Monica Lundqvist - I nöd och lust

Sysselsättning: journalist
Bloggar om: livet som hockeytokig fembarnsmamma i 180 knyck
Ålder: 50
Bor: Nordmaling
Familj: gift med Pär som jag har barnen Sofia 26, Petter 24, Julia 21, Isa 19 och Anton 17 tillsammans med.
Utbildning: förskollärarlinjen. Guld värd i livet och i mina egna försök till barnuppfostran.
Dröm: jämlikhet
Bästa egenskapen: nyfiken och öppen för nya och gamla tankar.
Sämsta egenskapen: tidsoptimist och dålig förlorare.
Husdjur: hjärnspöken som rymmer ibland. Garanterat allergifria.
Bil: Chrysler Voyager. Tills jag hittar en Corvette med plats för fem barn.
Intressen: hockey i allmänhet och Leksand i synnerhet, sport och gammal god hårdrock.
Senast lästa bok: Ödelagd
Bästa maträtten: grekisk sallad och pita gyros
Bästa minne: måste bli mina fem förlossningar. I en salig mix.
Valspråk: A clean house is a sign of a wasted life.
 

Vanliga etiketter

» Visa alla etiketter

Kategorier

Miljö (1)

Dubbla domedagar

Det var inte direkt klackarna i taket på övervåningen där jag fick sitta vid lill-TV:n och se Leksand få däng av ett mycket tungt och smart spelande Rögle. Jag avreagerade mig med dammsugning i pauserna, för jag orkade inte höra mer på Wikegård. Jag tycker det är fantastiskt att man ”gnäller” på att det är lite folk, när det är vargavinter i Leksand och nästan 5000 pers på läktaren en tisdag i december i Allsvenskan. Men hallå – hur ser det ut i Elitserien??
Nu tog kommentatorerna tillbaka det i slutet av matchen men då var jag redan så irriterad på att allt tydligen var fel i Leksand denna kväll.

Jag orkade inte ens höra på slutintervjuerna utan gick ner för att bli lite upplivad. Eller inte.
För om det var begravningsstämning uppe hos mig, så var det domedagsläge på bottenvåningen. Där sopade Modo just in sitt 3-1-mål i öppen kasse mot Skellefteå på bortaplan. Tre mycket tystlåtna män i varierande ålder blev vittne till katastrofen. Två av dem fick avreagera sig på spanskaläxan.
 
Som grädde på moset kliar det i min hals och jag har ont i kroppen. Mjukbrödet är slut, det är 100 minusgrader ute och jag bröt just av en nagel. Livet är hårt just nu.
Det var bättre förr.

Kommentarer

+ Skriv kommentar Skriv kommentar

Skriv kommentar

Prenumerera på kommentarer via RSS