Skånskt tempo

Jag har just haft en nära-döden-upplevelse. Jag har lyssnat på radiosportens matchreferat från Rögle-Leksand. Att skåningar inte är världens snabbaste snackare är väl ingen nyhet. Ta då en långsam skåning som är mer intresserad av att dra dåliga gubb-skämt än att referera hockey. "Bättre att vara på is och ha det glatt än att gå i lera och sörja" Typ. Jag skulle kunna göra en lång lista på skämten.
Vad värre var så visste man varken vilket lag som anföll eller vem som just hade gjort mål.
"Där skjuter backen ett skott mot målvakten" Jaha? Vilken back? Vilken målvakt? Och här kommer Rögle på kanten – men Christopher Nilstorp räddar. Eh, Skjuter de mot sin egen målvakt nu? Nähä, det var spelvändning när de berättade om när Janne Huokko hade födelsedag.

Jag svär – jag var SÅ nära sammanbrott flera gånger. Och med Leksandsklackens jubel fick man inte ens en vägledning om det var hemma- eller bortapublik som skrek.
Hade jag vetat att det fanns 400 biljetter kvar i Rögle hade jag tagit bilen ner idag!

Hur som helst var jag sekunder från en ultimat kväll. Västerås var SÅ nära att plocka Malmö på poäng. Brynäs skulle bara klara tre sekunder till mot Mora. Vad händer? Mora kvitterar och Västerås förlorar. Jag blir så trött.
Men Leksand gjorde vad som krävdes och vann med 5-2 borta mot Rögle. Jag får vara nöjd med det.