Snor-turkost

Av , , 2 kommentarer 26

Jag tänkte fördriva min hotande förkylning med lite varm-simning och bastu i fredags. Det gick väl inte sådär värst lysande. Natten mot lördag hade jag svinont i halsen och lördagen var jag ganska spak. Jag kände ju ändå att jag hade läget under kontroll så jag handlade färg till matrummet och skulle sätta igång och måla på söndag. 

Natten mot söndag insåg jag att det skulle jag inte alls. Huvudet kändes som en fotboll, halsen ömmade och jag hostade konstant.
Efter att ha gått på halvfart hela söndag, med alvedon som räddare i nöden, och tittat på när min man målade ( inte alls ett dumt drag det där ) så är jag tillbaka i liggläge. Febrig, frusen, huvudvärk och snorig som tusan. Dock med en turkos köksvägg att titta på.
2 kommentarer

plötsligt var jag helt ensam i huset en…

Av , , 2 kommentarer 18

plötsligt var jag helt ensam i huset en lördagkväll! Chockartat tyst. Så hur skulle jag utnyttja tiden bäst? Efter en stunds funderande vid diskbaljan bestämde jag mig för att varken röra tv eller dator. Istället gjorde jag något jag inte gjort på flera år -jag satte mig vid pianot! Oj vad sjukt kul det var att spela igen. Jag grävde fram mina gamla nothäften med Slade, Elton John, Jesus Christ Superstar, Smokie …you name it! När Isa kom hemplockade hon fram gitarren så nu tycker hon vi ska jamma på kvällarna. Hon undrade varför jag inte spelar oftare. Ja, säg det? Pianot står i samma rum som Tv:n som sällan är oanvänd och man prioriterar väl helt enkelt andra saker övrig tid. Jag tror jag ska ändra på det.

2 kommentarer

Våld är underskattat

Av , , Bli först att kommentera 29

Handling: Väninnan ska ta bilen till jobbet denna fredag, för att snabbt ta sig till Nordmaling och ett besök hos mig ikväll. Hon har denna kalla morgon gått ut för att peta igång gammvolvon. Och vi vet ju alla hur det är med bilar….

Sms-trafik i morse klockan 06.14
 
Vänninan skriver: Här startar bilen, men fläkten är död. Jag får ta bussen och blir sen. Jag hatar bilar!
Monica skriver: Har du provat att sparka under handskfacket? Inifrån alltså. Fläktmotorn sitter där. Vår gick igång så. Ibland kan den glappa på äldre Volvo. Tips från min bror!
Vänninan skriver: Jag ska borsta tänderna och gå ut och prova!
Monica skriver: Se till att du sparkar under och uppåt mot handskfacket. Vill minnas att jag smällde till själva handskfacket underifrån ganska rejält några gånger. Bryt inte foten bara!
 
Tio minuter senare.
Vänninan skriver: Det funkade! Jag åker nu!
 
Min lillebror borde vara stolt över mig! Jag är inte helt obildbar på mekanikersidan! Den mer fysiska delen alltså.
 
Dagens lärdom: Att sparka på saker som inte funkar är underskattat!
 
 
Bli först att kommentera

Varför klaga?

Av , , 1 kommentar 14

Tre timmar snöskottning. En timme simning. Tre timmar 60-årskalas. Vi kan säga att det gick jämnt upp.

Chryslern har nu tagit ledigt och vill inte gå alls. Och för att lillebror ska kunna byta filter i dieselpumpen åt mig så skulle jag behövt blåsa  bort 800 kubikmeter snö.
Det där upptäckte vi lagom till vi skulle ut med bilen idag och jag var inte på humör efter all skottning, som nu fortsatte för att vi skulle kunna ta oss in i reservbilen.
 
En olycka kommer sällan ensam. Reservbilen, aka Guldvolvon, vägrade plötsligt starta. Batteriet var totalt dött. Alltså fick vi skotta fram huven och kabla igång den från Chrylserbatteriet. När min man skulle köra ut den, körde han fast. Ny skottning och äntligen kom vi iväg.
Som kronan på verket hade värmen helt lagt av i den, lagom till det blir 20 minusgrader. Liksom vindrutetorkaren på passagerarsidan. Plus uppskattningvis hundra saker till som jag morrar över just nu.
 
But hey..vi är alla friska och ingen svälter. Så varför klaga?
1 kommentar

Snötankar

Av , , 1 kommentar 16

Jag är knappast ensam om att ha skottat snö i timmar idag. Anton och jag gjorde en attack för att få ut bilen när han skulle till ishallen. Kompakt drevsnö. Den såg lätt ut, men skenet bedrog. Det stod bilar lite varstans på gatorna, fast i djupsnön. Alltså vågade jag inte chansa med risk att köra fast på gatan. Jag skottade en bilgång från gararageutfarten ut till korsningen och den större vägen som var plogad. Jag var långt ifrån säker på att ta mig ut från parkeringen på Norrskenshallen när jag släppt av gossarna.

 När jag skulle köra in på gården hemma, via min lilla skottade ränna på gatan, hade plogbilen varit ute. Plogkanten gick upp till höften på mig. Jag höll knappt på att ta mig över för att hämta snösläden och ytterligare en timmes skottning.
 
När jag höll på som bäst ( eller värst, välj själva) kom jag att tänka på min mamma. Som ensamstående fembarnsmamma måste hon ha gråtit blod när det blev sånt här väder. Denna långa garageinfart att handskotta när hon kom från jobbet och hade middag, läxläsning, tvätt och disk att ta hand om.
 
Jag kom också att tänka på en av våra grannar som hade snöslunga på den tiden. Det här var en vinter när det kom förbannat mycket snö och jag svor högljutt över snöfallet när han passerade på gatan utanför.
”Du kan vara glad att du har så lång infart” sa han.
”Varför det?” undrade jag.
”Jag som har så kort infart har så lite plats på sidorna att lägga all snö på när snöslungan kastar upp den” svarade han.
Jag funderade på om han var riktigt klok. Sen insåg jag att alla har sina egna problem att tänka på.
1 kommentar

Svärmorsdrömmar

Av , , Bli först att kommentera 20

Vissa dagar får man absolut ingenting gjort fast man håller på med något hela tiden. Jäkligt konstigt. Idag var en sån dag. Vart tar tiden vägen?

Jag har mest varit social. Pladdrat, lyssnat, pladdrat lite till och lyssnat igen.
Jag pratade med stordottern på datorn och fick en liten uppdatering på livet i storstan. Och på presumtiva svärsöner, vars egenskaper jag har omvärderat med tiden.
 
Tänk vilka visioner man hade om dem när döttrarna var små. Händiga jämställda män med en aldrig sinande energi och intressen som passade familjen.
Numera är det inget krav att de ska älska hockey, kunna bygga altaner och reparera min bil. Jag nöjer mig med att de är snälla med min dotter, inte hamnar i fyllcell efter krogsvängarna, vet skillnaden på dag och natt och inte sniffar kokain.
Börjar jag bli desillusionerad??
Bli först att kommentera

Bondmoran

Av , , 1 kommentar 24

Jag hade tänkt simma idag, men efter att ha skottat loss en kompakt, hopkörd plogkant så kändes det som att jag hade gjort mitt pass redan. Faktum är att svetten rent rann när jag kom in. Medan jag slet med snön därute kände jag mig som någon bondmora från 1800 kallt, om än med en modernare snösläde.

Inne jäste degen till råglimporna och långkoket med lammgrytan och rotsaker puttrade på spisen. Den ultimata romantiserade bilden , fjärran från svält, löss och nödår.
Jag vet, det låter som jag har fått en knäpp, men jag jobbar mindre för närvarande och då har jag energi över till lite annat också. Som att rosta egen musli. Och sy fler nya gardiner. Kanske gick jag till överdrift när jag började leta mönster för att sy mig ett par vetetofflor?
 
Vissa av barnen börjar bli bekymrade. Inte minst suktar de efter luftiga rostfrallor fjärran från kruskakli och grahamsmjöl. Jag undrar vad de säger när fredagschipsen är utbytta mot hemrostade kikärtor med vitlök??
 
Om de har tur kanske jag har ledsnat innan helgen.
1 kommentar

Vetekuddar och Getinghov

Av , , 1 kommentar 15

Vetekuddar är en fantastisk uppfinning. Vi kom nyss hem från sonens bortamatch mot Järved – en match som spelas på uterinken Getinghov. Det är en fin anläggning , men det går förbaske mig aldrig att klä sig så att man håller sig helt varm under de där timmarna utomhus. Ännu värre är det för spelarna som visserligen håller sig igång med åkningen, men om man är målvakt så kan det lätt bli lite kyligt om fötterna i målvaktsskridskorna. Det går nämligen inte att få in en extra strumpa i dem.

Det gick bra fram till början av tredje perioden, sen hade Antons tår domnat bort i de tolv minusgraderna. Väl hemma igen värmde jag vetekuddarna och stoppade in dem på fötterna under  hans täcketoch det gick fort att få upp värmen igen. Han somnade som en stock på några minuter.
Man blir ganska trött av kyla och friskluft också.
 
Nu har lugnet lägrat sig. Jag sitter med fötterna på andra vetekudden, Isas kompis sover här en natt till, storson och flickvän har åkt hem till stan. Alla har lagt sig trots att klockan inte ens är elva. Jag läser ikapp Leksandsreferat efter storvinsten mot Sundsvall med 6-0  ikväll. En match jag hade tänkt se på plats. Än en gång är det bevisat. De vinner så länge jag håller mig borta från deras bortamatcher!
 
1 kommentar

I olag med tiden

Av , , Bli först att kommentera 16

Livet pågår för fullt. Förmodligen ganska ointressant för er andra tänker jag. Det är vanlig vardag. Det som mer och mer har slagit mig senaste tiden är att det finns så många saker i ens vardag som är så härligt.
Fredag tillbringades med kalas för systersonen Måns som fyllde år, följt av Antons hockeymatch där LN91 vann över Modo med 2-1 i en rafflande match och slutligen inspelade Leksand-Mora där vi firade nya triumfer. Jag somnade lycklig. Jag kräver inte mer än så.

 Idag har jag strukit nysydda gardiner till vardagsrummet, bakat mitt dagliga bröd, simmat en timme, rensat lite lådor, länsat Dubonnetflaskan och sovit middag framför Timrå-Skellefteå. Ja förutom att jag åt en fantastisk middag som min man lagat, med Hörnsjö-nöt, potatisgratäng och kantarellsås. Sen sov jag en timme till framför Frölunda-Modo och vaknade pigg som en lärka vid åttatiden.
Alltså hade jag lite energi till att göra klart i vardagsrummet, flytta om lite kartonger, städa undan i köket och renbädda några sängar. Jag är lite i olag med tiden tror jag.
 
Det är vi nog förresten fler som är.
Storsonen kom just hem från jobb, Julia och Pernilla kom just från kalas i Sunnansjö och Anton och kompis kom hem tidigare från ungdomsgården eftersom de har match i Järved i morgon kväll och obönhörligen ska sova en bra natt innan dess!
Isa och hennes kompis går nu in på sin fjortonde film senaste dygnet. De och två andra tjejer har haft filmnatt här i natt och kom hålögda upp ur källarhålan med vidgade pupiller lagom till middag. Jag gissar att de sover gott snart också.
 
Själv känner jag mig fortfarande oroväckande pigg efter allt slumrande i soffan, men tänker ändå göra ett försök med ryggläge i min säng som inte längre är klädd i tomtelakan.
Nu kommer våren!
Bli först att kommentera

Körkortslös

Av , , 1 kommentar 30

Igår skulle jag hämta ut medicin på Apoteket. Då måste man som bekant visa legitimation numera. Så jag halade upp plånboken för att ta fram körkortet – som plötsligt var spårlöst försvunnet! Jag vände upp hela plånkan och slet ut vartenda kort, men inte hjälpte det. Körkortet var spårlöst försvunnet. Och det har ju alltid sin bestämda plats i plånboken.

Nu fick jag panik. Det var helt svart. När hade jag det senast? Sist jag kunde erinra mig att jag hade haft upp det var när jag blev stoppad i en poliskontroll i Övik i början av december. Jag fick blåsa och visa körkort, men jag vet att jag fick tillbaka det. När när när hade jag det sen??
Efter en stunds funderande kom jag på att jag beställde en del julklappsböcker på Internet och då ska man ju ha legitimation med sig för att hämta ut paketen. Jag borde alltså ha skickat mitt körkort med antingen min man eller något av barnen.
 
Så jag ringde min man som sa att han absolut inte hade det, men att han skulle kolla för säkerhets skull. Så ringde jag barnen som inte heller hade mitt körkort. Jag hade ett vagt minne av att Petter hade haft det, men att han lagt det på bordet vid min dator sen. Och nu började jag misstänka att jag kanske slängt det i pappersinsamlingen eller något annat i min stora kontorsröjning innan jul. Det är ju lite besvärligare att kontrollera.
 
Tre timmar senare ringde min man. Jo, det låg visst i hans plånbok men han hade inget minne av hur det kunde ha hamnat där. Det låg ovanpå hans körkort i den där plastfickan. Jag undrar om han har legitimerat sig med det??
Den som var mest upprörd var förstås den nybakade körkortsinnehavaren i huset.
”Du menar att du har kört bil utan att ha körkort med dig i en hel månad????”
Ja, det verkar inte bättre. Kan man hänvisa till att ha handlat i ”god tro”?
1 kommentar