Kreativitet

Jag vet inte vad som är värre. Att sommarlovslediga ungar ligger utslängda i soffan halva dygnet, eller de plötsliga stunder av kreativitet som slår till hos mina arvingar när jag minst anar det. Igår hade Julia läst tips om hur man återvinner gammalt nagellack genom att blanda i gamla ögonskuggor till önskad nyans. Resultatet på naglarna blev …intressant!
Det resulterade för övrigt i att mina fingrar har blivit blå så snart jag närmat mig sopsäcken, samt att vårt hus luktade som en knarkarkvart med sniffande uteliggare.

Ikväll är det tydligen en ny skapelse på gång. Något som innefattar mängder av avbrutna kritor, en limpistol och – hemska tanke- vår varmluftspistol!
Jag lämnade lokalen (vårt kök) efter noggranna förmaningar om att jag inte skulle svara för mina handlingar om de brände köksbordet eller smälte ner min skärbräda till oigenkännlighet. Det sista jag hörde var en undran om man vågade blåsa med hårtorken när det stod att limsprayen var mycket brandfarlig. Högljutt ackompanjerat av någon hemsk musikalmelodi.

Nåja, huset står i alla fall kvar, det luktade inte bränt och jag blev inte yr av thinnerlukt när jag passerade nyss. Och soffan har intagits av maken som slängt ut sina två meter lekamen framför hundrafemtioelva avsnitt av Masterchef Nigeria, eller Masterchef Portugal eller Masterchef Venezuela eller vilka av världens länder som nu kan tänkas köra den där tröttsamma serien. Han verkar aldrig tröttna på att se misslyckade suffléer och vinägerstinna gräddsåser i livsfarlig kombination.
Själv arbetar jag. Flitigt.