Farligt vatten

Jag vet inte om jag är ute på farligt vatten nu. Det kan vara så. Å andra sidan får man väl chansa lite här i livet?

Häromdagen var jag ute med en bekant i skogen och plockade enris. Där sprang jag också över några svampar som bekanten trodde kunde vara smörsopp. Jag kan absolut noll om svamp och vågar bara plocka och äta vanlig gul kantarell. Den vet jag hur den ser ut.
Det här var en helt ny upplevelse och eftersom bekanten inte ville ta hem svamp hon var osäker på så plockade jag ner dem i min lilla kasse för att se om jag skulle kunna läsa mig till kunskap på det fantastiska internet. Hur svårt kan det vara liksom?
Redan på bron hemma var min man i färd med att slänga svamparna.
”Aldrig att jag äter svamp som jag inte vet vad det är, jag har ju till och med kastat svart trumpetsvamp en gång” förkunnade han myndigt.

Skam den som ger sig. Efter en lång genomsökning på tre miljoner olika svampsajter tror jag mig veta att soppar är det mest säkra man kan ge sig på! Det finns en giftig modell av den i landet och den är röd! Det kan jag bara inte missa. Eller?
Men smörsopp tror jag inte det var jag hade i korgen. Jag sätter en peng på sandsopp som enligt proffsen ska bli lite murkel-liknande i smaken om man torkar den först.
Så nu har jag gjort det. Min familj tittar misstänksamt på den lilla byttan i köket. Jag funderar på om jag ska förgifta en i taget eller om vi ska ta den till någon kollektiv middag?

Jag hoppas att torkad sandsopp ser ut såhär! Annars är jag ute på farligt vatten!