Ready for takeoff. Flight xxx to Malaga. Allt har funkat otroligt smidigt. Nu blir det fyra sovtimmar innan vi landar i solen. Alla fem damerna är på strålande humör. Livet leker liksom.

Den rosa tiden är här! Kungsträdgården är som mest bedårande just den här veckan när alla träden blommar. Jag tycker Jag matchade fint! Efter ett glas vin i solen sitter Jag och min färgglada väninna( i bakgrunden ) på centralen och väntar på Arlandabussen för att sammanstråla och ladda upp. Splendid är ordet!

Solen skiner och knopparna spricker upp i rasande fart här nere nu. Frukost ska intas i solen i utemöblerna på innergården minsann! Igår promenerade jag runt i fyra timmar och gick gator jag aldrig gått, innan jag mötte upp min kompis inne i stan. Då hade det mulnat på så ett stort glas varm choklad på favoritfik på Odengatan satt fint. Lite vemodigt eftersom jag senast var där i sällskap med Eva som dog i cancer ett halvår senare. Ett stort glas varm mjölk och en liten chokladboll som man får smälta ner i den heta mjölken till lagom styrka var en perfekt hyllning till Eva som verkligen kändes närvarande just där och då. Sen mötte jag upp dottern som jobbar i närheten där, gick förbi mitt gamla jobb ett par kvarter bort och tog den välbekanta tunnelbanan från Odenplan. Det känns så märkligt att det här var min vardag en gång i tiden. Alla gånger man sprungit i den korta trappan från perrongen. Vi strosade hem i duggregn genom Sundbyberg och köpte med oss en fantastisk pita gyros på väg hem.Middag i kartong i soffan framför Vem vet mest, Livet efter utöya och sen Fråga Olle-dokumentären om porrfilmsinspelning. I sanning en blandad meny. Idag ska jag träffa barndomsväninnan på stan och sen Ska vi möta upp min kompis från Umeå för gemensam middag. Det blir vår inledning på tantresan som går av stapeln imorgon.

Min dotter har onekligen en del intressanta hushållsredskap i sin ägo. Min väninna blev förtjust i korkskruven men insåg snabbt att den , precis som andra liknande föremål, "lovar runt och håller tunt " Jag läser roman vid frukostbordet och tuggar på stenugnsbakat surdegsbröd med nötter och aprikoser. Idag tänkte vi gå in till stan efter en förmiddag i Sundbyberg som verkligen är en trivsam plats att vara på. Här har Inte en galleria fått fäste än, det ser ut som ett centrum gjorde när Jag var liten och affärerna fortfarande låg med egna dörrar längs gatan. Jag skulle lätt kunna flytta hit! Dagens uppdrag är att köpa en tunn kofta och hitta den perfekta cykelvägen till Vasastan , eftersom stordottern ska börja cykla till jobbet. Det känns som ett helt lagom uppdrag att utföra idag!

Det vore trevligt att bo någonstans där gräsmattorna ser ut såhär samtidigt som Jag fortfarande måste pulsa i snö på min egen! Promenerade runt i Sundbyberg och Duvbo med min kära väninna i fem timmar. Det är lite av en lyxsysselsättning att bara kunna gå runt utan mål och titta på alla vackra hus och trädgårdar. Sju kyrkor och en kyrkogård senare lagade vi mat ihop i stordotterns lägenhet och tillbringade kvällen i hennes soffa.

Nu Ska tanten ut och flyga. Efter en logistikdag i stan med lift in med väninna, lån av hennes bil, transport av cykel och sedan också barn till Midgård, avslutade jag med avskedslunch med väninnan och återlämnade bilen. Jag känner mig som en hundraåring när jag inte ens vet hur alla dessa incheckningar fungerar numera, men det pep minsann i telefonen av sms-incheckningen och det funkade fint att dra sitt flygkort också. Teknikens under. Nu ska jag trycka in öronpropparna som utjämnar trycket och se om de är så bra som folk påstår. Tänk om jag inte ens får ont i öronen av en flygtur vid lågtryck?

Igår tillbringade jag första halvan av dagen med att leta efter en Windows 7-skiva som min man behövde för en ominstallation på sin dator. Dessutom letade jag hans två badmintonracket som han inte heller hittade och som fortfarande är helt försvunna sedan nyårsafton.  
Jag tillbringade timmar åt att svära i tysthet över hur sjukt dålig ordning han har på sina saker och på hur förbannat mycket tid som går åt till att leta sånt han inte vet var han har lagt.

Straffet kom direkt och precist med klinisk precision.

Jag fick nämligen tillbringa tre timmar efter att leta min svarta väska, där mina solglasögon ligger. Den som inte har använts sedan jag var i Grekland i september och som jag med all säkerhet har lagt på ett bra ställe. Jag vet bara inte var. Den är fortfarande borta.
Jag säger som min syster sa en gång när hon ägnat hela dagen åt att leta diverse saker  hemma.
 ” Det borde vara i lag förbjudet för en slarver att gifta sig med en slarva”.

Jag säger som Gert Fylking. Äntligen! Jag har ägnat min lördagkväll åt fylla. Eller snarare ATT fylla i. Men nu är årsbokslutet klart och deklarationen inlämnad och det är alla tiders rekord att jag har gjort det så här långt innan deadline. Det fanns naturligtvis ett skäl till det också. Jag hade kniven på strupen precis som vanligt.
Men det är ju för den skull inte mindre skönt att ha det bortgjort, tvärtom!

Nu luktar här popcorn, filmen är på standby och vinglaset upphällt.

Jag plockade in gårdstomten i garaget i förrgår. Samtidigt satte jag ut några krukor vårblommor och packade upp mina nya fina rosa och turkosa solstolar.Det är ju vår. Vår. VÅR. Inte vinter. Snacka om förnekelse och självbedrägeri!
 Jag borde ha gjort tvärtom. Satt in de där solstolarna och släpat ut tomten och väntat på vintern.
Hur kan det bara fortsätta och fortsätta och fortsätta att komma ner saker från himlen!?!?!

Vi har en simhall nära oss. Om man blundar när man ligger i vattnet kan man lura sig själv att tro att det är sommar en stund . Möjligen är det därför jag har simmat fyra dagar den här veckan redan. Jag tänker ägna mig åt samma verklighetsflykt idag. Särskilt sedan jag just hörde på nyheterna att det är ett snöoväder på väg mot Norrland?!?!?
Det får väl helt enkelt bli min strategi i tolvstegsprogrammet för snöhatare. Sinnesrobönen.

Jag har inte pratat med min man sen före matchen igår. Jag satt i köket och såg hockeyn därifrån, för jag insåg att jag skulle kunna bli ett störningsmoment med min blotta närvaro i vardagsrummet. Någon får liksom ta smällen, även om vi i det här slutspelet konsekvent har hållit på samma lag(möjligen med undantag av matcherna mellan Luleå och AIK)  
Julia balanserade på en smal lina när hon redan vid middagen drog egna slutsatser om matchutgången efter att ha snappat upp ett och annat senaste veckan. Eftersom hon är totalt hockeyointresserad så blev alla helt ställda när hon plötsligt meddelade att ”Lee Goreen spelar inte ikväll” före min man ens har kommit åt laguppställningen.  
Det var av förklarliga skäl en ganska dämpad stämning här hemma efter matchen. När slutsignalen hade gått åkte jag och hämtade Anton och hans kompisar i Lögdeå och det var knäpptyst i bilen hela vägen hem.  Jag gick raka vägen upp och la mig och det sista jag hörde i dimman tror jag var att storsonen hade satt pengar på Brynäs, för om det skulle bli så att Skellefteå förlorade så skulle han åtminstone kunna vara glad åt att han vunnit pengar. Skulle Skellefteå vinna så var det en smal sak att ha förlorat lite cash. Sportslig logik.