Hemlängtan

Sover borta från man och barn. Även om det är skönt med egen säng är det rätt så ensamt utan 11-åringens vevande armar. Och det är kusligt tyst omkring mig.

På torsdag är jag hemma igen. Jag hoppas huset står kvar. Eller vänta nu – det gör jag förresten inte alls. Jag skulle inte alls ha mågot emot att jämna det med marken och börja om på nytt. Tänk er, tomma skåp, tomma väggar.

Någon sa att varje sak man har tar tid. Det är nog sant. Med tanke på hur många saker vi har skulle dygnet behöva minst 50 timmar. Och hur mycket av alla pryttlar behöver man? Säckar med kramdjur, tio lådor LP-skivor, skridskor från storlek 24 och uppåt, ljuslyktor till förbannelse och en massa annat som man egentligen inte borde ha kvar. Lite Feng shui skulle nog inte skada hemma hos mig.