Klonkad

Vilken tur att syrran är sjuksköterska och storsonen snart färdig sjukgymnast! Man hade liksom hela kompetensen vid köksbordet plötsligt. Men en axel som dragits ur led och ”klonkat tillbaka” är det inte mycket att göra något åt. Och det gör ont. Det blev stillsamma aktiviteter igår. Det vill säga inga alls.
Nattsömnen har varit hackad för både honom och mig. För honom för att han haft ont och för mig eftersom jag vaknat av hans jämrande i sömn varje gång han rört sig i sängen. Han är rejält öm och svullen.

I ett försök att peppa honom påpekade jag att det faktiskt är väldigt tur i oturen att hockeysäsongen är slut för hans del och att han ändå inte skulle åka några skidor på ett par dagar. Han kontrade med att det var åt h-vete för han har friluftsdag på torsdag och dessutom har han ju både idrott och friskvård i morgon. När jag frågade vad de skulle göra på idrottslektionen som han missade sken han dock upp en aning.

”Just ja, jag tror vi har dans i veckan!”