Dåligt karma

Av , , 2 kommentarer 0

Om någon undrar varför jag inte har skrivit ett ord om Löven-Leksand idag, så beror det helt enkelt på att jag trodde det var dåligt karma att skriva det.
Plötsligt fick jag för mig att Leksand skulle förlora om jag skrev en enda blogg innan matchen idag. Så jag lät bli, för säkerhets skull.

Men nu är ju matchen slut och Leksand vann och jag är nöjd och glad över det.
En annan lövare, eller snarare ex-lövare, såg jag på hockey i Bjästa däremot. Jocke Fagervall kollade KB65-LN91 i Allettan. Inte utan att man funderar vad han gjorde där? Han kanske inte heller har något liv?

2 kommentarer

Gummifetish, någon?

Av , , 1 kommentar 0

Jag var hos tandläkaren och gjorde steg ett i min rotfyllning igår. Hela natten innan låg jag vaken och funderade på hur man tänker när man ska genomgå en hjärtoperation och vet att man har 50/50 chans att överleva?
Jodå, jag insåg att mina odds var bättre än så och att det inte är jämförbart, men ändå. Det där med ångest är knepiga saker.

Jag är i alla fall en erfarenhet rikare. Och jag har dessutom insett att jag inte har någon gummi-fetish! De täckte typ hela munnen med någon sorts gummiduk och hade jag inte tillräcklig panik innan, så fick jag det definitivt då. Folk har de konstigaste böjelser. Det finns de som njuter av att ligga i tandläkarstolar också.
Besides, hur ska man kunna slappna av med händerna när man ligger så bakåtlutad att det känns som man ska glida bakåt, ner från stolen och ut genom fönstret om man släpper handtagen minsta lilla?

Det är inte roligt att bedöva gommen. Det hade å andra sidan säkert varit ännu mindre roligt att ha den obedövad. Nu är det gjort och kvar är bara värken (som var outhärdlig i natt) och en fyllningstid om tre månader. Ja och så en obetald räkning förstås.

Å andra sidan. Hockeyspelaren Erik Gilljam i LN91 fick en puck på käken i söndags. Käken sprack. Tänderna såg också fasligt illa åtgångna ut där han stod med blodet rinnande. Han hade nog hellre gjort en rotfyllning.

1 kommentar

Gainomax

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag är hungrig som bara den men jag har för ont i tänderna för att kunna äta.
Jag behöver näringslösning. Ska det bli Gainomax till lunch?

Bli först att kommentera

Freudianska öron?

Av , , 1 kommentar 0

Julia kom hem från tjesfest i Holmbacka igår natt. Så när hon kom in genom dörren ropade jag som vanligt.

Jag: Hallå!
Julia: Hej!
Jag: Har du haft en bra fest?
Julia: Va?
Jag: Har du haft en bra fest?
Julia: Om jag har rökt hasch??

Alltså. Finns det freudianska "fel-höringar"?

1 kommentar

Larmet går

Av , , 1 kommentar 0

I natt vaknade jag med ett ryck av att något lät väldigt konstigt. Det tjöt, lite avlägset.
Min första tanke var att det var min mans andningsapparat som lät. Ungefär som ett spädbarnslarm som tjuter när barnet slutar andas.

Jag knuffade hårt i maken som visade sig vara vid liv och som febrilt började leta efter sin mobil i sitt näst intill medvetslösa tillstånd. Det var då det slog mig vad som tjöt. Bil-larmet!
Vi har en kompis bil stående här ett par veckor och det var hans bil som nu stod och blinkade och tjöt på vår uppfart.

Vi slängde på oss kläderna och maken sprang ut. Några meter efter kom jag som slagit numret till 112 och var beredd att trycka på gröna luren IFALL det skulle bli något tjafs därute. Man vet ju aldrig om det står någon påtänd rackare därute och vad han är beväpnad med.
Jag noterade tiden också 01.58. Yrkesskada?

Det var helt lugnt därute, men bilen tjöt. Inga tecken på att någon försökt bryta sig in i den så vitt vi kunde se. Vi återvände till sängen.
Jag vet inte fatta vad som satte igång larmet. En katt kan väl inte få igång ett larm?
Man kanske ska hålla ögonen öppna och polisen informerad i alla fall, om det nu är så att det blir en ny vända med påhälsning i bilarna längs vår gata.

1 kommentar

Fluff

Av , , 2 kommentarer 0

80-årskalaset gick fint. Tankningen i Hörnefors gick också fint. När jag hade svängt ut på E4 upptäckte jag att jag skulle behöva tanka någonstans på vägen till Skellefteå och bestämde mig för att minst smärtsamt i kylan borde det vara att tanka så fort som möjligt.

Så i rullat hår, med en chic nät-sjalett i guld och med svart-röd-randiga torgvantar med döskallar på, försökte jag undvika att frysa fast i pump-munstycket medan jag pytsade i 60 liter diesel. Apans kallt var det.
Chauffören med budbilen som stod bredvid och tankade hade ögon stora som tenntallrikar – jag lovar!

När jag tog ur rullarna utanför Lövångers brödbutik utbrast dottern
"Du ser ut som en av bröderna fluff"

Innebär detta att min papiljott-era är över för tid och evighet?

2 kommentarer

Pappiljottkomplott

Av , , 2 kommentarer 0

Har just kastat in några sovsäckar i bilen. Vem vet om man blir stående på vägen till Skellefteå? Det är sjukt kallt!
Men gammvolvon startade i stan i morse utan motorvärmare. Det lär inte chryslern göra.

I ett infall idag fick jag för mig att jag skulle rulla håret inför svärmorskalaset. Det är typ tio år sedan jag hade rullar i håret senast.
Det ser inte klokt ut. Frågan är om det gör det när jag tar ur dem?
Naturligtvis hade inte håret torkat nu heller, så jag tänkte sitta med dem i bilen i 20 mil. Och så ska jag hötta med näven åt andra bilister vid alla rödljus. Och se sträng och ragatig ut.

Eftersom jag dessutom saknar mått och sans just nu och dessutom vill peppa upp alla som tror att de är blekast i världen, så lägger jag dessutom ut bilden i bloggen.
Min man kommer att bli chockad.
Nu ska jag hämta ungar på skolan och dra iväg. Mot Schtaaaan!

2 kommentarer

Ett tecken från himlen

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag är ingen fanatisk semmelätare. Jag brukar klara mig gott på den jag äter på fettisdagen. Men igår snavade jag över en kartong Norrfors-semlor på Ica. Tre stycken. Det måste ha varit ett tecken!
Jag tyckte precis det stod Monica, Julia och Isa på dem.

Så till filmen åt vi semlor. Nu förstår jag inte alls hur jag brukar klara mig med EN om år??

Bli först att kommentera

Avslaget vin och gamla brödkanter

Av , , 1 kommentar 0

Igår tog min man bussen till Skellefteå med minsta sonen för att se hockey och vara på plats idag på morgonen när min svärmor fyller 80 år. Han ska fixa trerättersmiddagen och fikat och hålla ställningarna och vara trevlig med en del släktingar som kommer på besök.
Sofia och Petter var hos sina respektive igår, vilket innebar att jag, Julia och Isa plötsligt blev ensamma hemma.

Förkyld och trött som jag var såg jag genast hämtpizza som ett alternativ. Även om jag var helt sänkt efter jobbet igår, så kunde jag tänka mig att masa mig ut och äta middag, hellre än att laga den.
Så vad skulle vi äta för mat ‘nu när det bara var vi tre hemma’?
Filé Mignon på Silverlaxen?? Oxfilé på Levar Hotell? Hämtpizza? Frasseburgare?

‘Kan vi inte äta löksoppa nångång’ undrar 14-åringen.
‘Det är jätteläge sen vi åt löksoppa’.

Ibland undrar jag om jag gjort något fel med mina barn???

Men okej. Det blev löksoppa med tre sorters gammal kylskåpslök och vitt vin (avslaget och glömt i en flaska sen nyår), gratinerad med rostade brödtärningar (av gamla kanter) och mozarellaost (den var i alla fall färsk). Jag stod där och klyftade lök och fantiserade om att jag var med i något amerikanskt matlagningsprogram. Jag har sett några under mina två sjukdagar.
Julia ville ha vitlöksbruschettas med oliv, tomat och mozarella till soppan. Det löste sig också. Det blev faktiskt fantastiskt gott.
Och så slapp vi höra lillsonen kommentera exakt hur äcklig maten verkade i hans ögon.
Sen lade vi oss alla tre i soffan med täcken och såg film. Det var precis vad vi behövde

1 kommentar

Jag förökar mig!

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag snorar och snörvlar men jag har kravlat mig ur sjuksängen för den här gången, även om jag inte förtar mig. Det är så mycket annat som cirkulerar i skallen just nu i alla fall.
En lite skojig sak är att min journaliststuderande dotter gör praktik på min tidning just nu. Ännu roligare är det att hon fått göra en massa bra jobb, inte minst det om varslen på Volvo. Idag skulle hon iväg ut och göra en VK grattar och hon formligen sprudlade över hur roligt det skulle bli.

Jag var sjuk i tisdags när pressmeddelandet om BU-chef Arne Norbergs avgång kom. BU-chefen och jag har av förklariga skäl haft våra duster. Pressen har ofta det med makthavarna av någon anledning?
Nu var jag sjuk och kunde inte göra jobbet. Istället fick min dotter "ärva" det som nattchefen uttryckte sig.
Jag undrar vad Bu-chefen hade tänkt om han hade vetat att det var min dotter som ringde för intervju?
" Nu förökar de sig så man blir aldrig, aldrig av med dem"

Nä, allvarligt talat. Det är bara att önska honom lycka till hos Rädda Barnen. Det blir spännande att se vem som kommer istället.

Bli först att kommentera