Spanskan och hinduerna

Av , , Bli först att kommentera 17

Från mobilen

Jag är sjukt glad åt att Isa har praktik på biblioteket den här veckan. Det innebär nämligen att hon med stor entusiasm tog sig an lillebrors och kusinens spanskagrammatik inför onsdagens prov.
 Alltså behövde jag endast vara expert på hinduismen som de har prov på i morgon! Kan det finnas något mer tvingande allmänbildande än att förhöra barn?
Visste ni att det finns miljontals gudar i denna världsreligion? Vem har räknat undrar jag.?
 
För övrigt hade de snitsat till rubrikerna i religionsboken.
Eller vad sägs om "Livets mening – att slippa leva" ?
Eller "Är du fattig? -Skyll dig själv".
Intressanta tolkningar av hinduismen.

Att rå sig själv

Av , , Bli först att kommentera 19


Två timmars egentid när storsonens TBS slog Ersboda i innebandytvåan. Lyx.

07.30 Kollar motorvärmaren och dukar frukost
08.00 Packar ut i bilen
08.05 Julia yrvaken i köket undrar om hon också kan åka med till Umeå eftersom hon ska på klassfest sen.
08.15 Jag får ett psykbryt på att vi ska vara iväg om fem minuter och Anton såsar på och letar kvitton och hörlurar.
08.20 Jag får ett nytt psykbryt när Anton sätter sig i bilen utan att ha packat med sig det han MÅSTE ha med sig, nämligen domarväskan.
08.25 Petter, Julia och Anton bänkade i bilen och vi är på väg.
08.27 Jag får mitt tredje psykbryt när min man kör fel redan efter en minut. Sen är jag åkrädd i en timme!
08.45 Anländer Torrböle och plockar upp Antons kompis som ska döma hockey med Anton i stan.
09.20 Släpper av Petter utanför Elofssonhallen på Röbäck. Han har samling inför sin innebandymatch.
09.35 Anländer Ersboda för race på Coop Forum och Myrorna medan vi droppar killarna på Stadium.
10.25 Hämtar Anton med kompis på Stadium.
10.40 Hämtar Isa i hennes lägenhet på Haga.
10.45 Släpper av Anton o kompis utanför Noliahallarna för match.
10.50 Släpper av Julia på stan och avtalar att ev ta hem lite saker på eftermiddagen och åker sen mot Röbäck.
11.00 Ser Petters innebandymatch med blek make och Isa. Vinst! Skönt att koppla bort allt!
12.55 Petter och två lagkompisar vill åka med från Elofssonhallen.
13.06 Får Sms från Anton att hans match är klar.
13.10 Skjutsar Lagkompis 1 till Domarvägen på Teg.
13.20 Släpper av Lagkompis 2 på Norra Majorsgatan på Haga.
13.25 Hämtar Anton och Kompis på Noliahallen.
13.30 Åker för att äta lunch med familj och extrabarn på Pizzeria Lovely.
14.08 Får meddelande om att Antons match på söndag är inställd och smsar svar.
14.20 Lämnar Anton och kompis på stan för att de ska byta Antons hörlurar.
14.30 Parkerar hemma hos Petter på Strombergs väg och pussel- lastar bilen med mattor, fåtölj, bord, etc  som ska hem.  Maken skruvar på ett nytt styre på Petters cykel och lagar handbromsen, medan Petter duschar efter matchen.
15.15 Färdigpackat och lämnar förrådsnyckel och verktyg till Petter som har ändrat sig och nu vill åka med hem till Nordmaling om det finns plats. Självklart. Får bara packa om lite…
15.25 Ringer Julia för att meddela att bilen går hem om hon ska skicka hem något hon inte vill släpa med sig på krogen.
15.30 Hämtar Isas kompis på Solvändan på Haga, eftersom hon vill åka med till Nordmaling. Hämtar Isas packning och trycker in det i bilen bland hockeytrunkar och möbler.
15.40 Plockar upp Anton med kompis på Stadium för fortsatt färd hemåt.
16.30 Släpper av Antons kompis hemma i Torrböle efter en vådlig färd genom drevsnö på Hössjö-slätten.
16.45 Kör nästan fast efter Gräsmyrsvägen i höjd med Brattfors, där det ser om möjligt ännu värre ut.
16.53 Tar oss in på en snöig garageinfart och är Äntligen hemma!

På kvällen pratar jag med en bekant som hör att jag varit i stan denna lördag.
” Åh, har du varit i Umeå? Vilken lyx att få åka själv till stan när man inte har några småbarn att passa och bara får rå sig själv”.

Yeah! Right!



Men så slår det mig plötsligt att Antons bortamatch mot Härnösand är inställd och att jag inte behöver ställa någon klocka på söndag morgon. Jag får sova ut! Jag kan hasa omkring i morgonrock till tolv om jag vill!  Den eufori jag känner är jämförbar med att vinna 25000 på triss!
Och nu är jag glad att jag i alla fall inte behöver kliva upp och passa småbarn! De stora sover nämligen längre än jag!

Vintervisdom

Av , , Bli först att kommentera 19

I somras satt min man och delade med sig av sina förväntningar inför vintern.
Maken: Jag vill verkligen inte ha vinter. Jag hatar kyla.
Anton: Jag längtar till vintern. Till snön.
Maken: Det gör INTE jag. Jag hatar snö.
Anton: Jag längtar efter att få åka skidor igen!
Maken: Jag hatar vintern.
Anton: Pappa, du borde verkligen skaffa dig en vinterhobby så du har något att längta till.

Kan man kombinera det där och börja se snöskottning som en vinterhobby tro?

Snorgruppering

Av , , 2 kommentarer 18

 

Det råder undantagstillstånd i huset. Resten av den hemmavarande familjen har däckat i olika influensaliknande sjukdomstillstånd. Julia inledde med halsont, hög feber och gick vidare till hosta och snor förra veckan. Den går numera under benämningen Snorgrupp A.

Dagen efter kom min man hem , fullproppad med alvedon för att överleva dagen på jobbet. Några timmar senare låg han i 40 graders feber, med ledvärk och en fruktansvärd huvudvärk. Inte ett uns av traditionell förkylning, inte ett spår av hosta. Den modellen går nu under benämningen Snorgrupp B.
Julia är på benen igen om är slak och snorig. Maken däremot har fortfarande huvudvärk och är efter fyra dygn med 40 graders feber av förklarliga skäl helt under isen.

I söndags var det Antons tur. Efter hockeymatch och domaruppdrag i Umeå så rasade han ihop på kvällen. Men han tycks ha fått en egen variant. En Snorgrupp AB. Han har haft ont i kroppen, huvudvärk, hostat och snorat med hög feber. En riktig mix av alla usla egenskaper alltså.

Själv har jag en egen variant. Snorgrupp 0 (Noll). Av den finns det två varianter som jag pendlar mellan. Snorgrupp 0 positiv är de dagar jag känner mig på topp och kan bortse från att huset är fullt av folk, snorpapper, medicinburkar, termometrar och ett ständigt brus från TV:n.
Snorgrupp 0 negativ är de dagar jag har ont i kroppen, småont i halsen, en begynnande huvudvärk men faktiskt inte blir sjuk ändå. De där dagarna är värst, för då går jag omkring och biter ihop så käkarna knakar, för att inte explodera titt som tätt. Vilket jag ändå gör mellan varven.

Nu återstår att se vilket virke Isa och Petter är gjorda av. Om de är 0+ eller om de också ska rasa ner i bokstavskombinationerna nu när de varit hemma i smitthärden. Peppar, peppar och så vidare.  Ibland är det inte så dumt att vara en positiv nolla.

Företagsklimat

Av , , 3 kommentarer 21

Jag funderar på att starta ett nytt företag. Jag har ruvat lite på den här idén under vintern och kommit till slutsatsen att det måste finnas en enorm efterfrågan. För dagar som idag, när man tittar ut och inser att man hellre skulle ha tittat in, då borde det ha funnits någon form av behandling.  Jag ska bedriva snöterapi.

Ni vet ju hur ett vaccin funkar. Man tar lite av de där obehagliga bakterierna och tillsätter en lagom dos i kroppen så att den kör igång och bildar antikroppar. Ungefär så tänker jag mig att snöterapin ska fungera. Jag låter helt enkelt folk komma till min mottagning här på garageinfarten och ta del av snön i lite lagom mängd.
Det kommer att fungera ungefär som fanatikerna säger att det funkar med motion. Till slut kan man inte vara utan! Tänk dig att du tittar ut en dag som idag. Vilka känslor väcks? Hopplöshet. Leda. Irritation. Frustration. Aggression. Du lovar dig själv att inte EN vinter till ska du bo kvar i det här inverterade helveteshålet.
 Tillsammans tar vi oss an Det vita oändliga.
Behandlingen sker i fyra steg. Chockfasen är du redan i när du kommer hit. En förlamande känsla av att livet är slut. Det här kommer aldrig att gå. Kanske hamnar du i förnekelse. Tänker att det här inte är sant, det kan inte ha snöat 30 cm i natt.  Och ändå har plogbilen inte ens varit ute och kört upp en meterhög plogkant. Jag låter den här fasen läka ut medan du stirrar på min snö. Snömediterar.
 
Därefter går vi in i motreaktionsfasen. Du inser att du inte kan sitta overksam. Du letar efter en mening med snön. . Du frågar dig VARFÖR.  Här kan jag vara till hjälp och ledsaga dig genom snöns användningsområden. Jag kan få dig att inse att det verkligen inte finns några. Att det här helt enkelt är ett vansinne utan motstycke och att du inte kan göra ett enda skit åt det om du ska bo kvar! När du har sett min gård kommer det genast att kännas bättre. Du inser att din egen infart är rena barnleken i jämförelse.
I bearbetningsfasen kan du börja se framåt. Det blir vår. Snö smälter. Innan dess får man härda ut. Bästa sättet är att ta makten över situationen och dina känslor. Var inte rädd.  Ge dig på snön. Ge igen. Greppa en spade och banka skiten ur den. Vräka den åt sidan. Gläds åt när plogbilen frustar fram och hårdpackar flingorna till ett massivt snöskred just när du ska ut med bilen. Nu är du på G. Ingen, jag upprepar INGEN snö ska få dig ur balans. I slutet av behandlingen i den här fasen kommer du att känna att ditt mående förändrats väsentligt. Maktlösheten har bytts till ilska, som sedan omvandlas till muskelkraft
Det här renderar i en rejäl dos endorfiner när du ser slutet på eländet. I nyorienteringsfasen skapar vi tillsammans ett sunt förhållningssätt till snön. Vi lär oss hata på en lagom nivå. Vi anpassar oss till vintern.
 
Kursmaterial är boken ”Fröken Lundqvists känsla för snö” där du får lära dig allt om alla olika snösorter. Du får en inblick i när det snöar ( typ jämt) hur det snöar ( typ alldeles för mycket) och lite kring de undantag som råder kring snö. Lex ap-kallt till exempel. Det innebär att det normalt inte snöar när det är – 20 grader, men att det uppenbarligen är ett väderförhållande som plötsligt ändrats i vinter.
Antalet kurstillfällen beror på mängden snö. Jag skulle tippa på att vi kan köra dygnet runt i sex månader.

Vad händer då vid nästa snöfall? Jo, det kommer förmodligen att kännas exakt likadant. Du kommer att få ett återfall. Och då finns jag där med min snöterapi igen, det är det som gör det hela så genialt.
Efter upprepad behandling är förhoppningen att du kommit ett steg längre i din utveckling. Du har hittat ett sätt att hantera snön. Du har installerat elslingor under din garageinfart. Du har kanske byggt tak över din gård. Bokat en halvårsresa till Thailand. Eller så har du gått den smala vägen och kan inte få nog av snö. Du kanske har köpt ett par skidor. Börjat bygga bivacker på gräsmattan. Oavsett vad så kommer du aldrig mer att se en plogbil utan att tänka ”jag kan kontrollera min snöaggression”.

I svårare fall kan medicinering bli nödvändigt. Choklad, konjak och saltlakrits har samtliga visat sig ha utmärkta dämpande substanser för just den här typen av åkomma. Vid lindrigare symptom kan det räcka med en äggtoddy.

Plötsligt händer det

Av , , 11 kommentarer 37

Plötsligt händer det, som de säger i Svenska spels reklam. Och att jag börjar blogga igen måste väl vara jämförbart med en Lotto-vinst för er? Det kan väl inte vara det minsta förmätet att se det så?

Som om ingenting har hänt dyker jag upp här igen lagom till Alla hjärtans dag. Och rent krasst skulle jag ju kunna säga att det är precis så. Ingenting HAR hänt sen sist. För lite så känns det ju när vardagen snurrar på. Inget märkvärdigt har hänt.

Men Livet pågår. Då händer det en jädra massa på ett halvår. Märkvärdiga saker också faktiskt. Ledsamma saker, som att min svärmor lämnade oss i höstas.
Glada saker som att dottern äntligen har köpt lägenhet i Stockholm och att sonen har tagit sin sjukgymnastexamen.
Kalkylerade saker som att Leksand med största sannolikhet tar sig till kvalserien. Otippade saker som att det plötsligt dök upp en intressent till titeln svärson i nyårshelgen.
Och plötsligt så fick jag lite lust att skriva igen. Jag har haft förmånen att träffa så många snälla människor som säger att de saknar mitt bloggande.

Så nu kör vi så det ryker tycker jag. Det här kan bli ett hur spännande år som helst! Jag har nämligen just gått in i mitt sista år som ung och lovande. Nästa gång fyller jag 50. Ni fattar vad det kan innebära?
Livskris grand mal? Jag kanske börjar klä mig i leopard och blondera håret? Drar iväg till Gambia och dansar ? Åker till ett indiskt tempel för att hitta mig själv?
Eller så blir jag vid min läst och fortsätter att röra runt i havregrynsgröten varje morgon?
Den som lever får se. Och ni med. I´m back!