VG+

Vårtecknen haglar över mig. All skit tinar fram. Ett annat säkert tecken är att föräldramöten och utvecklingssamtalen haglar över en. Men nu plötsligt så insåg jag att vi har inte så många utvecklingssamtal alls längre. Vi närmar oss liksom normalen, med bara tre barn i skolan.

I veckan var jag på samtal för min åttondeklassare. Det är inte särskilt mycket att gruva sig för. Hon har MVG i nästan allt. Hon hade till och med fått MVG+ av vissa lärare som tydligen inte tyckte betygskalan räckte till. Vad ska man säga? Tacka Gud för att du har fått gåvan att både älska lärande och ha lätt för det?

Däremot är betygssättningen av MIG på de där samtalen aldrig MVG. Ja inte från hennes mentor då, utan från barnet självt som hävdar att utvecklingssamtalen skulle gå på några minuter som vi inte skulle avhandla så mycket oväsentligt.
Isas mentor är kommunpolitiker. I måndags när jag kom hem från ett rätt så turbulent kommunfullmäktige spände dottern ögonen i mig och sa: Jag vill inte höra ETT ord politik på mitt utvecklingssamtal i morgon!

Jag ansträngde mig så mycket jag kunde och vi avhandlade kommunpolitiken i korridoren på väg in i lärarrummet. Jag fick åtminstone VG+ av rackarungen.