaskaran gå på toaletten, köpa med maggot till fjällpimplingen och käka en lövbit med persiljesmör (okej, kanske fanns det inte så stort utbud av rawfood och veganskt, men allt har sin tid) spela flipper och inhandla present till släkting som fyller jämnt! En blomkvast och en garanterat hemmatäljd älgtjur. Avslutningsvis fick barnen leka av sig i den lilla rutschkanan, klättra på trähästen med man av rep och bygga torn av duplo. Och ja just det, köpte frimärke och postade ett brev som inte blivit av tidigare och handlade med ett extra par långkalsonger och en ny kaffetermos.

Jag skulle kunna tänka mig att jag och min familj är på besök i en stad där vi hamnar i en galleria, vi strosar in och ser direkt en fantastisk upplyst entré till en butik, eller showroom, eller vad det nu är. Alla vill dit. Jag, min fru, våra små barn men även han som är på väg in i tonåren. Det är läckert, coolt och rätt. Tvillingarna fångar snöflingor och enhörningar i 3D som virvlar runt i rummet, en digital butiksvärd dyker upp vid vår sida och frågar artigt om vi inte vill provsmaka ett kallt grönt te som ska vara både rogivande, uppiggande, nyttigt och gott. Vi serveras te i återvinningsbara koppar av små drönare som ljudlöst men helt koordinerat tar sig runt i lokalen. Framför mig dyker en bild upp, det är jag själv i en helt ny outfit, speciellt anpassad för min figur och mina färger och baserat på plagg, inredning, artiklar och nyheter jag tittat på i min mobil de senaste veckorna. Den är perfekt. Med en lätt touch på en skärm har jag betalat och beställt hem den. Struken och hängande på galgar. Lite längre bort sitter frun och får håret fixat, samtidigt som naglarna poleras och skorna putsas. Storpojken står längre bort och snackar med Lionel Messi, han är förvisso ett hologram, men himmel vad han kan kränga grejer och lära kidsen trolla med en fotboll.

Vi lämnar stället fulla av energi, med två squishys i unicornformat som doftar regnbåge (jo, på riktigt, de vet hur regnbågen doftar i den där affärn) ett par fotbollsdojjor, snygg frisyr, magiska naglar och en helt perfekt outfit som väntar därhemma. Ja vi beställde även en del kallt te, det kommer att levereras till kylskåpet inom 2h. Och då var detta bara den första butiken vi besökte. Hur ska det gå när vi kommer till den som specialiserat sig på teknik, verktyg och hudvård? Eller de som säljer (du kan självklart hyra för enstaka tillfällen också) utrustning och upplevelseweekends?

Jag gillar att allt ska ske samtidigt. Jag tycker om att ha lagom mycket tid där allt ska hinnas med, man håller på nåt sätt igång både hjärnan och kroppen på det viset. Därför ser jag fram emot framtidens hybrider av verksamheter, där vi kommer att ha möjligheten att slå en hel drös med flugor i samma smäll!