Jag såg på nyheterna att man i Stockholm vill börja sända begravningar via internet. När mormor begravdes för två år sedan gjorde vi precis det. Vi kopplade upp min dator med webkamera i Missionskyrkan i Vännäs för att min brorsdotter som då befann sig i Australien skulle kunna ”vara med” under begravningsgudstjänsten.
Man skulle ju kunna tänka sig att man var lite skeptisk från kyrkans sida, men det var precis tvärtom. Alla var enormt hjälpsamma för att vi skulle få tekniken att fungera. Pastor Ingemar Holmquist vände sig mot webkameran och välkomnade brorsdottern i inledningen och höll en fantastiskt bra gudstjänst, inte minst för mormors många barnbarnsbarn som var med och som jag tror fick med sig en ”bra” bild av detta så sorgliga avskedstagande.
Visst förstår jag att människor kan vara skeptiska till internetsända begravningar, men det är ju inte så att vem som helst kommer att ha tillgång till vilken begravning som helst. För många äldre kan det här alternativet innebära att man kan delta även om man inte orkar eller kan åka till kyrkan. Eller som i brorsdotterns fall när man inte har möjlighet att ta sig hem. Redan idag sänds ju gudstjänster i TV så vad är skillnaden?
Dessutom är det är ju inte så att man zoomar in folk i bänkraderna. Jag gissar att man gör som vi gjorde och sätter en fast kamera riktad mot officiant och kista. Alternativt en helvy bakifrån lokalen.
De som ändå vill och kan gå på begravningen kommer att göra det ändå. Jag har svårt att tro att det blir ett hinder, jag ser faktiskt nästan bara möjligheter.
Det enda jag kan tänka mig kan bli lite knepigt är om den avlidne har relationer som borde vara välkomna, men som inte känner sig välkomna av släkten på en begravning. Ett oäkta barn, en älskare, barn från en tidigare relation, en ungdomskärlek, en nära vän som aldrig blivit accepterad, ja typ sånt. Ska de kunna begära, via begravningsbyrån, att få se sändningen?
Jag är ju av den åsikten att man måste tillvarata den avlidnes intressen i alla lägen, inte sin egna som anhörig. Men efter mina år med att göra dödsannonser vet jag att det är långt ifrån alla som tänker så. Jag har sett så många anhörig-bråk på andra sidan skrivbordet på kontoret. Sorg gör en kanske inte alltid tillräknelig.
Där är vita arkivet bra om man inte hunnit prata med sina anhöriga. Själv tänker jag inte kräva att folk reser land och rike runt för att övervara min begravning. De som vill kommer, de som vill delta via internet får göra det om det finns möjlighet.
Senaste kommentarerna